Digitala filmarvet

Stig Järrel och Alf Kjellin i Hets.

Hets

Tema/Kategori: Film med engelsk text , I Filminstitutets distribution , Film som har filmhandledning

Regissör Alf Sjöberg

Årtionde: År 1940-1949

Alf Sjöbergs filmiska studie i pennalism orsakade en häftig skoldebatt och blev en internationell succé. Ingmar Bergmans manus var enligt honom själv delvis baserat på egna erfarenheter.


Spelfilm
År: 1944
Regissör: Alf Sjöberg
Skådespelare: Stig Järrel, Alf Kjellin, Mai Zetterling
Längd: 101 min
Åldersgräns: 15 år
Filmen finns med engelsk text.

Rättigheter: AB Svensk Filmindustri.
Boka filmen för biografvisning i Filminstitutets distribution.

Här finns handledning till filmen.

Etableringsbild: Högre allmänt läroverk, klockan visar 08:10. Ovanifrån blickar vi mot en ensam pojke som springer över den tomma skolgården och in i läroverket. I byggnaden springer han – så tyst som möjligt för att inte upptäckas – uppför långa trappor. Han avslöjas av en pliktskyldig ordningsvakt som tar pojken till skolans rektor. Rektorn är dock mer förstående till pojkens försening till morgonbönen.

Sekvensen etablerar en genomgående känsla för hela filmen. Långa tomma korridorer, en labyrintliknande byggnad, höga trappor, skuggor, tystnad, en allseende kamera och skarpa kontraster mellan mörker och ljus etablerar en bild av läroverket som en institution som kontrollerar och skrämmer elever. Skolans uppgift verkar inte vara att i första hand bedriva en pedagogisk verksamhet. Som hämtad ur en Kafkainspirerad mardröm framställs den som en institution med en klart uttalad hierarki som återspeglar världen utanför.

Jan-Erik går i sista ring i gymnasiet. Studentexamen närmar sig och han har stora problem med den sadistiske latinläraren Caligula. Caligula utnyttjar varje möjlig stund att utöva makt över Jan-Erik, andra elever och även människor utanför skolan. Jan-Erik träffar Bertha, och de blir ett par. Hon hyser rädsla för en person vars identitet hon inte vill avslöja och dämpar skräcken med alkohol. Jan-Erik får svårt att lita på hennes känslor för honom.

Leif Furhammar skriver i sin bok Filmen i Sverige om den enda svenska filmen från krigsåren som kan sägas ha blivit världsberömd: "Hets var ett angrepp på 'den fascistoida skolan' och dess förtryckarmekanismer men hade ideologiska referenser till det auktoritära samhället i stort och i sista hand till situationen i världen av år 1944."

Hets var både en kritiker- och publiksuccé. Den vann Grand Prix i Cannes, Stig Järrel skrev in sig i filmhistoriska annaler med en otrolig rollprestation som den pennalistiske läraren Caligula. Filmen var dessutom Mai Zetterlings genombrottsfilm, Ingmar Bergman ansvarade för manuset och var regiassistent och Victor Sjöström var konstnärlig ledare. Fotografen Martin Bodin ansvarade för filmens expressionistiska stil med brutala skuggor och ett enormt visuellt tryck. Hets är dock inte bara en samling av filmsveriges all-stars, den är intressant även utifrån andra, sociologiska, aspekter.

I Sverige gav den upphov till en häftig skoldebatt. Filmen belyser vissa aspekter av generationskonflikter och moralpaniker som i mångt och mycket skulle prägla tiden efter andra världskriget. Den ingår inte i en "ungdom på glid"-genre och är inte lika rebellisk som vissa anarkistiska filmverk baserade på skolans förtryckande hierarki, till exempel Jean Vigos C i uppförande och Lindsay Andersons If. Utomlands uppfattades Hets inte i första hand som en rapport om den svenska skolsituationen utan som ett sällsynt intensivt filmkonstverk.

Text: Sanjin Pejkovic (2015)

Läs mer om "Hets" i Svensk Filmdatabas