Digitala filmarvet

Pelle Svanslös

Tema/Kategori: Film för barn och unga , Klassisk litteratur som film , Animation , I Filminstitutets distribution , Film som har filmhandledning

Årtionde: År 1980-1989

Omtyckt och finurligt animerad långfilm om Pelle Svanslös, bondkatten som blir stadskatt i Uppsala. För rösterna stod bland andra Mats Åhlfeldt, Ewa Fröling och Ernst-Hugo Järegård.


Animerad långfilm
År: 1981
Regissör: Stig Lasseby
Röster: Mats Åhlfeldt, Ewa Fröling, Ernst-Hugo Järegård, Carl Billquist, Björn Gustafson
Längd: 81 min
Åldersgräns: Barntillåten
Rekommenderad ålder: 4-8 år

Boka filmen för biografvisning i Filminstitutets distribution.

Här finns filmhandledning till filmen.

Stig Lasseby som 1976 gjorde Sveriges första animerade långfilm – Agaton Sax och Byköpings gästabud och 1981 tog animationskonsten vidare med Pelle Svanslös. Leif Krantz, som även hade skrivit manus till Agaton Sax och Byköpings gästabud, fick skriva manus utifrån de tolv böcker som Gösta Knutsson skrivit om den svanslösa katten mellan 1939 och 1972. Krantz plockade fritt ur de olika böckerna och lade också till några nya figurer. Filmen krävde 80 000 teckningar och tog tre år att färdigställa.

I filmen skildras den klassiska historien om ladugårdskatten Pelle, som fått svansen avbiten av en råtta. Han bor på en gård ute på landet men hamnar av en slump hos en familj i Uppsala, där han istället blir stadskatt. Han blir vän med den snälla katten Maja Gräddnos men lär också känna den elaka Måns och hans följeslagare Bill och Bull.

Pelle Svanslös togs emot med glädje av recensenterna. Invändningar mot bland annat Pelles präktighet yppades men på det stora hela var de flesta positiva. Särskilt hyllades Ernst-Hugo Järegård för sin insats som Måns röst. Elisabeth Sörenson skrev i Svenska Dagbladet: "Vad Ernst-Hugo Järegård gör för den elaka katten Måns kan inte beskrivas, det måste höras - och ses. Hans tonfall kan nämligen avläsas i nosen på Måns, från glada grin till nästan omärkliga ryckningar i morrhåren. Det är det fina, att replikerna inte är inlästa till teckningarna utan motsatsen: Jan Gissberg har tecknat efter de inspelade rösterna."

Filmen skildrar Pelles och Majas fina relation men den handlar även mycket om mobbning och främlingshat, ämnen lika aktuella på 30-talet som idag. Tydligast blir temat på ett möte vid Bollhuset, med referens till det kända studentinitierade Bollhusmötet 1939, där Måns hetsar de andra katterna mot Pelle.

1985 kom uppföljaren Pelle Svanslös i Amerikatt – en betydligt mer surrealistisk historia.

Text: Lova Hagerfors (2016)

Läs mer om "Pelle Svanslös" i Svensk Filmdatabas