Digitala filmarvet

Andrej Tarkovskij.

Regi Andrej Tarkovskij

Tema/Kategori: Dokumentär , Film med engelsk text , I Filminstitutets distribution

Årtionde: År 1980-1989

Michal Leszczylowski, som klippte Offret med Tarkovskij, växlar mellan intervjuer och material från inspelningen som blev regissörens sista. Erland Josephson läser ur Tarkovskijs texter.

Dokumentär
År: 1988
Regissör: Michal Leszczylowski
Medverkande: Andrej Tarkovskij, Erland Josephson, Sven Nykvist, Anna Asp
Längd: 101 min
Åldersgräns: 7 år
Svensk text vid utländsk dialog. Filmen finns också med engelsk text.

Rättigheter: AB Svensk Filmindustri.
Boka filmen för biografvisning i Filminstitutets distribution.

"Kameran gick sönder" säger Sven Nykvist, och Andrej Tarkovskij ser på honom. Sedan gömmer han ansiktet i händerna och ylar. Huset har brunnit ner, men mitt i tagningen tog batteriet slut.

Man bygger ett nytt hus att elda upp. Innan scenen ska tas den här gången, slätar Tarkovskij till Erland Josephsons hår med händerna och kysser honom på pannan. Filmen man gör är Offret, och den ska bli Tarkovskijs sista. När han dör fyra månader efter premiären har han gjort sju långfilmer, fem i Sovjetunionen och två i exil.

"Jag måste ha tag på den där jävla Håkansson." "Är det torr skit? Ska jag inte ha såna där pölar som det brukar vara?" "Ska jag behöva lära er som är från Sverige hur en hägg ser ut?!" Vi är på Gotland, och Arne Carlsson och Lasse Ulander har filmat teamet under inspelningen. Michal Leszczylowski, som klippte Offret tillsammans med Tarkovskij, har vävt samman materialet med intervjuer och passager ur regissörens texter.

Så här skriver Leszczylowski i filmens programblad: "Joseph Conrad skrev att grunden för varje konstverk består i viljan att bryta ut ett stycke tid ur livets obarmhärtiga flöde och göra det tillgängligt för andra. Tiden jag tillbringade med Andrej Tarkovskij under arbetet med Offret kommer att blekna bort som allt annat i våra minnen. Jag vill inte att det ska hända. Kanske är jag rädd att gå vilse i minnets labyrint, eller kanske är det min tillgivenhet för honom som driver mig, jag vet inte.[...]

Under vårt gemensamma arbete blev jag vittne till Andrejs enorma arbetsdisciplin. Trots att filmen bara bestod av ungefär 120 klipp, skulle så gott som vartenda klipp analyseras grundligt och kritiskt. Att klippa den här filmen var inte detsamma som att verkställa på förhand givna lösningar. Det var en skapande process som utspelade sig mellan två poler: den primära visionen och filmmaterialets självständiga, inre liv. Att upprätthålla dessa båda poler var ett villkor för att Tarkovskijs konstnärliga vision skulle framstå som levande.

Processen var inte så enkel som antalet klipp skulle kunna tyda på. Under arbetets gång förkortade vi filmen fyrtio minuter från den första projektionen. Den enda scen [därifrån] som över huvud taget aldrig kom med i filmen var en scen där Alexander skriver ett brev till sin familj. De övriga nedklippningarna skedde i redan befintliga scener.

Enligt Tarkovskij är filmen den enda konstart som kan skildra verkligheten i tiden, i ordets bokstavliga betydelse. Filmen är en mosaik av tid, och tiden utgör grundvalen för de övriga komponenterna, som filmskaparen väljer egenmäktigt. Såväl under det scenografiska arbetet som under klippningen var Tarkovskij hela tiden närvarande och lämnade inte något åt slumpen."

Filmen fick lysande recensioner. Svenska Dagbladets Elisabeth Sörenson skrev: "Skicklig avvägning mellan de olika komponenterna gör att åskådaren tvärs igenom filmen behåller känslan av närvaro under inspelningen – vilken kommer att ge Leszczylowskis film en oerhörd dramatisk tillspetsning i den stund då den viktigaste tagningen misslyckas. I det ögonblicket kommer vi Tarkovskij mycket nära – och erfar samtidigt hur starkt engagerat hela filmkollektivet är i skeendet. Ingen är oberörd och man erinrar sig att Tarkovskij tidigare sagt att det gäller att göra medarbetarna till medgestaltare, vilka deltar som självständiga och skapande konstnärer.[...] Regi Andrej Tarkovskij är en mycket märkvärdig film för den som är fascinerad av film, av filmens konstnärliga problem och av mötet med en av filmens stora, egensinniga visionärer."

Filmografi, Andrej Tarkovskij:
Ivans barndom (1962)
Den yttersta domen - livsdramat Andrej Rubljov (1969)
Solaris (1973)
Spegeln (1975)
Stalker (1980)
Nostalghia (1983)
Offret (1986)

Text: Nina Widerberg (2015)

Läs mer om "Regi Andrej Tarkovskij" i Svensk Filmdatabas