Digitala filmarvet

Varför digitalisera filmen?

Idag görs och visas film digitalt. Den analoga filmtekniken är helt på väg ut. Om kommande generationer ska kunna ta del av vårt filmarv, från sent 1800-tal till 2000-tal, måste det digitaliseras.

Regeringen beviljade Svenska Filminstitutet 40 miljoner kronor under fem år med start 2014 för att vi skulle kunna påbörja det stora digitaliseringsprojektet. Vi uppskattar att pengarna räcker till cirka 500 filmer. Efter 2018 vill vi naturligtvis fortsätta arbetet.

Rapport januari 2017

Drygt halvvägs i digtialiseringsprojektet 2014-2018 presenterar Filminstitutet rapporten ”Digitaliseringen och tillgängliggörandet av det svenska filmarvet”, om resultatet hittills och möjligheter och utmaningar framåt. Rapporten lämnades över till kulturdepartementet 20 januari 2017.

Läs rapporten här.

Frågor och svar om digitaliseringen

Varför behöver filmarvet digitaliseras?
Det finns två svar på den frågan: på grund av hot, och på grund av möjligheterna.

Filmerna måste digitaliseras för att överhuvudtaget kunna ses, och det är bråttom (se nedan). Nu när biograferna övergått till digital teknik kan alla äldre filmer som bara finns i analog form (35 mm-kopior) inte längre visas om de inte digitaliseras. De allra flesta biografer har gjort sig av med de analoga projektorerna när de digitaliserat, och för de få som har kvar är reservdelar och service ett snabbt växande problem.

Men digitalisering ger också aldrig tidigare skådade möjligheter att verkligen göra filmhistorien tillgänglig – fram tills nu har den främst funnits på analoga kopior och då bara kunnat visas på biograf. Om filmerna digitaliseras kan de visas på webben, dvd, tv, alla digitala biografer och alla framtida mediaformer, med hög kvalité.

Det handlar kort sagt om en historisk möjlighet att göra kulturarvet tillgängligt i stor skala – och en historisk risk att arkivet slår igen och nyckeln försvinner.

Varför är det bråttom?
EU-kommissionen och arkivvärlden beräknar att man framöver kommer att ha under en begränsad period tillgång till utrustning för att genomföra storskaliga digitaliseringsprojekt. Efter detta är tillgången kritisk vad gäller bland annat service och reservdelar. Även kompetens kan bli ett problem, och kostnaderna kan också bli väsentligt högre.

Vilka filmer handlar det om?
I princip allt som gjorts fram till idag – från stumfilmer till filmer från för några år sedan. I Filminstitutets arkiv finns 2600 svenska långfilmer och över 6000 kortfilmer.

Vad kostar det?
Att digitalisera hela arkivet i samma takt som nu beräknas kosta 300 miljoner kronor.

Men en hel del äldre svenska filmer finns ju redan utgivna på dvd?
Ja, men en mycket liten del av alla filmer, och dessa är i många fall bara skannade i lägre upplösning, vilket räcker för DVD. För att filmerna ska kunna visas på biograf krävs högre kvalitet. Man bör också ta höjd för framtida visningsformat vi ännu inte känner till. Denna digitalisering skulle även följa internationella arkivrekommendationer gällande hur digitaliseringen går till.

Varför bör allt digitaliseras?
Idén med ett arkiv är att tillgängliggöra för samtiden och att bevara för framtiden. All historisk erfarenhet visar att samtiden inte alltid vet vad som blir intressant för eftervärlden. Det är enligt vår uppfattning en självklarhet att hela filmarvet ska vara tillgängligt och brukas i såväl Sverige som i andra länder.

Vad är Filminstitutets plan?
Filminstitutet har gjort en rad investeringar i kompetens och digital utrustning, och inledde under 2013 arbetet med att utföra högkvalitativa digitaliseringar av analogt original- och bevarandematerial till knappt 20 långfilmer. Därutöver har Filminstitutet de senaste åren intensifierat sitt lobbyarbete för att få utökade resurser så att samlingarna kan digitaliseras inom rimlig tid. Regeringen avsatte därför 40 MKr till Filminstitutet för digitalisering av filmarvet under femårsperioden 2014-18. Filminstitutets ambition är att digitalisera 500 filmer under den aktuella perioden. Syftet är att framställa digitala mastrar i hög upplösning, så lika originalverisonerna som möjligt, från vilka digitala biografkopior (DCP) kan framställas. Från de digitala mastrarna kan material också tas fram för tv-visning, dvd/bluray-utgivning, vod-tjänster med mera.

Om filmerna digitaliseras, hur blir de då tillgängliga?
Filminstitutets arkiv bevarar den svenska filmhistorien, men filmerna ägs av olika rättighetsinnehavare. Hur varje enskild film distribueras är därför beroende av rättighetsinnehavarna. Filminstitutet har skrivit avtal med en rad rättighetsinnehavare om att få distribuera filmerna till biografer, för öppna och slutna visningar. Och samarbeten har genomförts och inletts om att distribuera filmer även i andra visningsfönster, så som dvd, tv och vod. Filminstitutet arbetar aktivt för att de digitaliserade filmerna ska kunna nå publiken, i olika visningsfönster.

Vad sägs internationellt?
EU-kommissionens experter och det nätverk med bransch och filmarkiv världen över som Filminstitutet är en del av har framfört samma resonemang som Filminstitutet kring digitaliseringen. I EU-kommissionens rapport Challenges of the Digital Era for Film Heritage Institutions (december 2011) skriver man att "the window of time when digitization is possible at reasonable costs and with realistic expectations of obtaining reasonable quality, has already started closing" (s 27), och senare i rapporten slås fast att "the window of opportunity for such mass digitization projects is already closing, and it is not realistic to assume that it will last more than 7-10 years". 2017 ser förutsättningarna något ljusare ut, marknaden för filmarvsfilm har förändrats på vissa områden.

Finns det liknande initiativ i andra länder?
Ja. I Finland har filmarkivet tilldelats 1 miljon Euro årligen utöver det ordinarie anslaget för att börja digitalisera det finska filmarvet för biografbruk. British Film Institute har i sin plan för 2012-17, "Film Forever", som en av tre strategiska punkter tillgängliggörande av hela det brittiska filmarvet, såväl för biografvisning som via andra plattformar och visningsfönster. Under en första femårsperiod kommer man att digitalisera sammanlagt 10 000 filmer. I Frankrike har 400 miljoner Euro avsatts för att digitalisera 10 000 filmer under en sexårsperiod.

De nya filmer som kommer nu och är helt digitala från början, vad gäller för dem?
De bevaras digitalt. För detta har helt nya rutiner utarbetats de senaste åren, för att se till att de får samma långsiktiga bevarande som de analoga filmerna som kan bevaras i hundratals år.

Vilka filmer finns på filmarkivet.se?
Utöver det stora projektet att digitalisera all svensk film finns sedan tidigare även filmarkivet.se. Där finns drygt 1500 kort- och dokumentär- och journalfilmer, reklamfilmer och andra typer av beställningsfilmer är digitaliserade i videoupplösning. Alla filmer är gratis att se. Sajten är ett samarbete mellan Svenska Filminstitutet och Kungliga biblioteket.

Skriv ut