Filmarkivet
Nils Beyer, Ragnar Allberg, Arne Bornesbusch, Robin Hood [Bengt Idestam-Almquist], Gustaf Molander, Per-Axel Branner och E W Olson under ett av Svenska Filmsamfundets arbetsutskotts första möten hösten 1933. Fotograf: okänd.

Historik

Filmarkivet vid Svenska Filminstitutet är ett av de allra äldsta i världen och har sitt ursprung i Svenska Filmsamfundet som bildades den 31 oktober 1933 i Stockholm. Filmsamfundets samlingar fick en självständigare ställning 1940 och fick namnet Filmhistoriska samlingarna, som förvarades vid Tekniska museet i Stockholm. Filmhistoriska samlingarna blev 1946 medlemmar i den internationella filmarkivfederationen FIAF. 1964 togs samlingarna över av det då nybildade Svenska Filminstitutet.

I samband med arkivets 75-årsjubileum publicerades en artikel om arkivets historia i Journal of Film Preservation. Läs den här (pdf).

Historik i kortform

1933

Svenska Filmsamfundet bildas den 31 oktober. Arbetsutskottet består av Bengt Idestam-Almquist, Arne Bornebusch, Gustaf Molander, Per-Axel Branner, E W Olson, Nils Beyer och Ragnar Allberg. Bland övriga ledamöter finns t ex Eyvind Johnson, Ragnar Josephson och Artur Lundkvist.

En kommitté för skapande av ett filmmuseum tillsätts och består av Vilhelm Bryde, Gotthard Johansson, Per-Axel Branner, Gustaf Berg och Julius Jaenzon. Insamling av text- och bildmaterial startas omedelbart.

1938

Samfundet får lokaler i Tekniska museet.

1940

Arkivet får en självständigare ställning och får namnet Filmhistoriska samlingarna med Einar Lauritzen som föreståndare.

1946

Filmhistoriska samlingarna blir medlemmar av den internationella filmarkivfederationen FIAF. På initiativ av chefen för Svensk Filmindustri, Carl Anders Dymling, börjar filmbranschen lämna årliga bidrag till verksamheten.

1949

Filmhistoriska samlingarna blir en självständig stiftelse med Filmsamfundet som en av huvudmännen. Svenska Filmsamfundets verksamhet begränsas till diskussions- och debattaftnar, ofta i samband med filmvisningar och föreläsningar. 1967 omvandlas Filmsamfundet till Svenska Filmakademin med Gösta Werner som preses.

1953

Filmhistoriska samlingarna står som värd för FIAF-kongressen.

1964

Ett avtal tecknas mellan Filmhistoriska samlingarna och Svenska Filminstitutet vilket innebär att samlingarna i sin helhet övertas av Filminstitutet den 16 mars. Lokalerna på Tekniska museet behålls. Verksamheten integreras med den dokumentationsavdelning som 1963 upprättats av Filminstitutet. Samlingarna organiserades i tre avdelningar: Klipparkiv, Filmarkiv (inklusive Filmklubb) och Dokumentationsavdelning.

1965/66

Omkopiering av svenska långfilmer från nitratfilmsperioden (1897-1953) inleds, 29 långfilmer omkopieras.

1966/67

Filmarkivet startar uppbyggnaden av sin omfattande ryska klassikersamling genom ett avtal med Gosfilmofond i Moskva. Projekteringen av det kommande Filmhuset är i stort sett avslutad. Filminstitutets filmklubb blir egen avdelning.

1967/68

Filmarkivet fortsätter att växa, en registrator anställs och katalogiseringen av samlingarna inleds. Samlingarna omfattar ca 1000 filmtitlar. För att klara den ökande takten av omkopiering av nitratfilm anställs en filmtekniker med arbetsplats på laboratoriet.

1968/69

48 nitratfilmer omkopieras bland andra 18 svenska stumfilmsklassiker. För att klara det växande inflödet av nitratfilm hyrs ett lager byggt för ammunition i Glasberga.

1969/70

Ett avtal tecknas med Sveriges Radio om omkopiering av AB Wivefilms produktion. Kostnaderna delas.

1970 oktober

Filmhuset står färdigt och Filminstitutets samtliga avdelningar flyttar till de nya lokalerna. Filmarkivet får sin första kylkasematt med en kontrollerad temperatur av -5ºC och en kontrollerad relativ fuktighet av 35 %. Arkiv, dokumentation och filmklubb flyttar till Filmhuset.

1971 våren

Räddning av den äldre nordiska filmen, en inventering av existerande material till långfilmer från nitratfilmsperioden (1895–1953) i Norden utarbetas och en ansökan om bidrag för räddningen av dessa filmer sänds till Nordisk Kulturfond. Räddningen beräknas kosta 23 miljoner totalt och 11 miljoner för Sveriges del. Ansökan avslås men denna publikation har sedan dess varit underlag för den fortsatta restaureringsverksamheten.

1972/73

Filmarkivet återfinner 10 "försvunna" svenska filmer. 14 stumfilmer och 53 ljudfilmer omkopieras.

1973/74

En databearbetning av Filmarkivets katalog påbörjas.

1974/75

Filmarkivets katalog byggd på OCR-teknik och output på microfiche får sin första utgåva som omfattar ca 75% av beståndet.

1975

Filminstitutet förvärvar AB Hollywood Filmlaboratorium i Rotebro.

1975/76

Generella regler för filmdepositioner hos Svenska Filminstitutet fastställs av Filminstitutet och Föreningen Sveriges Filmproducenter.

1976

Filminstitutet går in som delägare av Film-Labor.

1976/77

Inget statsbidrag utgår för filmrestaurering.

1977/78

Nybyggnad och renovering av laboratoriet i Rotebro. I byggnaden ingår även en ny kylkasematt med plats för ca 10 000 filmer. Större delen av utrymmet reserveras för originalnegativ till svenska filmer producerade efter 1953 och masterkopior till svenska filmer producerade före 1953.

1979

Arbetsgruppen Färgfilmsräddarna bildas. Gruppen består av specialister som skall försöka lösa problemen med de i allt snabbare takt bleknande färgfilmerna.

1979/80

Den tidigare försvunna Sjöström-filmen Havsgamar (1915) återfinns i London. Filmarkivet står som värd för FIAF Cataloguing Commission.

1980/81

Filmarkivet passerar 8 000 titlar. Med hjälp av bidrag från Riksbankens Jubileumsfond startar projektet Kulturhistoria på film som omfattar inventering och registrering av kort- och dokumentärfilm som fortfarande finns i landet från nitratfilmsperioden (1897-1953). Eventuell restaurering av återfunna filmer bekostas av Filminstitutet eller externa bidragsgivare. Regler för leverans av säkerhetsmaterial till nya svenskproducerade filmer fastställs enligt direktiv från Färgfilmsräddarna.

1981/82

28 kortfilmer i projektet Kulturhistoria på film kan räddas med hjälp av stöd från Industriförbundet och Arkivet för Ljud och Bild.

1983

Årets FIAF-kongress hålls i Filmhuset. Kongressen blir den mest välbesökta någonsin med 240 delegater. Den av Färgfilmsräddarna utvecklade metoden för färgfilmslagring, kallad FICA-metoden, tas i kontinuerlig drift vid Rotebrolaboratoriet. Alla nya masterkopior FICA-behandlas.

1984

Filminstitutet blir ensamt ägare till Film-Labor.

1985/86

Sveriges första färgfilm, Klockorna i Gamla Sta’n (1946), finns tillgänglig i restaurerat skick. Hjälp med uppbyggnaden av filmarkivet i Bangkok påbörjas. I samarbete med franska cinemateket arrangeras den största manifestationen någonsin av svensk film utomlands, 151 filmer visas.

1986

Svensk stumfilm visas i Pordenone på Le Giornate del Cinema Muto där samtliga bevarade filmer producerade före 1918 visas. Filmerna av Georg af Klercker väcker sensation.

1986/87

Stiller-filmen Vingarne (1916) återfinns i Norge.

1987/88

Uppbyggnadsarbetet av arkivet i Bangkok fortsätter. Inventering av existerande material till svenska produktioner efter 1950 inleds.

1988/89

Vinägersyndromet åstadkommer stora skador i filmarkiv runt världen, Filmarkivet hittar sin första drabbade kopia.

1989

Film-Labor avyttras till Film-Teknik och läggs ned.

1989/90

Filmarkivet omfattar 12 600 titlar och kasematterna i Filmhuset och Rotebro är fyllda. Nybyggnad planeras. Filmarkivet presenterar sin verksamhet under ett heldagsseminarium på Göteborg Film Festival.

1990/91

Ett projektarbete för att skapa en filmfaktadatabas inleds. Projektet Kulturhistoria på film har hitintills registrerat över 3 000 filmer. En ny kasematt med plats för 13 000 långfilmskopior färdigställs i Rotebro. Planering för katalogisering on-line av arkivets innehav inleds.

1992

Filmfaktadatabasen tas i bruk i begränsad omfattning. Registrering av filmarkivets bestånd påbörjas. Microfichekatalogen skrotas. Inga Adolfsson, filmarkivets restaureringsexpert, tilldelas Bergmanpriset för sina insatser.

1993

Ingmar Bergmans pjäs, Sista skriket, med Björn Granath i rollen som Georg af Klercker och Ingvar Kjellson som Charles Magnusson får sin urpremiär i Filmhusets Bio Victor. Bergman donerar pjäsens framtida intäkter till filmarkivet och ger dessutom Klercker ett postumt Bergmanpris. Filmfaktadatabasen leveransgodkänns efter nära tre års arbete. I databasen katalogiseras alla filmer som får premiär i Sverige på biograf eller TV, filmarkivets bestånd, stillbilder, affischer mm. Uppgifter om 16 000 filmer finns lagrade, bl a uppgifter från Svensk Filmografi, Filmårsboken och Faktablad om film.

1993/94

Prover och experiment för att restaurera den starkt blekta färgfilmen Ingen mans kvinna (1953) inleds. Resultaten är inte uppmuntrande men fortsätter. Försök att digitalt restaurera ljud inleds. Två filmer med restaurerat ljud färdigställs.

1994/95

Fragment av den försvunna Stiller-filmen Balettprimadonnan (1916) återfinns i Spanien. Riksdagen beslutar att tilldela Filminstitutet medel, 12 miljoner på 2,5 år, från den s k Vårdbergsaktionen för att påbörja restaureringen av svenska färgfilmer producerade under perioden 1953–1979.

1995/96

Restaureringen av svenska färgfilmer påbörjas tack vare det statliga anslaget på 12 miljoner. Hemsöborna (1955), Änglar, finns dom? (1961) och En kärlekshistoria (1970) färdigställs. En del av pengarna investeras i digital utrustning för färgfilmsrestaurering. Utrustningen inköps och handhas av Rotebrolaboratoriet. Tester av systemet påbörjas under 1996. Sandrew AB deponerar originalnegativen till hela sin produktion från perioden 1953-1969. Kulturministern uppvaktas angående bevarandet av den icke-fiktiva film som ej är avsedd för biografbruk, men som finns i ett stort antal hos privatpersoner och institutioner runt om i landet.

1997

Retroaktiv registrering av arkivets kopior i Filmdatabasen slutförs. Omkopiering av befintligt nitratmaterial till svenska långfilmer slutförd. Arbete med redigering och framställning av stumfilmstexter återstår för många filmer. Åtta färgfilmer restaureras. Digital restaurering av Eldfågeln (1952) påbörjas.

1998

Filmarkivet i Moskva levererar en kopia av Värmlänningarna (1921), som tidigare ansetts som försvunnen. Restaureringen av svenska färgfilmer fortsätter bl a med En djungelsaga (1957) som får bejublad nypremiär på Göteborg Film Festival. Galavisning av nyrestaurerade Giliap (1975) i Bio Victor. Kulturministern kommenterar: "Tala om kulturarv". Det nya Filmavtalet garanterar, genom en fond i Ingmar Bergmans namn, att 5 miljoner per år skall gå till restaurering av svensk färgfilm.

1999

Nya kasematter byggs i Rotebro, nu ett "torn" i form av paternosterverk. Klimatet är kontrollerat, temperaturen +6ºC. I dessa utrymmen lagras deponerade visningskopior till utländska filmer. Den digitala utrustningen hyrs ut och flyttas till Film-Teknik som fortsätter den digitala restaureringen av Eldfågeln. Retroaktiv registrering i Filmdatabasen av svenska kortfilmer från perioden 1982-1999 slutförs. Kulturhistoria på film påbörjar restaureringen av Svenska Paramountjournalen från perioden 1925–1933. En stor samling vietnamesiska filmer som tagits om hand av filmarkivet återlämnas till arkivet i Hanoi som nu fått ändamålsenliga lagringsmöjligheter.

2000

Den digitala restaureringen av Eldfågeln slutförs.

2001

Cinemateket visar bl a en serie med filmer av Mauritz Stiller, de flesta i nya kopior. Höjdpunkten blir den restaurerade Herr Arnes pengar (1919) med nykomponerad musik av Matti Bye och framförd av en sexmannaorkester. Serien gör senare stor succé på ett flertal filmarkiv runt världen. Rotebro Filmservice avbolagiseras och blir en avdelning inom Filminstitutet och samarbetet med filmarkivet förstärks.

2002

Regeringen ger Filminstitutet i uppdrag att etablera en filmvårdscentral i Grängesberg som skall samla in, vårda och långtidsförvara icke-fiktiv film från hela landet. Kylkasematten i Filmhuset renoveras och freonet som kylmedium avvecklas. Ytterligare ”torn” för filmlagring i +6°C installeras i Rotebro. Beslutas att en kylkasematt för nitratfilm skall byggas i Grängesberg. Personal för Filmvårdscentralen i Grängesberg, som blir en sektion av Cinematek och Dokumentation, rekryteras och utrustning anskaffas. En genomgång, kontroll och ny restaurering av vissa filmer av Victor Sjöström inleds med syfte på en total retrospektiv på Cinemateket hösten 2003. Ett treårigt kulturellt utbytesprogram med filmarkivet i Vietnam inleds. Cinémathèque Française i Paris meddelar att de har bevarat ett långt fragment av Sjöström-filmen Dödskyssen (1916) under dess franska titel "L'étrange aventure de l'ingénieur Lebel". Fragmentet skickas till Stockholm och i juni är filmen färdigrestaurerad.

2003

För första gången i FIAF:s historia delas värdskapet för den årliga kongressen av två länder, Sverige och Finland. Den svenska delen omfattar ett tredagarssymposium om färgfilmsrestaurering som hålls i Filmhuset första veckan i juni. Årsmötesförhandlingar hålls i Helsingfors. Avdelningschef Jan-Erik Billinger valdes under kongressen in i FIAF:s styrelse. En tintad nitratkopia av Stiller-filmen Hämnaren (1915) hittas av Stiftung Deutches Kinemathek (Berlin) i deras nitratlager i Koblenz. Nitratkopian skickas till Stockholm och i juni är filmen färdigrestaurerad. Via Utrikesdepartementet tar arkivet emot Förenta Nationernas samling filmer om generalsekreterare Dag Hammarskjöld som deposition. Den består av 250 rullar, och utgörs i huvudsak av negativ och masterkopior på 35 mm. Arkivets uppdrag är att syna, renovera, katalogisera och långtidsförvara samlingen, som dessförinnan kommer att överföras till DigiBeta och tillgängliggöras för forskning på Kungl. biblioteket, Audiovisuella medier (före detta Statens ljud- och bildarkiv, SLBA). Under arkivfestivalen Il cinema ritrovato i Bologna presenterar arkivet en Dossier Sjöström och en Dossier Stiller med bl a de nyrestaurerade kopiorna av Dödskyssen och Hämnaren samt sällan visade fragment av andra filmer. Under en av festivalens utomhusvisningar på Piazza Maggiore visas Sjöströms Körkarlen inför drygt 1 500 åskådare till ackompanjemang av en femmannaensemble under ledning av kompositören Matti Bye. I oktober inleds en komplett Victor Sjöström-retrospektiv på Cinemateket i Stockholm med de senaste restaureringarna och med flera kopior i nyskick. Senare under året visas retrospektiven på arkivet i Helsingfors. I oktober blir filmdatabasens uppgifter om svensk film tillgängliga via www.svenskfilmdatabas.se

2004

Under FIAF-kongressen i Hanoi i april redogör arkivet för det restaureringsarbete som ägt rum mellan arkivet och det vietnamesiska filminstitutet. Under Il cinema ritrovato i Bologna i juli presenterar arkivet Dossier Bergman med trailar, alternativa tagningar och sällan visat bakommaterial. Arkivets innehav av nitratfilmer katalogiseras retroaktivt och görs sökbart i filmdatabasen. Den turnerande Sjöström-retrospektiven fortsätter med visningar på arkiven i New York, Berkeley, Montréal, Toronto, London, München, Lissabon och Madrid. Filmarkivet innehåller nu material till fler än 20 000 filmer.

2005

Med anledning av 100-årsminnet av Greta Garbos födelse tar arkivet fram nya kopior av hennes svenska filmer (inklusive fragment) som under året visas på Cinemateket i Stockholm och på Göteborg Film Festival, samt i London, Los Angeles, New York och Lissabon. Den 8 juni avlider Einar
Lauritzen
, mångårig chef för Filmhistoriska samlingarna, i en ålder av 92 år. Jan-Erik Billinger väljs till FIAF:s vicepresident under kongressen i Ljubljana i juni. Under året återfanns en nitratkopia av Terje Vigen (1917) med tyska texter. Utifrån denna kopia görs en nyrestaurering av filmen som är klar i december. Den turnerande Sjöström-retrospektiven avslutas med visningar på arkiven i Barcelona och Valencia, samt i São Paulo där visningarna skedde i samarbete med São Paulo International Film Festival vars kritikerjury gav arkivet ett specialpris för retrospektiven.

2006

Under Göteborg Film Festival visas arkivets nyrestaurerade kopior av Terje Vigen och Expedition Röda havet (1956) samt ett program med kort- och dokumentärfilmer om Göteborg med omnejd. Nyrestaurerade kopior av Terje Vigen och Erotikon (1920) visas under Il cinema ritrovato i Bologna med musikackompanjemang av Matti Bye med ensemble. Nitratfilmskasematten i Grängesberg står färdig att tas i bruk. I januari meddelar Cinémathèque Française i Paris att man återfunnit originalnegativet till den förlorade stumfilmen I lifvets vår (1912) med Victor Sjöström, Mauritz Stiller och Georg af Klercker i huvudrollerna. Alla filmografiska uppgifter i filmdatabasen görs tillgängliga via www.svenskfilmdatabas.se, som nu innehåller uppgifter om ca 60 000 filmer och 300 000 personer.

2007

En nitratkopia av den förlorade Stiller-filmen Madame de Thèbes (1915) som återfunnits i Frankrike lånas av filmarkivet, och restaureringen blir färdig under våren. Filmen visas under sommaren på Il cinema ritrovato i Bologna. Under retrospektiven på Berlin filmfestival i februari visas nya kopior av Norrtullsligan (1923) och Reklamfilm PUB Greta Garbo (1921). I november repatrieras en samling med 5 500 rullar nitratfilm från George Eastman House i Rochester för långtidsförvaring i Grängesberg. En skriftlig policy för arkivets verksamhet tas fram och publiceras på hemsidan. I december ger Filminstitutet ut en dvd-box med svenska stumfilmsklassiker i samarbete med rättighetsinnehavaren Svensk Filmindustri. Utgåvan innehåller restaurerade versioner av Körkarlen (1921), Häxan (1922), Herr Arnes pengar (1919), Erotikon (1920), Terje Vigen (1917) och Gösta Berlings saga (1924), samt ett rikt urval av extramaterial såsom kortfilmer, stillbilder och fragment av annars förlorade filmer.

2008

Under rubriken Länge leve filmen! firas arkivets och bibliotekets 75 års-jubileum 26/10 – 2/11 med visningar av restaurerade filmer, introduktioner, samtal och seminarier. Bland filmerna som visades var I lifvets vår (1912), en av de första svenska långfilmerna, med Victor Sjöström, Mauritz Stiller och Georg af Klercker i de manliga huvudrollerna.   

I juni arrangeras konferensen Women and the Silent Screen V av Stockholms Universitet i Filmhuset, då arkivet bl a presenterade nyrestaurerade kopior av Flickan i frack (Karin Swanström, 1926) och Mary Pickford-filmen Nattens skuggor (1915).

25 stumfilmer ur arkivets samlingar visas i november på Österreichisches Filmmuseum i Wien under rubriken Sjöström, Stiller und die Schwedische Stummfilmschule. Fullsatta visningar av Erotikon (1920), Körkarlen (1921) och Häxan (1922) visas med levande musik, komponerad och framförd av Matti Bye och hans ensemble.

2009

41 svenska stumfilmer ur arkivets samlingar visas på Cinémathèque Royale i Bryssel i september. Fyra nyrestaurerade filmer presenteras på Museum of Moderna Art i New York i november, under festivalen Save and Project

Arkivets första digitala restaurering, filmen Värmlänningarna (1957) färdigställs.

2010

Restaureringen av stumfilmen Karusellen (1925) – som länge ansetts förlorad – färdigställs och visas på festivalen Le giornate del cinema muto i Pordenone i oktober. Restaureringen av Sven A:son Berglunds unika ljudfilmsexperiment från 1922 färdigställs också under året.

Filminstitutets arkiv är i fokus under den fjärde upplagan av Jornada Brasileira do Cinema Silencioso på Cinemateca Brasileira i São Paulo i augusti. 27 filmer ur samlingarna visas, svenskt filmarv presenteras i föreläsningar och runda bords-samtal och en bildutställning arrangeras med högupplösta digitala kopior ur bildarkivets samling med glasplåtar.

Dvd-antologin Filmens första år med ett fyrtiotal kortfilmer och excerpter ur långfilmer – såväl svenska som utländska – från perioden 1895-1929 tas fram för att användas som läromedel på högstadiet och gymnasiet.

I december inleds ett projekt för att digitalisera de ca 400 svenska filmer i samlingarna som endast föreligger i bandformat (i huvudsak som DigiBeta).

2011

Den första januari byter Filmarkivet i Grängesberg huvudman, från Svenska Filminstitutet till Kungliga biblioteket, där verksamheten inlemmas vid Avdelningen för Audiovisuella Medier (AVM).

10 februari inviger Lena Adelsohn Liljeroth filmarkivet.se, ett samarbetsprojekt mellan Filminstitutet och Kungliga biblioteket där filmer ur respektive institutions samlingar tillhandahålls gratis som en streamingtjänst över nätet. Främst är det filmer som annars sällan tillgängliggörs som ligger utlagda, i huvudsak kort- och dokumentärfilm, reklamfilm och annan typ av beställningsfilm.. Vid lanseringen finns 319 filmer utlagda,varav 65% från Filminstitutets samlingar och 35% från KB:s samlingar). I december anordnas en välbesökt tvådagarskonferens om sajten i Filmhuset.

Retrospektiven vid filmfestivalen i Berlin i februari tillägnas Ingmar Bergman. Sammanlagt ett drygt fyrtiotal filmer visades, varav 13 från arkivet, som också var festivalen behjälplig med utlån av textade kopior ur Svenska Institutets filmpool. I samband med festivalen visades också en omfattande utställning med en mängd bilder och föremål från bl a Filminstituets dokumentationssamlingar, som också tillhandahöll bilder till de publikationer som gjordes till retrospektiven och utställningen.

I juni tas nya kylkasematter i Rotebro i bruk, med plats för ca 5 000 filmer, för att kunna ta emot det ökade inflödet av deponerade distributionskopior.

Sveriges sista fullskaliga fotokemiska laboratorium, Nordisk Film Post Production, lägger ner sin verksamhet i september. Efter omfattande utredningsarbete beslutar filminstitutet i december att förvärva utrustning från det nedlagda laboratoriet för att kunna bedriva egen verksamhet i Rotebro, och på så sätt säkerställa att arkivets fortsatta behov av omkopiering och restaurering kan tillgodoses.

Restaureringen av den tidigare förlorade Stiller-filmen Gränsfolken (1913) färdigställs, utifrån nitratmaterial som återfunnits i en kyrka i sydvästra Polen. Den nya kopian visas vid festivalen Il cinema ritrovato i Bologna i juni, och senare under året i filmhuset, på den internationella filmarvsdagen den 27 oktober.

2012

Det nya laboratoriet i Rotebro tas i drift, och den första kopian framkallas i juni.

Det första digitala säkerhetsmaterialet levereras till arkivet. Filmen Nobels testamente inkommer under våren i form av en DCDM (Digital Cinema Distribution Master) och en okrypterad DCP (Digital Cinema Package). Före årets slut har 42 digitala säkerhetsmaterial till 26 filmer levererats till arkivet.

2013

Leveransen av analogt säkerhetsmaterial upphör helt under året, och allt bevarandematerial till nyproducerad svensk film inkommer i stället i form av digitala filer, enligt reviderade materialspecifikationer som togs fram hösten 2012. Filerna lagras i två separata bandrobotar.

Digitaliseringen av det analoga filmarvet inleds, och under året framställs digitala mastrar och digitala biografkopior (DCP) på 18 filmer. I april ordnas ett uppmärksammat seminarium om nödvändigheten av att digitalisera filmarvet, med inbjudna experter från EU-kommissionen och den europeiska filmarkivfederationen ACE. I september meddelar regeringen att 40 miljoner kronor kommer att tilldelas Filminstitutet under perioden 2014-18 för att inleda digitaliseringen av filmarvet i större skala. Ambitionen är att under den angivna tidsperioden digitalisera 500 filmer i samlingarna.

Vid årets upplaga av arkivfestivalen Il cinema ritrovato i Bologna i månadsskiftet juni-juli presenterar arkivet den nyrestaurerade kopian av Berg-Ejvind och hans hustru (1918) vid en utomhusvisning inför närmare 2 000 åskådare. Till visningen hade Filminstitutet bekostat och gett kompositören Matti Bye i uppdrag att skriva ny musik, som han framförde live med sin femmannaensemble. Under festivalen visas också arkivets kopia av Ingeborg Holm (1913), ackompanjerad av livemusik skriven och framförd av Matti Bye.

Ett program med nio svenska filmer är huvudsektion på årets upplaga av stumfilmsfestivalen Le giornate del cinema muto i Pordenone i oktober. Programmet – kallat Förseglade läppar efter en av filmerna – består av förhållandevis okända filmer från andra hälften av 20-talet och röner stor uppskattning.

Den årligt återkommande arkivhelgen Länge leve filmen! går i år av stapeln i oktober, i anslutning till firandet av Svenska Filminstitutets 50-årsjubileum. Under helgen visas nyrestaurerade 35mm-kopior, bl a Berg-Ejvind och hans hustru (1918), samt några av de första filmerna i Filminstitutets digitaliseringsprojekt, bl a Hugo och Josefin (1967).

Vid FIAF-kongressen i Barcelona i april väljs arkivchef Jon Wengström in i FIAF:s styrelse.

2014

De extra medlen för digitalisering av 500 filmer under perioden 2014-1018 används för att starta upp en egen digitaliseringsverksamhet. Nio personer rekryteras under året, för att arbeta med preparering, skanning, ljussättning, bild- och ljudrestaurering, synkläggning och arkivering. Nya lokaler inrättas i Filmhuset för ändamålet. Arkivetiska regler för digitaliseringen tas fram, för att säkerställa att de digitala kopiorna så mycket som möjligt ska efterlikna originalen, liksom en policy för redaktionsrådet.

I oktober stod Filminstitutet som värd för det årliga nordiska arkivmötet, som denna gång handlade om cinemateksprogrammering, digitalisering, databaser och nationella filmografier. Filminstitutet var också värd för den internationella filmarkivfederationen FIAF:s höstmöte.

2015

Den digitalt restaurerade Joe Hill (Bo Widerberg, 1971) får nypremiär under filmfestivalen i Cannes i maj.

Hundraårsminnet av Ingrid Bergmans födelse uppmärksammas under året, med bl a en sektion på arkivfestivalen Il cinema ritrovato i Bologna, och med fylliga retrospektiver runt om i världen, bl a i Paris och München.

Med anledning av hundraårsminnet av Hasse Ekmans födelse visas en retrospektiv på MoMA i New York i september.

Skriv ut