Ur Återträffen. Foto: Jonas Jörneberg

Betygsindex för svensk film under 10 år

Analys och statistik

Det är i år 10 år sedan Filminstitutet började med betygsidex för svensk film. Tre år senare började vi göra det också för utländsk film. Här analyserar vi bland annat hur betygsindexet för svensk film varierat över tid och för film i olika genrer.

Sedan 2007 tar Filminstitutet fram ett betygsindex för svensk film medan motsvarande finns för utländsk film som når svenska biografer sedan 2010. Tioårsjubiléet uppmärksammar vi med att se tillbaka och titta på vilka filmer som fått högst betyg, liksom hur snittbetyget varierar bland annat för olika typer av film, för filmer med olika upphovspersoner samt för filmer med och utan stöd. Högst betygsindex under perioden 2007 – 2016 fick Återträffen med 4,33. I januari i år fick Sameblod 4,40 i snittbetyg och är därmed den svenska film som fått det högsta snittbetyget sedan 2007. Den och andra filmer från 2017 ingår inte i analysen.

Hur vårt betygsindex görs

Filminstitutets betygsindex baseras på 15 källor i svensk dagspress, tv, radio samt kultursidor på nätet, vilka alla använder ett sifferbetyg och är valda för att ge en bredd av källor med olika inriktning och målgrupper. Källorna har till en del bytts ut under åren på grund av minskad bevakning eller ändrade förhållanden, en källa kan ha försvunnit, bytt karaktär eller slutat med egna recensioner. I slutet av 2016, sista året i denna analys, var källorna: Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan, Göteborgs-Posten, Expressen, Aftonbladet, Upsala Nya Tidning, Kulturnyheterna, Gomorron Sverige SVT, Nyhetsmorgon TV4, Västerbottens Kuriren, Konstpretton, SR P4 Björns Filmguide, MovieZine och TT nyhetsbyrån. Varje källa används bara en gång vilket framför allt får betydelse för de som återanvänder TT:s recensioner, vilket vi kan se har ökat i omfattning.

För att en film ska få ett betygsindex ska den ha recenserats av minst fem unika källor, innan eller på dagen för filmens biopremiär. Det innebär att för en del filmer tas en del recensionsbetyg inte med då recensionen publicerats för sent. Att utgångspunkten är biografpremiär är en följd av att det är de filmerna som recenseras. Betyg från källor som använder en annan skala än fem-gradig räknas om till denna innan snittbetyget beräknas.

Antalet svenska filmer som recenserats

Under åren 2007 till 2016 hade 418 långa svenska spel- och dokumentärfilmer premiär, i genomsnitt 42 filmer per år. Men antalet premiärer per år har ökat under perioden, från i snitt 37 under de första fem åren till 46 under de senaste fem.

Av hela periodens premiärfilmer har 341 recenserats av de källor vi använt i en utsträckning som gett ett betygsindex. Det innebär att drygt fyra av fem svenska långfilmspremiärer under perioden har ett snittbetyg. Även här kan vi dock se en minskning. Andelen av premiärerna som recenserades var 85 procent under åren 2007-2011 medan den sjönk till 79 procent under 2012-2016.

Här finns ett samband med om de premiärsatta filmerna fått produktionsstöd eller inte från Filminstitutet. Det är framför allt antalet filmer utan stöd som blivit fler på biograferna och de recenseras i mindre utsträckning än filmer med stöd, 60 procent jämfört med drygt 90 procent sett till hela perioden.

Svensk film recenseras också i lägre utsträckning än utländsk film. Av de drygt 1 450 utländska spel- och dokumentärfilmer som hade premiär 2010-2016 har 94 procent fått ett snittbetyg. Till en del har det att göra med att dokumentärfilm utgör en större andel av det svenska än det utländska utbudet och att dokumentärfilm recenseras i mindre utsträckning.

Filmer med höga betygsindex

Den svenska film som fått högst betygsindex under perioden 2007 till 2016 är Återträffen (2013) av Anna Odell som fick 4,33. Den följs av Apflickorna (2011) av Lisa Aschan med 4,21, Searching for Sugar Man (2012) av Malik Bendjelloul med ett snitt på 4,20 samt Maria Larssons eviga ögonblick (2008) av Jan Troell och Tjuvheder (2015) av Peter Grönlund som båda fick ett snitt på 4,17. På Filminstitutets hemsida finns både topplista och samtliga betygsindex vi tagit fram redovisade.

Betygsindex variation mellan åren

Betygsindex variation mellan åren

Sett till hela perioden är genomsnittet för de svenska filmernas betygsindex 2,92. Det årliga snittet för varierar mellan som lägst 2,78 under 2012 och som högst 3,09 under 2015.

Men snittbetygens spridning är relativt stor varje år. I diagrammet nedan visar de orangea boxarna var de mittersta 50 procenten av snittbetygen hamnar respektive år och de vågräta strecken i boxarna medianvärdena. Ändpunkterna för de lodräta strecken visar minsta och högsta värdet.

Betygsindex variation per premiärår

Det finns ingen entydig trend i hur betygsindexet har utvecklats sett till hela perioden. Från medianvärdets utveckling, tillsammans med boxarnas avtagande storlek och förskjutning uppåt samt ett minskande avstånd mellan lägsta och högsta snittbetyg, går det dock att se en utveckling mot högre betyg och mindre spridning i de svenska filmernas betygsindex under de senaste fem åren.

Snittbetyg för olika typer av film

Film inom genren drama dominerar det svenska utbudet på biograf, drygt var tredje långfilm eller 153 av 418 filmer under perioden är av denna typ. Av dessa har 136 fått ett betygsindex, med ett genomsnitt på 3,03. Dokumentärfilm står för nästan lika stor andel av de svenska långfilmspremiärerna. Det är dock en mindre andel av dessa som recenseras, 65 jämfört med 90 procent. Det är samtidigt den typ av film som har högst genomsnittligt betygsindex, 3,26. De övriga tre vanligaste genrerna och deras genomsnittliga betygsindex under perioden är komedi med 2,37, kriminalfilm med 2,39 och thriller med 2,64. Av de tio filmer som fått högst betygsindex under perioden är fem dramafilmer, en thriller och fyra dokumentärfilmer.

Filmer med och utan stöd

Filmer som har fått produktionsstöd av konsulent från Filminstitutet har i genomsnitt ett högre genomsnittligt betygsindex än filmer utan stöd, 3,16 jämfört med 2,30. Det genomsnittliga betygsindexet för de filmer som fått automatstöd eller det tidigare marknadsstödet har ett genomsnittligt betygsindex på 2,35. Även för filmer som fått konsulentstöd finns det skillnader mellan olika genrer, men det genomsnittliga betygsindexet är högre för filmer med stöd än de utan i samma genre.

Snittbetyget för filmer gjorda av kvinnor och män

Filmer där regissör, manusförfattare och producent sammantaget till övervägande del är kvinnor har ett högre genomsnittligt betygsindex än filmer där männen är i flertal, 3,12 jämfört med 2,85. Det gäller all typ av film förutom dokumentärfilm, där det genomsnittliga betygsindexet är detsamma oberoende av sammansättningen för dessa funktioner, och kriminalfilm där filmer gjorda i huvudsak av män har högre betygsindex. Detsamma gäller också om vi ser på de tre funktionerna separat. Filmer med en majoritet kvinna/kvinnor som manusförfattare, regissör eller producent har ett högre betygsindex än filmer med en majoritet man/män i dessa funktioner. Snittbetyget har generellt större spridning för filmer gjorda av män.

Relationen mellan betyg och antal biobesök

Relationen mellan betyg och antal biobesök

Hur stor publik svenska filmer når på bio har generellt inget samband med vilka betyg recensenterna ger filmerna. Diagrammet visar antalet filmer i olika intervall för betygsindexet och hur många biobesök dessa filmer har haft i genomsnitt uttryckt i tusental. Snittbesöken per film ligger mellan 100 000 och 120 000, förutom i intervallet 3,5 – 4 där snittbesöken är strax över 60 000. I detta intervall är en övervägande del dokumentärer, som generellt når färre biobesökare än filmer i andra genrer. För de filmer som inte recenserats är snittbesöken betydligt lägre.

Sammanfattning

  • Det årliga betygssnittet för alla svenska filmer varierar i liten utsträckning mellan åren. Genomsnittet för samtliga filmer under perioden 2007-2016 är 2,92, högst var det 2015 (3,09) och lägst 2012 (2,78). Samtidigt varierar betygsindexet för vardera års filmer markant. Under de senaste fem åren har det årliga snittet höjts samtidigt som spridningen har minskat.
  • Det genomsnittliga betygsindexet varierar för olika genrer. Av de fem vanligaste typerna av film är dokumentärer de som får högst genomsnitt 3,26, följt av drama med ett snitt på 3,03. Lägst snitt har komedier (2,37) och kriminalfilm (2,39).
  • Filmer där flertalet av manusförfattare, regissörer och producenter är kvinnor har ett högre genomsnittligt betygsindex än då män är i majoritet. Det gäller alla genrer utom dokumentär där snittet är detsamma för filmer gjorda av män och kvinnor, och kriminalfilm där filmer gjorde av män har ett högre snitt.
  • Det finns sammantaget inget samband mellan vilka betyg recensenterna ger filmerna och hur många biobesök filmerna lockar. Generellt leder ett högt betyg varken till en större eller till en mindre publik.
Skriv ut