Press
Johannes Nyholms långfilmsdebut Jätten var den svenska film som under 2016 fick högst betygssnitt, 4,01. Filmen tilldelades tre Guldbaggar och illustrerar Filminstitutets resultatredovisning 2016. Foto: Peo Olsson.

Filminstitutets resultatredovisning 2016

Svenska Filminstitutets resultatredovisning för 2016 är inlämnad till Kulturdepartementet. Den årliga redovisningen beskriver verksamheten under det gångna året samt ger en beskrivning av hur stiftelsen verkat för de formulerade fokusområdena; att stärka den svenska filmen, att öka tillgängligheten till- och kunskapen om film, samt att vara ett drivande och effektivt filminstitut.

– Digitaliseringen av det svenska filmarvet har nu kommit igång och vi har hittat en fungerande arbetsform. Att vi nu satt tillgängliggörandet av dessa filmer i fokus har lett till ökad spridning och kännedom om att filmerna åter är möjliga att se. Vi får mycket uppskattning internationellt och är efterfrågade för att beskriva hur vi organiserat denna verksamhet, säger Filminstitutets vd Anna Serner.

2016 i korthet:

• 2016 var det sista året med ett filmavtal och resultatredovisningen innehåller bland annat en summering av den sista avtalsperioden 2013–2016. Med utgångspunkt i hur stor andel av de premiärvisade filmerna som både når en publik över 100 000 samt får ett högt sammanvägt betygs- och festivalindex, diskuteras bland annat förutsättningarna för att producera och ge stöd till breda filmer med hög kvalitet.

• Svensk film är fortsatt framgångsrik på internationella filmfestivaler. Bland filmerna som deltog vid prestigefulla festivaler märks spelfilmerna Sameblod av Amanda Kernell och Jätten av Johannes Nyholm, dokumentärerna Kiki av Sara Jordenö och I Called Him Morgan av Kasper Collin, liksom kortfilmerna Hopptornet av Axel Danielson och Maximilien Van Aertryck och Moms on Fire av Joanna Rytel. Filminstitutet bidrog till att svensk film visades vid nära 450 internationella festivaler, med en jämn fördelning mellan kort- och långfilm samt spel- och dokumentärfilm.

• Vi kan konstatera att målet om en jämn fördelning i stödgivningen mellan kvinnor och män vid avtalsperiodens slut uppfylldes om vi tillåter en marginal på plus/minus fem procent. Hur detta åstadkommits utan kvotering mötte under 2016 internationellt intresse och vid filmfestivalen i Cannes inledde den franska kulturministern Audrey Azoulay ett seminarium under rubriken ”50/50 by 2020”.

• 247 filmer ur det svenska filmarvet var digitaliserade vid slutet av 2016 varav 88 kortfilmer och 159 långfilmer. Arbetet med att tillgängliggöra dessa filmer tog fart och nära 1 100 biografvisningar, varav 1 000 i Sverige, realiserades genom Filminstitutets egna- och andra rättighetsinnehavares distribution.

• Biografen är fortfarande ett populärt val för publiken att se film. Totalt gjordes nära 17,8 miljoner biobesök 2016 vilket är, bortsett från 2012, det bästa året sedan inledningen av 2000-talet. För svensk film var året sämre, knappt 2,7 miljoner biobesök gav en marknadsandel på 15 procent vilket är den lägsta sedan 1990/91. Hundraettåringen som smet från notan och försvann av Felix Herngren och Måns Herngren blev den mest sedda av 2016 års premiärer.

• För Filminstitutet innebar 2016 stora förberedelser inför den helstatliga filmpolitiken som gäller från och med 1 januari 2017. Omställningen gäller allt från ärendehantering, arbetsformer och ekonomi. I slutet av 2016 inrättades fyra råd som ska bistå Filminstitutet i utvecklingen av verksamheten. Få förändringar har ännu införts när det gäller stödformer, men en översyn och analys för framtida stöd pågår. Det arbetet sker i nära samarbete med branschen och de nämnda råden.

 Läs Resultatredovisningen i sin helhet här>>

Skriv ut