Cinemateket
Salong Camera på Biograf Spegeln

Om Cinemateket

Cinemateket ger dig tillgång till hela filmhistorien. Här kan du se allt från stumfilm med levande musik till film som är så ny att den ännu inte har nått svenska biografer. Vi visar film som inte visas någon annanstans, på stor duk och i rätt format.

Byt sida

Vi bjuder in filmare och filmkännare som introducerar filmerna i vårt program, och som besökare får du se förhandsvisningar där svenska och utländska regissörer presenterar sina senaste verk. Hos oss kan du få möta filmfolk som David Fincher, Catherine Deneuve och Michael Nyman. Vi visar unika retrospektiver, spännande temaserier, nyrestaurerade klassiker och våra besökares allra mest önskade filmer, i nära samarbete med svenska och utländska festivaler, filmarkiv, filmbolag, filmdistributörer och kulturinstitut.

Cinemateket finns i Filmhuset och på Biografen Victoria i Stockholm, på Bio Capitol i Göteborg och på Biografen Spegeln i Malmö. Vid varje visning får du ett programblad med utförliga produktionsuppgifter och läsvärda citat ur intervjuer, artiklar och böcker om den aktuella filmen.

Cinemateket – ett viktigt uppdrag

Svenska Filminstitutet, och i förlängning Cinemateket, har från regeringen uppdraget att för allmänheten göra filmhistorien levande genom visningar på biograf, framför allt filmer som inte är tillgängliga på den ordinarie biografrepertoaren.

Cinemateket arbetar medvetet med att visa film i ett sammanhang som ger möjlighet till ett fördjupat filmintresse. I Filmhuset kan publiken mötas och diskutera filmerna i vårt program, tillsammans med upphovspersoner, filmkännare och forskare.

Programmet ska innehålla något för alla filmentusiaster, både de som har sett det mesta och dem som just upptäckt den rika filmhistorien.

Antal visningar:
400 per år i Stockholm, med upp till 13 visningar i veckan.
60 per år i Göteborg, med 2 visningar i veckan.
30 per år i Malmö, med 1 visning i veckan.
100 per år i Cinemateket c/o. Läs mer!

En internationell angelägenhet

Svenska Filminstitutet är medlem i FIAF, Fédération Internationale des Archives du Film. FIAF är en internationell sammanslutning av filmarkiv och cinematek som tillsammans arbetar med att bevara och tillgängliggöra världsfilmarvet. När FIAF bildades 1938 var det med fyra institutioner som medlemmar, idag finns det mer än 150 medlemmar från 77 olika länder. Genom FIAF har Cinemateket oumbärlig tillgång till världens viktigaste filmsamlingar – och även utländska Cinematek kan ta del av vårt eget digra filmarkiv!

Historik

Svenska Filminstitutet bildades 1963 och Cinemateket, eller Filmklubben som den då kallades, bildades året efter. Den allra första filmen som visades var Cirkus av Charles Chaplin, önskad av Ingmar Bergman.

Allt började 1933, då Svenska Filmsamfundet bildades. Arvet från stumfilmstiden skulle räddas, och den svenska filmen måste bli bättre.

Man ordnade debatter och seminarier, delade ut stipendier och priser, och la grunden till det som i dag är Filmarkivet: ett bibliotek och ett arkiv för manus, stillbilder, pressklipp och filmkopior. 1940 bytte samfundet namn till Filmhistoriska samlingarna.

1963 bildades Svenska Filminstitutet, resultatet av Harry Scheins idé att biografägarna skulle slippa nöjesskatten mot att 10 procent av biljettintäkterna gick till produktionen av svensk film (filmavtalet).

Filmhistoriska samlingarna donerades till Filminstitutet. I september 1964 började Filminstitutet Filmklubb, som i dag är Cinemateket, visa film i Z-salen i ABF-huset på Sveavägen, ovanpå jazzklubben Gyllene Cirkeln. Man hade också visningar på Moderna Museet.

Filmhuset invigdes 1970. För att bevara samlingarna, byggde man under huset ett av de första klimatkontrollerade kylrummen för förvaring av film.

Till öppningsprogrammet i september 1964 hade fem svenska regissörer fått välja tre filmer var. I presentationen skriver Filmarkivets dåvarande chef Nils-Hugo Geber:

”I sin helhet fixerar programmet de divergerande riktlinjer efter vilka filmklubben kommer att bedriva sin visningsverksamhet i framtiden. Som ett första exempel på samarbete mellan filmklubben och filmens konstnärer är öppningsprogrammet löftesrikt. Var och en som känner behov av att följa den vita dukens öga mot världen och se dess visioner är välkomna till Filminstitutets filmklubb.”

Den allra första filmen som visades på Filmklubben var Charlie Chaplins Cirkus, tisdag 15 september 1964. Bland övriga filmer fanns bl.a. C i uppförande av Jean Vigo, Erotikon av Mauritz Stiller och Blodets tron av Akira Kurosawa.

I Göteborg startade Cinemateket hösten 1967. En gång i veckan visades det film i en av hörsalarna på Stadsbiblioteket och först ut, 20 september, var Norrtullsligan av Göteborgsregissören Per Lindberg. Första programmet fokuserade bl.a. på italiensk neorealism, Disney, bulgarisk film och politik.

Det dröjde ända till 1988 innan Malmö fick ta del av Cinemateket. 31 oktober visades Elia Kazans Linje Lusta på Spegeln och där har Cinemateket huserat sedan dess. Samma höst visades en rad andra Marlon Brando-filmer, men även Jean Renoir, Michelangelo Antonioni och Victor Sjöström.

Spegeln 

I Malmö visar vi film på tisdagar och lördagar på Spegeln, Stortorget 29. Salongen har 167 platser. Kassan på Spegeln öppnar en timme för dagens första visning. Inget förköp och inget insläpp efter filmens början!
Telefon: 040-12 59 78.  Webb: biografspegeln.se

Skriv ut