Cinemateket
Biografen Cnema i Norrköping en Cinemateket c/o-biograf. Foto: Christian Johansson

Om Cinemateket c/o

Cinemateket c/o finns på flera platser runtom i Sverige och ger dig tillgång till hela filmhistorien på biograf. Vi visar unika retrospektiver, spännande temaserier och nyrestaurerade klassiker, i nära samarbete med biografer och filmfestivaler.

Byt sida

Ett viktigt uppdrag

Svenska Filminstitutet, och i förlängning Cinemateket, har från regeringen uppdraget att för allmänheten göra filmhistorien levande genom visningar på biograf, framför allt filmer som inte är tillgängliga på den ordinarie biografrepertoaren.

Cinemateket arbetar medvetet med att visa film i ett sammanhang som ger möjlighet till ett fördjupat filmintresse. Programmet ska innehålla något för alla filmentusiaster, både de som har sett det mesta och dem som just upptäckt den rika filmhistorien.

En internationell angelägenhet

Svenska Filminstitutet är medlem i FIAF, Fédération Internationale des Archives du Film. FIAF är en internationell sammanslutning av filmarkiv och cinematek som tillsammans arbetar med att bevara och tillgängliggöra världsfilmarvet. När FIAF bildades 1938 var det med fyra institutioner som medlemmar, idag finns det mer än 150 medlemmar från 77 olika länder. Genom FIAF har Cinemateket oumbärlig tillgång till världens viktigaste filmsamlingar – och även utländska Cinematek kan ta del av vårt eget digra filmarkiv!

Historik

Svenska Filminstitutet bildades 1963 och Cinemateket, eller Filmklubben som den då kallades, bildades året efter. Den allra första filmen som visades var Cirkus av Charles Chaplin, önskad av Ingmar Bergman.

Allt började 1933, då Svenska Filmsamfundet bildades. Arvet från stumfilmstiden skulle räddas, och den svenska filmen måste bli bättre.

Man ordnade debatter och seminarier, delade ut stipendier och priser, och la grunden till det som i dag är Filmarkivet: ett bibliotek och ett arkiv för manus, stillbilder, pressklipp och filmkopior. 1940 bytte samfundet namn till Filmhistoriska samlingarna.

1963 bildades Svenska Filminstitutet, resultatet av Harry Scheins idé att biografägarna skulle slippa nöjesskatten mot att 10 procent av biljettintäkterna gick till produktionen av svensk film (filmavtalet).

Filmhistoriska samlingarna donerades till Filminstitutet. I september 1964 började Filminstitutet Filmklubb, som i dag är Cinemateket, visa film i Z-salen i ABF-huset på Sveavägen, ovanpå jazzklubben Gyllene Cirkeln. Man hade också visningar på Moderna Museet.

Filmhuset invigdes 1970. För att bevara samlingarna, byggde man under huset ett av de första klimatkontrollerade kylrummen för förvaring av film.

Till öppningsprogrammet i september 1964 hade fem svenska regissörer fått välja tre filmer var. I presentationen skriver Filmarkivets dåvarande chef Nils-Hugo Geber:

”I sin helhet fixerar programmet de divergerande riktlinjer efter vilka filmklubben kommer att bedriva sin visningsverksamhet i framtiden. Som ett första exempel på samarbete mellan filmklubben och filmens konstnärer är öppningsprogrammet löftesrikt. Var och en som känner behov av att följa den vita dukens öga mot världen och se dess visioner är välkomna till Filminstitutets filmklubb.”

Den allra första filmen som visades på Filmklubben var Charlie Chaplins Cirkus, tisdag 15 september 1964. Bland övriga filmer fanns bl.a. C i uppförande av Jean Vigo, Erotikon av Mauritz Stiller och Blodets tron av Akira Kurosawa.

I Göteborg startade Cinemateket hösten 1967 och 1988 i Malmö. Cinemateket c/o lanserades hösten 2016 när digitaliseringen av svenska biografer möjliggjorde visningar på flera platser i landet.

Skriv ut