Cinemateket
Korsriddarna

Korsriddarna

Originaltitel: Krzyzacy

Regi: Aleksander Ford

Filmhuset - Bio Victor Lägg till i kalender

Episk färgskildring av kriget mellan kungariket Polen, storfurstendömet Litauen och tyska korsriddare, med kulmen i slaget vid Tannenberg 1410 – det största i det medeltida Europa – och tydliga paralleller till Nazitysklands invasion. Baserad på Henryk Sienkiewiczs roman med samma namn från 1900. Aleksander Ford anlitade 15 000 statister, Korsriddarna blev den största filmsuccén i Polens historia och höjdpunkten i Fords karriär.

Filmfakta

Originaltitel: Krzyzacy
Regi: Aleksander Ford
Medverkande: Andrzej Szalawski, Mieczyslaw Kalenik, Urszula Modrzynska, Grazyna Staniszewska
År: 1960
Land: Polen
Format: DCP (Filmoteka Narodowa)
Längd: 2 tim 46 min
Dialogspråk: Polska
Text: Engelsk text
Åldersgräns: Tillåten från 15 år
Läs mer om ”Korsriddarna” i Svensk Filmdatabas

Korsriddarna ingår i temat

Aleksander Ford – Den polska filmens mentor

Aleksander Ford var en av de viktigaste personerna inom 1900-talets polska film. Från en unik position byggde han upp den polska filmindustrin efter andra världskriget, och han var lärare och mentor åt bland andra Andrzej Wajda och Roman Polanski på filmskolan i Lódz. Hans filmer sågs av miljoner polacker och vann priser vid internationella filmfestivaler. Men han skaffade sig också många fiender.
Som stalinist vägrade Ford tjänstgöra i den polska armén, tog värvning i den polska divisionen av Röda armén, spelade in den första filmen om förintelsen, Majdanek – Europas begravningsplats, och blev vid krigets slut ansvarig för Polens biografer, filmdistribution och filmpedagogik. Han censurerade den första polska filmen efter kriget, Antoni Bohdziewiczs 2x2 = 4, drog på sig kollegors vrede och avskedades, fick sina filmer censurerade av sin ersättare för att han ville skildra Warszawas ghetto men tilldelades en professur på filmskolan i Lódz. Hans inflytande på den första generationen polska efterkrigsregissörer kan inte underskattas, samtidigt som han såg till att Wajdas Aska och diamanter inte visades i Cannes, då han ansåg den vara politiskt tvetydig.
När Nikita Chrusjtjov tog avstånd från stalinismen försvann de privilegier Ford hade åtnjutit i egenskap av rättrogen. Än värre blev det 1968, under Polens politiska kris och den våg av antisemitism som följde. Hans tio år gamla film Ósmy dzien tygodnia förbjöds och när han vägrade ta avstånd från filmen och dess ideologiska misstag kastades han ut ur kommunistpartiet, svartlistades och fick se sitt namn struket ur rullorna. Han lämnade Polen, försökte starta om på nytt i Israel, men hamnade i Västtyskland och Danmark innan han ensam, övergiven i exil, tog sitt liv i USA 1980.
Med en av sina tidigaste filmer, Legion ulicy från 1932, ville den unga stalinisten Ford visa vilken funktion filmen kunde ha i samhället. Den kritikerrosade filmen tjänade som modell för hans senare verk: ”Film är ingen kabaré, det är en skola.” Inspirerad av den sovjetiska filmen och senare neorealisterna ville han med filmen förändra Polen. Det lyckades han inte med, men han blev en av de främsta skildrarna av landet och dess historia.

Text: Danial Brännström

Retrospektiven genomförs i samarbete med Polska institutet.
Läs mer om temat

Skriv ut