Cinemateket

Ingmar Bergman

Under några år i mitten av 50-talet upplevde Ingmar Bergman en av sina mest produktiva perioder som konstnär. 1953 hade han anställts som förste regissör på Malmö stadsteater och här rekryterade han en skådespelarensemble som han flitigt skulle utnyttja också i sina filmer: Harriet Andersson, Bibi Andersson, Ingrid Thulin, Åke Fridell och Max von Sydow. Uppsättningarna var många: August Strindbergs Spöksonaten, Tennessee Williams Katt på hett plåttak och Henrik Ibsens Peer Gynt. Man spelade höst och vår. På somrarna blev det filminspelningar, där malmöensemblen kompletterades med andra aktörer.
Även om Bergmans filmer kretsade kring hans vanligt förekommande teman – svartsjuka, ångest och förödmjukelse – började han söka sig till nya landskap för att spegla rollfigurernas livskriser. Det var under denna period han fann de steniga terränger vid havsranden som senare skulle få så stor betydelse i filmerna från Fårö. Men här återfanns de i Skåne, på Arilds nabb nedanför Kullaberg (Gycklarnas afton, En lektion i kärlek) och vid Hovs hallar på andra sidan Skälderviken på Bjärehalvön (Det sjunde inseglet).
Det var också nu som Bergman fick sitt internationella genombrott med Sommarnattens leende, också den inspelad i Skåne, om än på det idylliska Jordberga slott. Trots detta genombrott – än mer cementerat av de två mästerverken Smultronstället och Det sjunde inseglet – hade Bergman fortfarande sina belackare hemma i Sverige, med i dag herostratisk berömmelse illustrerat av Olof Lagercrantzs recension av Sommarnattens leende: ”En finnig ynglings dåliga fantasi, ett omoget hjärtas fräcka drömmar.”

Text: Erik Hedling, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet

I början av 50-talet skaffade Ingmar Bergman en 9.5 mm-kamera och började dokumentera sin vardag – och sitt arbete. Materialet från filminspelningarna har senare satts ihop till korta (stumma) bakomfilmer, som ger unika insikter i hur det gick till när några av regissörens mest berömda filmer tillkom. Efter varje film i detta program visar vi tillhörande bakomfilm.

2018 hade Ingmar Bergman fyllt 100 år och det uppmärksammar Filminstitutet på en rad olika vis. Cinemateket kommer under året att visa alla de 40 långfilmer Bergman regisserade för bio. Det blir en film i veckan, i kronologisk ordning (med några undantag) – från Kris till Dokument Fanny och Alexander. Vi hoppas att ni vill följa med på hela resan och har därför tagit fram en liten folder du kan hämta i kassan, där du får en stämpel för varje filmvisning du besöker – med fina priser från Bergmangårdarna, Natur & Kultur, Norstedts och Stiftelsen Ingmar Bergman för er som går på alla 40!

Ingår i Ingmar Bergman

Tidigare i Ingmar Bergman