Historik

I samband med arkivets 75-årsjubileum år 2008 publicerades en artikel om arkivets historia i Journal of Film Preservation. Läs den här (pdf).

Historik i kortform

1933

Svenska Filmsamfundet bildas den 31 oktober. Arbetsutskottet består av Bengt Idestam-Almquist, Arne Bornebusch, Gustaf Molander, Per-Axel Branner, E W Olson, Nils Beyer och Ragnar Allberg. Bland övriga ledamöter finns t ex Eyvind Johnson, Ragnar Josephson och Artur Lundkvist.

En kommitté för skapande av ett filmmuseum tillsätts och består av Vilhelm Bryde, Gotthard Johansson, Per-Axel Branner, Gustaf Berg och Julius Jaenzon. Insamling av text- och bildmaterial startas omedelbart.

1937

De första filmkopiorna kommer in till samlingarna.

1938

Svenska Filmsamfundet tvingas lämna sina lokaler på Vasagatan i Stockholm, och flyttar in på Tekniska museet.

1940

Arkivet får en självständigare ställning under namnet Filmhistoriska samlingarna med Einar Lauritzen som föreståndare.

1946

På initiativ av chefen för Svensk Filmindustri, Carl Anders Dymling, börjar filmbranschen lämna årliga bidrag till verksamheten.

1948

Filmhistoriska samlingarna blir medlemmar av den internationella filmarkivfederationen FIAF.

1949

Filmhistoriska samlingarna blir en självständig stiftelse med Svenska Filmsamfundet som en av fyra huvudmän; de övriga tre är Tekniska museet, Filmägarnas kontrollförening och Svenska Biografägareförbundet. Svenska Filmsamfundets verksamhet begränsas till diskussions- och debattaftnar, ofta i samband med filmvisningar och föreläsningar (1967 omvandlas Svenska Filmsamfundet till Svenska Filmakademin).

1959

Filmhistoriska samlingarna står som värd för FIAF-kongressen.

1961

Ett trettiotal svenska stum- och ljudfilmer visas på Museum of Modern Art i New York; den första stora manifestationen av svenskt filmarv utomlands.

1964

Ett avtal tecknas mellan Filmhistoriska samlingarna och Svenska Filminstitutet vilket innebär att samlingarna i sin helhet övertas av Filminstitutet den 16 mars. Lokalerna på Tekniska museet behålls. Verksamheten integreras med den dokumentationsavdelning som 1963 upprättats av Filminstitutet. Samlingarna organiserades i tre avdelningar: Klipparkiv, Filmarkiv (inklusive Filmklubb) och Dokumentationsavdelning.

1965/66

Omkopiering av svenska långfilmer från nitratfilmsperioden (1897-1953) inleds, 29 långfilmer omkopieras.

1966/67

Filmarkivet startar uppbyggnaden av sin omfattande ryska klassikersamling genom ett avtal med Gosfilmofond i Moskva.

Projekteringen av det kommande Filmhuset är i stort sett avslutad.

Filminstitutets filmklubb blir egen avdelning.

1967/68

Filmarkivet fortsätter att växa, en registrator anställs och katalogiseringen av samlingarna inleds. Samlingarna omfattar ca 1000 filmtitlar. För att klara den ökande takten av omkopiering av nitratfilm anställs en filmtekniker med arbetsplats på laboratoriet.

1968/69

48 nitratfilmer omkopieras bland andra 18 svenska stumfilmsklassiker. För att klara det växande inflödet av nitratfilm hyrs ett lager byggt för ammunition i Glasberga.

1970 oktober

Filmhuset står färdigt och Filminstitutets samtliga avdelningar flyttar till de nya lokalerna. Filmarkivet får sin första kylkasematt med en kontrollerad temperatur av -5ºC och en kontrollerad relativ fuktighet av 35 %. Arkiv, dokumentation och filmklubb flyttar till Filmhuset.

1971 våren

Räddning av den äldre nordiska filmen, en inventering av existerande material till långfilmer från nitratfilmsperioden (1895–1953) i Norden utarbetas och en ansökan om bidrag för räddningen av dessa filmer sänds till Nordisk Kulturfond. Räddningen beräknas kosta 23 miljoner totalt och 11 miljoner för Sveriges del. Ansökan avslås men denna publikation har sedan dess varit underlag för den fortsatta restaureringsverksamheten.

1973/74

En databearbetning av Filmarkivets katalog påbörjas.

1974/75

Filmarkivets katalog byggd på OCR-teknik och output på microfiche får sin första utgåva som omfattar ca 75% av beståndet.

1975

Filminstitutet förvärvar AB Hollywood Filmlaboratorium i Rotebro.

1975/76

Generella regler för filmdepositioner hos Svenska Filminstitutet fastställs av Filminstitutet och Föreningen Sveriges Filmproducenter.

1976

Filminstitutet går in som delägare av laboratoriet Film-Labor.

1977/78

Nybyggnad och renovering av laboratoriet i Rotebro. I byggnaden ingår även en ny kylkasematt med plats för ca 10 000 filmer. Större delen av utrymmet reserveras för originalnegativ till svenska filmer producerade efter 1953 och masterkopior till svenska filmer producerade före 1953.

1979

Arbetsgruppen Färgfilmsräddarna bildas. Gruppen består av specialister som skall försöka lösa problemen med de i allt snabbare takt bleknande färgfilmerna.

1980/81

Filmarkivet passerar 8 000 titlar.

Med hjälp av bidrag från Riksbankens Jubileumsfond startar projektet Kulturhistoria på film som omfattar inventering och registrering av kort- och dokumentärfilm som fortfarande finns i landet från nitratfilmsperioden (1897-1953). Eventuell restaurering av återfunna filmer bekostas av Filminstitutet eller externa bidragsgivare.

Regler för leverans av säkerhetsmaterial till nya svenskproducerade filmer fastställs enligt direktiv från Färgfilmsräddarna.

1983

Årets FIAF-kongress hålls i Filmhuset. Kongressen blir den mest välbesökta någonsin med 240 delegater. Den av Färgfilmsräddarna utvecklade metoden för färgfilmslagring, kallad FICA-metoden, tas i kontinuerlig drift vid Rotebrolaboratoriet. Alla nya masterkopior FICA-behandlas.

1984

Filminstitutet blir ensamt ägare till Film-Labor.

1985/86

Sveriges första färgfilm, Klockorna i Gamla Sta’n (1946), finns tillgänglig i restaurerat skick.

Hjälp med uppbyggnaden av filmarkivet i Bangkok påbörjas.

I samarbete med franska cinemateket arrangeras den största manifestationen någonsin av svensk film utomlands, 151 filmer visas.

1986

Svensk stumfilm visas i Pordenone på Le Giornate del Cinema Muto där samtliga bevarade filmer producerade före 1918 visas. Filmerna av Georg af Klercker väcker sensation.

1987/88

Inventering av existerande material till svenska produktioner efter 1950 inleds.

1988/89

Vinägersyndromet åstadkommer stora skador i filmarkiv runt världen, Filmarkivet hittar sin första drabbade kopia.

1989

Film-Labor avyttras till Film-Teknik och läggs ned.

1989/90

Filmarkivet omfattar 12 600 titlar och kasematterna i Filmhuset och Rotebro är fyllda. Nybyggnad planeras.

1990/91

Ett projektarbete för att skapa en filmfaktadatabas inleds.

En ny kasematt med plats för 13 000 långfilmskopior färdigställs i Rotebro.

Planering för katalogisering on-line av arkivets innehav inleds.

1992

Inga Adolfsson, filmarkivets restaureringsexpert, tilldelas Bergmanpriset för sina insatser.

1993

Ingmar Bergmans pjäs, Sista skriket, med Björn Granath i rollen som Georg af Klercker och Ingvar Kjellson som Charles Magnusson får sin urpremiär i Filmhusets Bio Victor. Bergman donerar pjäsens framtida intäkter till filmarkivet och ger dessutom Klercker ett postumt Bergmanpris.

Filmfaktadatabasen tas i bruk. I databasen katalogiseras alla filmer som får premiär i Sverige på biograf eller TV, filmarkivets bestånd, stillbilder, affischer mm. Uppgifter om 16 000 filmer finns lagrade, bl a uppgifter från Svensk Filmografi, Filmårsboken och Faktablad om film.

1994/95

Riksdagen beslutar att tilldela Filminstitutet medel, 12 miljoner på 2,5 år, från den s k Vårdbergsaktionen för att påbörja restaureringen av svenska färgfilmer producerade under perioden 1953–1979.

1995/96

Restaureringen av svenska färgfilmer påbörjas tack vare det statliga anslaget på 12 miljoner. En del av pengarna investeras i digital utrustning för färgfilmsrestaurering. Utrustningen inköps och handhas av Rotebrolaboratoriet. Tester av systemet påbörjas under 1996.

Sandrew AB deponerar originalnegativen till hela sin produktion från perioden 1953-1969.

Kulturministern uppvaktas angående bevarandet av den icke-fiktiva film som ej är avsedd för biografbruk, men som finns i ett stort antal hos privatpersoner och institutioner runt om i landet.

1997

Retroaktiv registrering av arkivets kopior i Filmdatabasen slutförs.

Omkopiering av befintligt nitratmaterial till svenska långfilmer slutförd.

1998

Det nya Filmavtalet garanterar, genom en fond i Ingmar Bergmans namn, att 5 miljoner per år skall gå till restaurering av svensk färgfilm.

1999

Nya kasematter byggs i Rotebro, nu ett "torn" i form av paternosterverk.

Den digitala utrustningen hyrs ut och flyttas till Film-Teknik

Retroaktiv registrering i Filmdatabasen av svenska kortfilmer från perioden 1982-1999 slutförs.

Kulturhistoria på film påbörjar restaureringen av Svenska Paramountjournalen från perioden 1925–1933.

En stor samling vietnamesiska filmer som tagits om hand av filmarkivet återlämnas till arkivet i Hanoi som nu fått ändamålsenliga lagringsmöjligheter.

2002

Regeringen ger Filminstitutet i uppdrag att etablera en filmvårdscentral i Grängesberg som skall samla in, vårda och långtidsförvara icke-fiktiv film från hela landet.

Kylkasematten i Filmhuset renoveras och freonet som kylmedium avvecklas.

Ytterligare ”torn” för filmlagring i +6°C installeras i Rotebro.

Beslutas att en kylkasematt för nitratfilm skall byggas i Grängesberg.

Personal för Filmvårdscentralen i Grängesberg, som blir en sektion av Cinematek och Dokumentation, rekryteras och utrustning anskaffas.

Ett treårigt kulturellt utbytesprogram med filmarkivet i Vietnam inleds.

2003

För första gången i FIAF:s historia delas värdskapet för den årliga kongressen av två länder, Sverige och Finland. Den svenska delen omfattar ett tredagarssymposium om färgfilmsrestaurering som hålls i Filmhuset första veckan i juni. Årsmötesförhandlingar hålls i Helsingfors.

Via Utrikesdepartementet tar arkivet emot Förenta Nationernas samling filmer om generalsekreterare Dag Hammarskjöld som deposition. Den består av 250 rullar, och utgörs i huvudsak av negativ och masterkopior på 35 mm. Arkivets uppdrag är att syna, renovera, katalogisera och långtidsförvara samlingen, som dessförinnan kommer att överföras till DigiBeta och tillgängliggöras för forskning på Kungl. biblioteket, Audiovisuella medier (före detta Statens ljud- och bildarkiv, SLBA).

Under arkivfestivalen Il cinema ritrovato i Bologna visas visas Körkarlen (Victor Sjöström, 1921) vid en utomhusvisning inför drygt 1 500 åskådare till ackompanjemang av en femmannaensemble under ledning av kompositören Matti Bye.

I oktober blir filmdatabasens uppgifter om svensk film tillgängliga via www.svenskfilmdatabas.se

2006

Nitratfilmslagret i Glasberga töms.

Nitratfilmskasematten i Grängesberg står färdig att tas i bruk.

Alla filmografiska uppgifter i filmdatabasen görs tillgängliga via www.svenskfilmdatabas.se, som nu innehåller uppgifter om ca 60 000 filmer och 300 000 personer.

2007

5 500 rullar nitratfilm – i huvudsak svenska kort- och journalfilmer – repatrieras från George Eastman House i Rochester för långtidsförvaring i Grängesberg.

En skriftlig policy för arkivets verksamhet tas fram och publiceras på hemsidan.

I december ger Filminstitutet ut en dvd-box med svenska stumfilmsklassiker i samarbete med rättighetsinnehavaren Svensk Filmindustri.

2008

Under rubriken Länge leve filmen! firas arkivets och bibliotekets 75 års-jubileum 26/10 – 2/11 med visningar av restaurerade filmer, introduktioner, samtal och seminarier.

I juni arrangeras konferensen Women and the Silent Screen V av Stockholms Universitet i Filmhuset, då arkivet bl a presenterade nyrestaurerade kopior av Flickan i frack (Karin Swanström, 1926) och Mary Pickford-filmen Nattens skuggor (1915).

25 stumfilmer ur arkivets samlingar visas i november på Österreichisches Filmmuseum i Wien under rubriken Sjöström, Stiller und die Schwedische Stummfilmschule.

2009

41 svenska stumfilmer ur arkivets samlingar visas på Cinémathèque Royale i Bryssel i september.

Arkivets första digitala restaurering, filmen Värmlänningarna (1957), färdigställs.

2010

Dvd-antologin Filmens första år med ett fyrtiotal kortfilmer och excerpter ur långfilmer – såväl svenska som utländska – från perioden 1895-1929 tas fram för att användas som läromedel på högstadiet och gymnasiet.

I december inleds ett projekt för att digitalisera de ca 400 svenska filmer i samlingarna som endast föreligger i bandformat (i huvudsak som DigiBeta).

2011

Den första januari byter Filmarkivet i Grängesberg huvudman, från Svenska Filminstitutet till Kungliga biblioteket, där verksamheten inlemmas vid Avdelningen för Audiovisuella Medier (AVM).

10 februari inviger Lena Adelsohn Liljeroth filmarkivet.se, ett samarbetsprojekt mellan Filminstitutet och Kungliga biblioteket där filmer ur respektive institutions samlingar tillhandahålls gratis som en streamingtjänst över nätet. Främst är det filmer som annars sällan tillgängliggörs som ligger utlagda, i huvudsak kort- och dokumentärfilm, reklamfilm och annan typ av beställningsfilm. Vid lanseringen finns 319 filmer utlagda, varav 65% från Filminstitutets samlingar och 35% från KB:s samlingar). I december anordnas en välbesökt tvådagarskonferens om sajten i Filmhuset.

Retrospektiven vid filmfestivalen i Berlin i februari tillägnas Ingmar Bergman. Sammanlagt ett drygt fyrtiotal filmer visades, varav 13 från arkivet, som också var festivalen behjälplig med utlån av textade kopior ur Svenska Institutets filmpool. I samband med festivalen visades också en omfattande utställning med en mängd bilder och föremål från bl a Filminstitutets dokumentationssamlingar, som också tillhandahöll bilder till de publikationer som gjordes till retrospektiven och utställningen.

I juni tas nya kylkasematter i Rotebro i bruk, med plats för ca 5 000 filmer, för att kunna ta emot det ökade inflödet av deponerade distributionskopior.

Sveriges sista fullskaliga fotokemiska laboratorium, Nordisk Film Post Production, lägger ner sin verksamhet i september. Efter omfattande utredningsarbete beslutar filminstitutet i december att förvärva utrustning från det nedlagda laboratoriet för att kunna bedriva egen verksamhet i Rotebro, och på så sätt säkerställa att arkivets fortsatta behov av omkopiering och restaurering kan tillgodoses.

2012

Det nya laboratoriet i Rotebro tas i drift, och den första kopian framkallas i juni.

Det första digitala säkerhetsmaterialet levereras till arkivet. Filmen Nobels testamente (2012) inkommer under våren i form av en DCDM (Digital Cinema Distribution Master) och en okrypterad DCP (Digital Cinema Package). Före årets slut har 42 digitala säkerhetsmaterial till 26 filmer levererats till arkivet.

2013

Leveransen av analogt säkerhetsmaterial upphör helt under året, och allt bevarandematerial till nyproducerad svensk film inkommer i stället i form av digitala filer, enligt reviderade materialspecifikationer som togs fram hösten 2012. Filerna lagras i två separata bandrobotar.

Digitaliseringen av det analoga filmarvet inleds, och under året framställs digitala mastrar och digitala biografkopior (DCP) på 18 filmer. I april ordnas ett uppmärksammat seminarium om nödvändigheten av att digitalisera filmarvet, med inbjudna experter från EU-kommissionen och den europeiska filmarkivfederationen ACE. I september meddelar regeringen att 40 miljoner kronor kommer att tilldelas Filminstitutet under perioden 2014-18 för att inleda digitaliseringen av filmarvet i större skala.

Vid årets upplaga av arkivfestivalen Il cinema ritrovato i Bologna i månadsskiftet juni-juli presenterar arkivet den nyrestaurerade kopian av Berg-Ejvind och hans hustru (1918) vid en utomhusvisning inför närmare 2 000 åskådare.

Ett program med nio svenska filmer är huvudsektion på årets upplaga av stumfilmsfestivalen Le giornate del cinema muto i Pordenone i oktober. Programmet – kallat Förseglade läppar efter en av filmerna – består av förhållandevis okända filmer från andra hälften av 20-talet.

2014

De extra medlen för digitalisering av 500 filmer under perioden 2014-1018 används för att starta upp en egen digitaliseringsverksamhet. Nio personer rekryteras under året, för att arbeta med preparering, skanning, ljussättning, bild- och ljudrestaurering, synkläggning och arkivering. Nya lokaler inrättas i Filmhuset för ändamålet. Arkivetiska regler för digitaliseringen tas fram, för att säkerställa att de digitala kopiorna så mycket som möjligt ska efterlikna originalen, liksom en policy för redaktionsrådet.

2015

Den digitalt restaurerade Joe Hill (Bo Widerberg, 1971) får nypremiär under filmfestivalen i Cannes i maj.

2016

I juni samarrangerade Filminstitutet den filmhistoriska Domitor-konferensen med Stockholms Universitet, då bl a nya kopior (framställda på laboratoriet i Rotebro) av unika utländska filmer från filmens första år premiärvisades.

Under året utnyttjades utköpsklausulen för den skanner som använts för digitaliseringen av filmarvet, och Filminstitutet bedriver därmed hela arbetsflödet med digitalisering av analog film i egna lokaler.

Filminstitutet återupptog också egen biografdistribution under året, i vilken DCP av digitaliserad film finns att hyra för inhemska biografer i regelrätt distribution.

2017

I december antog riksdagen regeringens proposition om utökat anslag för Filminstitutets filmarvsverksamhet, vilket innebär att digitaliseringen av filmarvet nu har säkrad, permanent finansiering.

I januari utökades säkerhetsmaterialföreskrifterna, vilket gör att även bolag och organisationer som erhåller distributions- och visningsstöd från Filminstitutet är avtalsenligt förpliktigade att leverera material till arkivet, vilket innebär att bevarandet av fler svenska filmer och viss utländsk film säkras.

I november tog Filminstitutet en ny filmdatabas i bruk, som bygger på FIAF:s uppdaterade katalogiseringsregler och som följer den europeiska metadatastandarden för katalogisering av filmiska verk EN 15 907.

2018

Under året firades 100-årsminnet av Ingmar Bergmans födelse över hela världen, med retrospektiver och utställningar. Filminstitutet lånade ut DCP:er av Bergmans filmer till mer än 5 000 visningar, och analoga kopior till mer än 1 000 visningar, och i flera länder fick några av regissörens filmer nypremiär tack vare Filminstitutets digitala restaureringar. Den digitalt restaurerade Det sjunde inseglet (1957) uppmärksammades stort på filmfestivalerna i Cannes i maj och i Bologna i juli.

I maj visades den analogt nyrestaurerade Gösta Berlings saga (Mauritz Stiller, 1924) på San Francisco Silent Film Festival, där Filminstitutet och dess arkivchef Jon Wengström fick emotta pris för arbetet med att bevara och tillgängliggöra svensk stumfilm.

2019

Från och med 2019 blev medlen för att digitalisera analog film i samlingarna en del av Filminstitutets permanenta finansiering.

Vid festivalen Il cinema ritrovato i Bologna visades den digitalt restaurerade Sången om den eldröda blomman (Mauritz Stiller, 1919) ackompanjerad av en förinspelning av Armas Järnefelts originalmusik inspelad med Gävle symfoniorkester under ledning av Jaakko Kuusisto.

En av kylkasematterna i Rotebro byggdes om för ökad driftssäkerhet och för att öka lagringskapaciteten.

2020

Året präglades i hög grad av covid19-pandemin, vilket gjorde att filmarvsverksamheten bedrevs med reducerad kapacitet. Cinemateket hade begränsningar för antalet besökare och hade under perioder helt stängt, vilket också gällde för Filminstitutets bibliotek. Närvaro vid konferenser och festivaler skedde i huvudsak via digitala distansverktyg.

Vid festivalen Il cinema ritrovato i Bologna visades Erotikon (Mauritz Stiller, 1920). En ny svartvit 35m-kopia framställdes vid Filminstitutets analoga laboratorium i Rotebro och skickades sedan till ett laboratorium i Tjeckien för autentisk applicering av färgtintning.

Alla tidigare depositioner till Filminstitutet eller dess föregångare Filmhistoriska samlingarna av filmer producerade av Svenska Biografteatern, AB Svensk Filmindustri eller bolag som dessa förvärvat omvandlades till donationer efter att avtal slutits med filmernas rättighetsinnehavare SF Studios.

2021

Filminstitutet publicerar En filmhistorisk resa, en filmpedagogisk resurs för lärare på högstadiet med filmklipp, texter och handledningar kring filmens uppbyggnad och utveckling.

2022

Filmaskar och hyllor i kasematter streckkodsmärks, och ett nytt system för registrering av nyttjande av material införs.

2022

I september och oktober visas en omfattande Victor Sjöström-retrospektiv i Paris, där 24 av 31 filmer kommer från Filminstitutets samlingar, däribland samtliga bevarade svenska filmer regisserade av Sjöström.