Minnen ur den svenska filmhistorien

På denna sida hittar du ett axplock av filmklipp och bilder från några av de filmer som nämns i serien, tillsammans med mycket annat smått och gott.

Sammanlagt finns det 10 avsnitt att se på UR Play - dyk ner i denna skattkista av filmföremål som finns i Filminstitutets arkiv och möt bland annat Fred Astaires skor, tortyrredskapen från stumfilmen Häxan, brev och dagböcker.

Klä av, klä på – om filmkostymer och om Mago

 Sommarnattens leende (1955), Ingmar Bergman, © AB Svensk Filmindustri

Gunnar Björnstrand, Eva Dahlbeck och Jarl Kulle i Sommarnattens leende (1955), Ingmar Bergman

Jan Göransson, presschef Svenska Filminstitutet i samtal med Nils Harning, kostymtecknare och författare. Foto: UR

I Ingmar Bergmans Sommarnattens leende (1955) ser vi Eva Dahlbeck i en sidenklänning som är mycket tjusig - och nu kan vi avslöja att den i verkligheten var vackert eldröd!

I avsnittet där denna röda klänning, som ritades av Mago, figurerar samtalar Filminstitutets presschef Jan Göransson med kostymtecknaren och författaren Nils Harning och frossar i en mängd olika filmkostymer och dess bakgrundshistoria. Mitt bland alla kostymer får vi även se en Oscarstatyett tillhörande Marik Vos, som hon vann för sin kostyminsats i Bergmans Fanny och Alexander (1982).

Dockteater och sjömanskostym från Fanny och Alexander (1982), Ingmar Bergman. Foto: UR

Ett annat plagg som plockas upp ur samlingarna är en sjömanskostym från Fanny och Alexander. I filmen bärs den av Alexanders lillebror Putte, spelad av Kristian Almgren. Även den mycket vackra dockteatern som figurerar i filmen visas upp.

Fanny och Alexander (1982), Ingmar Bergman © AB Svensk Filmindustri

Se hela avsnittet här!

Regissören Mai Zetterling

Flickorna (1968), Mai Zetterling © AB Svensk Filmindustri

Under 1940-talet var hon en bland många, vackra skådespelerskor på vita duken. Men Mai Zetterling ville mer än så. Hon gav sig själv en femårsplan och arbetade sig målmedvetet fram i en starkt mansdominerad bransch. Jannike Åhlund, som gjort en dokumentär om Zetterling, berättar hennes historia och Krister Collin från Filminstitutet visar spännande fynd som donerats efter hennes bortgång.

Mai Zetterling vid inspelning av Nattlek (1966) Foto: David Huges © AB Svensk Filmindustri

Flickorna (1968), Mai Zetterling © Sandrew AB

Flickorna (1968) var en av Zetterlings mer experimentella filmer och kan ses som en modern tappning av det antika dramat Lysistrate, där kvinnorna kärleksstrejkar för att få männen att sluta kriga. Fyra år tidigare hade Zetterling släppt sin första långfilm Älskande par (1964), en filmatisering av delar av Agnes von Krusenstjernas romansvit "Fröknarna von Pahlen".

Älskande par (1964), Mai Zetterling © Sandrew AB

Se hela avsnittet här!

Filmhistoriska samlingarna

Skor från Easter Parade (1948), Charles Walters. Foto: UR

I Irving Berlins Easter Parade (1948) ser vi Fred Astaire skapa dansmagi i ett par guldbroderade skor. Dessa skor donerades 1949 av MGM till de Filmhistoriska samlingarna i Sverige, som i sin tur donerades till det nybildade Svenska Filminstitutet 1964.

I avsnittet får vi höra Ola Törjas och Jon Wengström från Filminstitutet berätta mer om dessa skor, men även om en av världens äldsta filmremsor och skrämmande tortyrredskap från den svenska stumfilmen Häxan (1922).

Filmremsor av Den boxande kängurun och Jonglören (1895), bröderna Skladanowsky. Foto: UR

Handskriven hälsning från Orson Welles till Svenska Filminstitutet. Foto: UR

I de filmhistoriska samlingarna finns, förutom Fred Astaires glamorösa skor, även en handskriven hälsning till Filminstitutet från självaste Orson Welles. Hälsningen lyder: ”Till Svenska Filminstitutet. Stort tack för de fina tjänster ni gör filmmediet. Vänligen, Orson Welles. Skål!”

Häxan (1922), Benjamin Christensen © AB Svensk Filmindustri

Hundraåriga Häxan skildrar djävulstro och vidskepelse genom århundradena och i sin samtid. Regissören Benjamin Christensen kallar själv sin film om medeltidens häxprocesser för ett kulturhistoriskt föredrag, och var Sveriges dyraste stumfilmsproduktion och tog drygt tre år att spela in. En rad olika tortyrredskap skapades som rekvisita till filmen, som bland annat användes för att tvinga kvinnor erkänna att de var häxor. 

Tortyrredskap från Häxan (1922), Benjamin Christensen. Foto: Filminstitutets arkiv

Häxan (1922), Benjamin Christensen © AB Svensk Filmindustri

Se hela avsnittet här!

Ingmar Bergmans tapet och tidning

Såsom i en spegel (1961), Ingmar Bergman © AB Svensk Filmindustri

En tapet som ger kalla kårar? Ja, i Ingmar Bergmans Såsom i en spegel (1961) hör Harriet Anderssons karaktär röster bakom den suggestiva tapeten. Och vad står det egentligen i tidningen från filmen Tystnaden (1963)? Båda dessa föremål från Bergmans filmer finns väl bevarade i Filminstitutets arkiv. I avsnittet visar Jan Holmberg, vd för Stiftelsen Ingmar Bergman, både Bergmans tapet och berättar för oss vad tidningen faktiskt innehåller.

Jan Holmberg, vd för Stiftelsen Ingmar Bergman, med tapet från Såsom i en spegel (1961), Ingmar Bergman. Foto: UR

Harriet Andersson i Såsom i en spegel (1961), Ingmar Bergman © AB Svensk Filmindustri

Kostymerna som bärs av skådespelarna i Såsom i en spegel är alla gjorda av kostymtecknaren Mago, som ofta samarbetade med Bergman. Som tidigare nämnt minns vi gärna Eva Dahlbecks sprakande röda klänning och de festliga kostymerna i Sommarnattens leende, men Mago gjorde även mindre glamourösa kläder både till Bergmans Nattvardsgästerna (1963) och Persona (1966), utöver Såsom i en spegel.

Tystnaden (1963), Ingmar Bergman © AB Svensk Filmindustri

Dagstidning från Tystnaden (1963) Foto: UR

Tystnaden är den tredje och sista delen i det som brukar kallas Bergmans trilogi om Guds tystnad, som inleds med Såsom en spegel och därefter Nattvardsgästerna. Filmen belönades med tre Guldbaggar - Bästa film, Bästa regi samt Bästa skådespelare (Ingrid Thulin).

Gunnel Lindblom, Jörgen Lindström och Ingrid Thulin i Tystnaden (1963), Ingmar Bergman © AB Svensk Filmindustri

Se hela avsnittet här!