Film i skolan
Lika värld-modellen
Grafik över modellen

Modellen: Lika vär(l)d för vem?

Byt sida

Materialetochläroplanen   Filmkunnighet   Modellen

Modellen utgår från frågeordet vem och fortsätter med frågor som har sin grund i de så kallade diskrimineringsgrunderna: Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Modellen består av fem steg. Användaren, det vill säga läraren, och målgruppen, elever i årskurs 7 till 9, börjar på steg ett med frågan vem? och fortsätter sedan via steg två, tre och fyra, för att sist återgå till vem-frågan i steg fem. Utifrån de insikter och den kunskap som inhämtats längs vägen skapas nu en fördjupad diskussion där eleverna kan analysera och reflektera kring frågeställningen utifrån en ny position.

Tre exempel
För att illustrera hur modellen fungerar har tre frågeställningar formulerats och tre exempelfilmer valts ut. Ur dessa filmer har två respektive tre filmklipp ifrån vardera film lagts in i materialet. Modellen kan användas antingen utifrån hela filmen eller utifrån filmklippen. Materialet är upplagt i enlighet med modellens steg. Frågorna förutsätter kunskap om filmens språk och frågorna är formulerade så att de kan besvaras utifrån beskrivning och analys av det som syns och hörs i klippet.

Exempel 1: Sameblod, Amanda Kernell (2016). Vem har makt?

Sameblod_sophiaolsson_555.jpg

Exempel 2: Min lilla syster, Sanna Lenken (2015). Vem har ansvar?

Minlillasyster_2.jpg

Exempel 3: Fucking Åmål, Lukas Moodysson (1998) Vem får älska vem?

Fucking_amal_3.jpg

Modellen
Den bakomliggande tanken till detta material handlar om att välja en enkel fråga om vems perspektiv vi utgår ifrån när vi diskuterar värdegrundsfrågor. Diskussionerna avgränsas genom begrepp kopplade till diskrimineringsgrunderna som har sin grund i jämställdhet, rättvisa och demokrati. Till exempel: kärlek, makt, mod, ansvar, röst, inkludering, rättvisa, frihet. Det är en övergripande pedagogisk struktur som handlar om att pröva olika perspektiv utifrån gestaltningar – filmiska gestaltningar. Materialet kan användas på vilken film eller rörligt bildmaterial som helst. Utifrån respektive material formuleras en enkel fråga som kan generera komplexa diskussioner: Vem får älska vem? Vem har ansvar? Vem har makt?

I modellens första steg formuleras frågan som börjar med frågeordet vem. Låt säga ”Vem har makt?”. I steg två diskuteras frågans huvudbegrepp och eleverna uppmanas att försöka sig på en definition av begreppet, som i detta fall makt. I det tredje steget ställs frågor som har sin grund i filmens språk. Dessa inleds ofta med frågeordet hur: till exempel ”Hur är karaktärerna placerade i relation till varandra i filmscenen?” Därefter följs hur-frågorna upp med varför-frågor. Exempelvis: ”Varför ser det ut som att den ena personen ser upp och den andra personen ned på den andra?”

Slutligen, efter nedslag i modellens första fyra delar, är klassen redo att på ett fördjupat sätt ta sig an vem-frågan, att diskutera den i relation till filmen men också att lyfta diskussionen om vem som har makt, vem som får älska vem eller om yttrandefrihet, till samhällsnivå.

Först avgränsas alltså uppgiften till att fokusera vad som ska diskuteras (begreppet), därefter undersöks hur detta är framställt och efter det följer tolkning genom frågan varför. Slutligen kan eleverna föra diskussioner om hur filmscenerna gestaltar sådant som knyter an till värde- och diskrimineringsgrund.

Förberedelse för läraren
Planeringsarbetet för dig som lärare består i att välja frågeställning. Den formuleras utifrån perspektiv och begrepp som förknippas med någon av diskrimineringsgrunderna. Valet av grund blir med andra ord vägledande för uppgiftens huvudbegrepp. Eller omvänt, så kan valet av begrepp peka ut aktuell diskrimineringsgrund. Makt kopplat till etnisk tillhörighet, ansvar kopplat till ålder, kärlek kopplat till kön eller sexuell läggning och så vidare. Genom att konstruera meningar som börjar med vem och slutar med frågetecken kommer ett ifrågasättande eller kritiskt perspektiv automatiskt att följa. Sedan frågeställningen är formulerad kan du, utifrån egna preferenser, välja en film med filmscener som gestaltar rättvisa, jämställdhet och demokrati, eller orättvisa, bristande jämställdhet och demokrati. Du som lärare kan också välja att använda något av de exempel som finns här på sidan.

Oavsett om du väljer att utgå ifrån de klipp som finns här, eller en egen frågeställning och egna filmklipp, så ingår det i förberedelsearbetet att se filmklippen flera gånger och tänka kring hur och varför scenerna gestaltats som de har. Innan lektionen genomförs i klassrummet förbereder du också hur definitionen av huvudbegreppet i frågeställningen ska diskuteras fram. Ska det göras enskilt, i små grupper eller i helklass? Detsamma gäller sedan för diskussionerna som följer, ska de göras enskilt, i grupper eller alla tillsammans? Eftersom modellen bygger på närläsning och analys kan diskussioner i mindre grupper vara att föredra. I förberedelsearbetet är det också viktigt att tänka om och i så fall hur du som lärare önskar följa upp steg 5 i modellen.

En viktig poäng med lärarunderlaget och modellen är att du i din undervisning ska kunna få igång diskussioner om värdegrundsfrågor där eleverna ska kunna samtala om komplexa frågor på armlängds avstånd från sig själva. Genom att erbjuda verktyg för att närläsa film kommer diskussionerna om till exempel makt, ansvar och kärlek att utgå från representation, medierade händelser. Därmed är det just dessa som diskuteras, varmed fokus förskjuts från eleverna själva. Det är en metod för att komma bort ifrån såväl generaliseringar som självutlämnande diskussioner. När ingående diskussioner om de filmiska gestaltningarna tagit plats i klassrummet kan läraren välja att öppna upp till att pröva frågeställningen i ett större samhällsperspektiv.
Eleverna kan se klippen en eller flera gånger.

Elevernas förberedelse
Eleverna introduceras till filmen, frågeställningen och uppgiften. De får höra en motivering till uppgiften, varför de ser de utvalda filmklippen och hur uppgiften hänger ihop med kunskapsmålen. Därefter får de en instruktion om hur de ska se filmklippen. När eleverna sett klippen tar de sig an modellen.

Introducera
det som ska visas. Presentera filmen, dess upphovsperson, dess berättarsätt och genre, placera den i ett sammanhang, genom historia och kontext. Introducera de klipp ni ska arbeta med så att helheten blir begriplig. Vad är det för film? Vad handlar den om? Om det finns anledning att tro att klippen kräver emotionell beredskap, informera om det.

Motivera varför eleverna ska se och diskutera just detta. Presentera hur uppgiften hör ihop med aktuellt kunskapsområde. Påminn om de värden skolan har i uppgift att förmedla och gestalta och förklara att just denna uppgift bygger på filmisk gestaltning och diskussion.

Instruera om vad som ska fokuseras. Tydliggör vilka uppgifter och övningar som följer på tittandet. Ta upp några exempel på vad som ska fokuseras för att kunna reflektera och diskutera filmiska gestaltningar kopplade till frågeställningen. Använd filmens språk i instruktionen, till exempel: tänk på hur ett visst rum är utformat, hur närbilder används, hur en scen följer på en annan eller hur berättarröst används i klippet.

Förkunskaper
För att förstå hur en berättelse är berättad på film behövs kunskap om filmens språk, som teoretiska och praktiska verktyg. För att eleverna ska kunna fördjupa sin förståelse för filmiskt berättande kan de med hjälp av modellen träna på att tolka filmers olika berättarkomponenter. Modellen ger verktyg som gör att eleven kan gå från fokus på ”tyckande och kännande” till att kunna uttrycka hur form och innehåll samverkar för att förmedla en berättelse. Ordet hur blir centralt för att synliggöra formens betydelse för förmedling av innehåll.

För att använda modellen och kunna resonera kring hur filmen är gestaltad och hur filmspråket används för att förmedla berättelsen behöver eleverna kunskap om scenografi, kostym och mask, ljussättning och skådespeleri, det som på filmspråk kallas mise-en-scène, liksom kamera, klippning, ljud och dramaturgi. Läs med om dessa termer i vårt filmpedagogiska lexikon.

Skriv ut