Film i skolan
Ur Sameblod
Bild: Ur Sameblod. Distribution: Nordisk Film

Exempel 1: Steg 3

steg1lv  steg2lv  steg3lv  steg4lv  steg5lv

Filmens språk – hur makt gestaltas

De två filmklippen från Sameblod innehåller båda samisk jojkning.

Klipp 1
I den första scenen är Elle-Marja och hennes lillasyster Njenna på väg till nomadskolan, den obligatoriska internatskolan för samiska barn. På väg dit är Njenna ledsen och ligger ner i deras roddbåt. Det blåaktiga ljuset vittnar om att det är tidigt på morgonen. De båda systrarna glider fram över vattnet med höga berg som fond. Vattnet är närvarande både i bild och på ljudspåret. Flickornas händer syns i närbild, Elle-Marja som ror, Njenna låter sin hand glida genom vattnet. Elle-Marja försöker nå fram till Njenna. Hon slutar att ro och är stilla, och börjar sedan jojka. Från den tryckta stämningen bryter det fram leenden på flickornas läppar.

Utifrån filmens språk har relationen mellan bild och ljud betydelse för hur stämningen skapas i scenen. Genom att fokusera på kameran och valda bildutsnitt väcks frågor om hur valen bidrar till berättelsen. Ljudanvändningen tillsammans med bildspråket ger flera ingångar till hur samiska kulturyttringar gestaltas i berättelsen.

  • Hur ser det ut där systrarna är? Beskriv miljön? Hur är den iscensatt? Vad kan sägas om atmosfären och ljuset?
  • Hur ser bildrummet ut, vad syns i bild medan de ror, i förgrunden, i bakgrunden?
  • Hur ser systrarna ut? Vad har de på sig
  • Hur visas systrarna i bild? Vilka beslut har man tagit utifrån hantering av kamera, bildvinklar och utsnitt? Visas systrana på samma höjd i bild? Visas de i närbild, helbild, extrem närbild? Ser man dem i bild hela tiden? Visas de i bild samtidigt?
  • Hur låter det när de ror över sjön? Vilka ljud hörs?
  • Hur upplever du Elle-Marjas jojk? Hur låter jojken?
  • Hur verkar Njenna uppleva Elle-Marjas jojk?
  • Hur ser systrarna ut att må? Hur agerar de?

Klipp 2
I den andra scenen befinner sig Elle-Marja i Uppsala. Hon har lämnat sin barndoms värld och söker finna ett nytt liv. I ett sammanhang som är henne fullständigt främmande ber en grupp jämnåriga henne att jojka för dem: ”Du kan väl jojka, joddla, jojka för oss!”. Från att miljön präglats av jazz, ungdomar med borglig bakgrund som äter middag i ett fint hus börjar en sekvens bestående av kompakt tystnad, blickväxlingar, Elle-Marja som jojkar, reaktionsbilder, till närbild på en obekväm Elle-Marja. Genom att studera form, klippning och ljud och jämföra detta med den första scenen kan man gå vidare och samtala om hur samiska kulturyttringar gestaltas i berättelsen. Eller snarare, som i detta fall, hur frånvaron av samiska kulturyttringar eller främmandegörandet av desamma gestaltas i berättelsen.

  • Hur ser det ut i rummet? Beskriv rummet. Hur har det iscensatts? Hur har rummets atmosfär skapats?
  • Hur ser människorna ut i rummet? Hur är de klädda?
  • Hur ser Elle-Marja ut? Hur är hon klädd?
  • Hur ser Elle-Marja ut att må? Hur agerar hon?
  • Hur visas ungdomarna i rummet i bild? Hur är de klädda? Hur samspelar de?
  • Hur låter det i rummet?
  • Vad händer när Elle-Marja ombeds jojka? Hur låter det och vad händer med andra ljud?
  • Hur framställs reaktionerna på jojken?

 

Skriv ut