En filmhistorisk resa

Dramaturgilektion filmklipp 1 - Hets

Anslag och avtoning

Hets, Alf Sjöberg, 1944, © AB Svensk Filmindustri

1. Anslag

Introduktion

Ingmar Bergman skrev manus till Alf Sjöbergs film Hets från 1944. Den handlar om Jan-Erik, en ung man från ett välbärgat hem som pluggar inför studentexamina. Framförallt svettas han över latinet, där läraren som på goda grunder kallas Caligula efter den grymme romerska kejsaren, njuter av att terrorisera sina elever. Han inleder en relation med flickan i tobaksaffären, en flicka med dåligt rykte. Det visar sig att även hon pressas av Caligula. Klippet visar filmens inledning, filmens anslag, där vi bekantar oss med byggnaden och disciplinen som utövas på en gosse som kommer för sent till morgonpsalmen. Filmens huvudkaraktärer presenteras dock inte, gossen har inget med den övriga filmen att göra.

Motivation

En films anslag är första delen i den klassiska dramaturgin. Anslaget presenterar filmens huvudkonflikt på några minuter och väcker en förväntan hos åskådaren. Att sätta ord på en berättelses olika delar hjälper till att analysera och känna igen vad man ser, vilket leder till ett medvetet förhållningssätt till filmberättelser. Just anslag är särskilt tacksamt att titta på i en film, eftersom de är som ett koncentrat av filmen. Filmen Hets är en klassiker i svensk filmhistoria till vilken referenser inte är ovanliga.

Instruktion

Lägg märke till hur vi på olika sätt får information om den här skolan och vad den här filmen kommer att handla om. Var uppmärksam både på vad vi ser/inte ser, hur vi ser det och vad vi hör!

Frågor

Vilken är filmens första bild efter förtexten?

(Skolbyggnaden)

Vilken förväntan väcker anslaget? Vad kommer filmen att handla om?

(Skolan som platsen där dramat utspelar sig. Där råder strikta regler som det straffar sig att bryta emot)

Vad får du för känsla? Vad är det som får dig att känna så?

(Märk till exempel betydelsen av kameravinklar, läraren som står högt upp, pojken sedd uppifrån. Kontrasterna i ljuset. Mycket i anslagets estetik pekar på maktrelationer med auktoritär lärare och elever som känner rädsla)

Den här filmens anslag är anonymt, vi träffar inte någon av huvudkaraktärerna. Varför tror du upphovspersonerna valt att göra så? Vad får det för effekt?

(Märk till exempel hur det skapar utrymme för identifikation, att pojken förmedlar en bild av ”alla barn”)

Låt eleverna analysera anslag från olika filmer, gärna av olika genrer och tidsåldrar. Låt dem berätta och jämföra sina iakttagelser.
Se även inledningen av avtoningen. Jämför sekvenserna. Vad berättar de?

Hets, Alf Sjöberg, 1944, © AB Svensk Filmindustri

2. Avtoning

Introduktion

Nu följer ytterligare ett klipp från samma film, Hets, för att visa på filmens avtoning eller avrundning. En stilfull inramning av en berättelse om skolsystemet.

I klippet får vi se när studenterna rusar ut, ner för samma trappor som gossen i inledningen smugit sig uppför, under jubel, utspring i spöregn till sången om den ljusnande framtiden. Jan-Erik, som relegerats, står i ett hörn av skolgården och betraktar sina klasskamrater. Han smyger ensam över gården sist av alla. Detta är inledningen av en 10 minuter lång avtoning där det stegvis ordnar upp sig för Jan-Erik, så att han också möter en ljusnande framtid i sista bilden.

Motivation

En films avtoning eller avrundning följer på filmens klimax eller dramatiska kulmen och hjälper publiken att landa på en låg nivå av dramatik. I avtoningen i Hets får publiken ta del av huvudpersonernas känslor och lugnet efter stormen lägger sig.

Att sätta ord på en berättelses olika delar hjälper till att analysera och känna igen vad vi ser, vilket leder till ett medvetet förhållningssätt till filmberättelser.

Instruktion

Lägg märke till vad de olika scenerna visar för sinnesstämningar, vilka berättargrepp som ger oss filmens avrundande passage.

Frågor

Vilka likheter/skillnader finns mellan hur skolbyggnaden/trapphuset skildras i anslaget och i avtoningen?

(Studenterna skildras ovanifrån även här. Deras sinnesstämning är dock helt präglad av deras lycka att lämna springa ut ur skolan. Starka kontraster finns kvar i ljuset. Detta är särskilt tydligt i hur Jan-Erik inramas av skugga där han står och ser sina kamrater)

När studenterna springer ut möts de av jubel men också ösregn. Caligula håller sitt paraply över huvudet och vinklar glatt. Studenterna sjunger, ja vad sjunger de? Vilken funktion har dessa olika berättarelement för berättelsen?

(Märk till exempel hur mångbottnad eller ambivalent stämningen är, å ena sida lycka och jubel, å andra sidan besvikelse och inte så trovärdig bild av ”Å den ljusnande framtid är vår!”)

På vilket sätt skulle din känsla varit annorlunda om filmen slutat här? Varför?
Titta på fler filmers avtoningar i filmer ni redan har sett. Vad gör avtoningen för helhetsupplevelsen av filmen? På vilket sätt åstadkommer filmskaparen det i ljud, bild och iscensättning?

Vill du visa hela filmen?

Vill du strömma filmen? Sök på vodeville.

Boka filmen för skolbiovisning

Vill du visa filmen i klassrummet? Genom att ta kontakt med filmbolagen eller din lokala AV/mediacentral får du reda på hur du går till väga.

Handledningen kan skrivas ut.