En filmhistorisk resa
Skriv ut

Kameralektion filmklipp 2 - Körkarlen

Körkarlen, Victor Sjöström, 1921, © AB Svensk Filmindustri

 

Dubbelexponering

 

Introduktion

Körkarlen från 1921 är skapad av regissören och skådespelaren Victor Sjöström, en av Sveriges mest kända regissörer. Victor Sjöström var aktiv som filmregissör från 1912 fram till 1937. Under hela sin karriär medverkade han som skådespelare i sina egna men också andras filmer. Sin sista roll hade han i filmen Smultronstället från 1957, regisserad av Ingmar Bergman, en annan stor, svensk filmregissör. Filmen Körkarlen är en av stumfilmstidens mest välkända mästerverk. En av anledningarna till det är dåtidens komplicerade effekter, tagna av fotografen Julius Jaenzon.

Det är nyårsafton och sjuksyster Edit ligger för döden i sitt hem. Edit sista önskan är att få tala med David Holm innan hon dör. Maria är ute och letar efter David, som hon inte hittar. Däremot finner hon hans hustru och barn, som bor i en undermålig bostad i fattigkvarteren.

David Holm själv sitter på kyrkogården och dricker med ett par försupna kamrater. Klockan närmar sig tolvslaget. Holm berättar att den som råkar dö på nyårsnatten måste ta på sig uppdraget att bli körkarl åt döden. Frälsningssoldaten Gustafsson kommer i sitt letande efter David förbi kyrkogården och finner honom, men blir hånfullt avvisad. Davids kamrater försöker övertala David att gå till Edit. Han vägrar och det blir slagsmål. David blir ihjälslagen. Klockan i kyrktornet slår 12. Dödskärran anländer…

 

Motivation

Det här är ett exempel på dubbelexponering från 1921 och en fortsättning på den korta handlingsbeskrivningen som slutar med att Dödskärran anländer…

Filmskapare på den här tiden hade samma visioner som filmskapare idag. Det som begränsade dem var tekniken. Idag kan man lätt med hjälp av digital teknik lägga två bilder på varandra och även välja vilken av bilderna som ska framträda mest. Det kunde man också göra på analog film genom optiska printrar, där man fotograferade av ruta för ruta och då hade möjlighet att förändra bilderna på olika sätt. Det här filmklippet från Körkarlen är från tiden innan dess. Då gjordes dubbelexponeringar direkt i kameran.

 

Instruktion

Fundera på hur scenen är konstruerad. Hur var det möjligt att åstadkomma specialeffekter som dessa på 1920-talet? Försök att sätta sig in i situationen som fotografen har. Hur skulle du själv göra för att iscensätta denna scen med dåtidens teknik?

 

Körkarlen_810.jpgKörkarlen, Victor Sjöström, 1921, © AB Svensk Filmindustri

 

Frågor

  • Hur lyckades man få Victor Sjöström att kliva ur sin egen kropp? Låg han kvar på gravstenen på exakt samma sätt under tiden fotografen spolade tillbaka råfilmen? Om inte, hur gick det till?

(För att få en dubbelexponering filmades först en sekvens och sedan spolade man tillbaka råfilmen för att filma en gång till på den redan filmade råfilmen)

  • Hur visste fotografen i vilken hastighet han skulle veva fram råfilmen så att rörelserna skulle stämma överens vid båda tillfällena?

(Detta kräver exakta uträkningar av hur, var och när personen i bild ska röra sig. En absolut fast kamera var ett måste. Betänk också att råfilm inte kan utsättas för ljus, och att filmkameror på den här tiden vevades för hand vilket också var en viktig detalj i de uträkningar som gjordes)

  • Saknade ni ljudet och hur tror ni filmen visades i biografen?

(I biograf visades filmen med livemusik, ibland av en större ensemble men också ofta med endast en pianist)

  • I klippet visas kyrkklockan flera gånger i olika bildutsnitt. Vad kan valet av bildutsnitt i detta fall ha för funktion för berättelsen?

(Klockan är först filmad som på avstånd och ju närmare tolvslaget desto närmare syns klockan. Klippen från mindre klocka på större anstånd till mer av en närbild av klockan intensifierar kopplingen till tiden som håller på att rinna ut. Snart är timmen slagen…)

  • Biografvisad analog film visas idag med 24 b/s. Filmen Körkarlen visas i 16 b/s. Varför är det så?

(Att filmer från stumfilmstiden visas i olika hastigheter berodde på att filmkamerorna var handvevade och att varje fotograf hade sitt tempo när hen filmade. Ibland kan man se att fotografen varit lite ojämn i sitt arbete då vissa scener kan uppfattas gå långsammare medan andra går lite väl fort. Standardiseringen av hastigheten infördes då ljudfilmen kom. Ett ljud måste spelas upp med en jämn hastighet för att låta bra och spegla röster och ljud från inspelningsplatsen)

  • Klippet ni såg hade svart på sidorna, varför tror ni att de är så?

(Bildformat är något som har förändrats under filmens utveckling. Idag är det vanligaste bildformatet för filmer som visas på monitorer 16:9, och för äldre filmer måste man lägga till svarta kanter för att vi som åskådare ska få se hela bilden. För att bildformatet ska vara rätt i filmen Körkarlen måste filmen visas med svart på sidorna så att formatet blir 1.33:1. Skulle bilden täcka en skärm med 16:9 format så skulle förmodligen många huvuden vara utanför bild och man skulle missa andra viktiga detaljer i bilden)

  • Har ni sett liknande effekter i andra svenska filmer? Vilka i så fall?

 

Vill du visa hela filmen?

 

Strömma filmen på filmochskola.se

Boka filmen för skolbiovisning. Filmen går att boka ljudlagd eller med pianist

Vill du visa filmen i klassrummet? Genom att ta kontakt med filmbolagen eller din lokala AV/mediacentral får du reda på hur du går till väga.

Handledningen kan skrivas ut.