Klippningslektion filmklipp 3 - Här har du ditt liv
Här har du ditt liv, Jan Troell, 1966, © AB Svensk Filmindustri
Lekfullt foto och klippning på 60-talet
Introduktion
Här har du ditt liv bygger på en romansvit av Eyvind Jonsson och är Jan Troells debutfilm. Troell hade jobbat lite som filmfotograf innan men tog med sin första film chansen att göra nästan allt bakom kameran själv. Han regisserade, fotade och klippte. Detta fortsatte han göra hela sin karriär.
Filmen utspelar sig för hundra år sedan i norra Sverige och handlar om Olof som växer upp i en fattig miljö och tidigt får börja jobba. Efter ett par år vid ett sågverk och som timmerflottare får han sjutton år gammal ett jobb på en biograf – något av en nymodighet på tiden. I jobbet ingår att cykla runt och affischera inför filmvisningarna. Jämfört med Olofs tidigare jobb är biografjobbet förhållandevis riskfritt och lustfyllt och han får ta del i något som är ganska nytt och spännande.
Motivation
Denna sekvens består av flera klipp som beskriver en affischeringsrunda och avspeglar ett lekfullt förhållningssätt till foto och klippning som kan sägas vara typiskt för en grupp av nyskapande film under 60-talet. Genom klippen från olika platser sammanfattas en syssla som ingår i Olofs jobb, och sekvensen berättar något både om Olofs vardag och syn på världen, men också om biografens roll i det lilla samhället.
Här ges flera exempel på ganska vanliga sätt att binda samman klipp, men förhåller sig också lekfullt till klippningen, till exempel genom urvalet av vad som visas i vilken ordning. Klippen sammanfogas och följer på varandra utifrån olika logiska sammanhang – både sådana som kan anses utgöra så kallad sömlös klippning – ögonmatchning etcetera och på mer experimentella sätt som drar uppmärksamhet till sig.
Olika blickar blandas – vi både ser det som händer utifrån och subjektivt genom Olofs blick. Olika typer av bilder blandas – stillastående och rörlig kamera, närbilder på ting och ansikten, men också människor i en miljö. Åskådaren ges delar som sedan sammanfogas och får en mening i klippföljden som helhet.
Instruktion
Titta på sekvensen och lägg märke till klippningen. Vad syns inte i ett klipp, men i ett annat? Vems blick visar de olika klippen? Finns det en logik i hur klippen följer på varandra eller är det helt slumpmässigt? Hur binds klippen ihop? Finns det en stämning i sekvensen, förmedlas en känsla och bidrar klippningen till den?
Här har du ditt liv, Jan Troell, 1966, © AB Svensk Filmindustri
Frågor
- Olof har fått ett nytt jobb som affischerare. I första klippet ser vi honom sätta upp en affisch. Beskriv hur scenen ser ut.
(I det första klippet ser vi Olofs ansikte och överkropp framifrån – han ser nöjd ut och gör stora rörelser med armarna. Sedan följer en närbild på pensel som flyger ner i en bytta med lim. Sen ser vi Olof framifrån igen när han håller fram ett papper. Nästa klipp visar Olof bakifrån när han trycker upp affischen på väggen. Sedan ser vi Olof framifrån när han ler och betraktar sitt arbete. Här följer klippen en händelses olika steg men publiken får själva försöka förstå av vad som sker eller vad Olof ser så nöjd ut för, innan sista klippen ger hela sammanhanget.)
- Hur används klippen sedan för att driva sekvensen framåt och varför visas bara några enskilda detaljer av sammanhanget i taget?
(Efter de första affischeringsklippen är kameran i rörelse och följer Olof, vi ser hans ansikte och blick men i bakgrunden far byggnader förbi. I nästa klipp ser vi det han ser i en rörlig sekvens– björkarna vid sidan av vägen och snön som smällt runt stammarna. Först i nästa klipp ser vi honom på cykeln som förklarar takten och blicken i de tidigare klippen. Sedan följer en radda med fler korta klipp som visar Olof med affischer framför olika husväggar.)
- Hur hoppar klippen mellan olika blickar? Vad gör det för vår upplevelse? Hur upplever Olof sin jobbuppgift?
(I slutet av sekvensen står en liten pojke och tittar på – först ser vid pojken som en detalj i en stor bild. Sedan följer ett klipp med en närbild där hans blick på Olof blir i fokus. Vi förstår genom klippföljden att pojken tittar på vad Olof sysslar med och att Olof möter hans blick – kanske stolt över att få en åskådare. I flera fall hoppar kameran mellan Olofs blick, närbilder och bilder med hela sammanhanget.)
- Hur lång tid är sekvensen och hur lång tid skulle en hel affischeringsvända runt ett litet samhälle egentligen ta? Reflektera över hur klippning kan användas som tidsförkortning när ett längre skeende ska skildras?
(Klipp mellan olika platser där samma person förekommer och gör samma syssla tyder på att personen färdats mellan platserna och att tid förflutit mellan klippen, trots att vi inte sett själva förflyttningen.)
- Hur binds klippen ihop? Känns de naturliga eller överraskades du av någon övergång?
(När vi sett två affischer sättas upp på en smal stolpe följer kameran stolpen neråt och nästa klipp följer en estetisk association – från stolpen klipps till en smal skorsten som kameran sedan följer nedåt till en vägg där Olof sätter upp ännu en affisch. Ibland binds klippen ihop som en relation mellan karaktärens blick och det som betraktas.)
- Hur skulle du skildra spridandet av en nyhet i din egen omgivning om du skulle göra en film om det själv?
Vill du visa hela filmen?
Vill du strömma filmen? Sök på vodeville.
Boka filmen för skolbiovisning
Vill du visa filmen i klassrummet? Genom att ta kontakt med filmbolagen eller din lokala AV/mediacentral får du reda på hur du går till väga.
Handledningen kan skrivas ut.