En filmhistorisk resa
Skriv ut

Ljudlektion filmklipp 1 - Flickann i frack

Flickan i frack, Karin Swanström, 1926, © AB Svensk Filmindustri

 

Stumfilm

 

Introduktion

Stumfilm är film utan ljudspår, och ljudfilm eller talfilm är film med ljudspår. De tidigaste filmerna var stumfilmer. På 1920- och 1930-talen utvecklades tekniken och ljudfilmen blev allt vanligare. Numera är alla filmer, med oerhört få undantag, ljudfilmer.

Även om stumfilmerna inte hade något ljudspår ackompanjerades filmerna av ljud. På stumfilmstiden använde man livemusik – musiken framfördes av allt ifrån en ensam pianist till en hel orkester. I vissa fall var musiken specialkomponerad till filmen, i andra fall användes kända musikstycken. Det kunde även vara någon som gjorde ljudeffekter – trampljud, brak, plask och så vidare.

I stumfilmer talar personerna faktiskt en hel del – men vi hör dem inte. Däremot ser man tydligt att de till exempel grälar, skrattar eller ropar högt. I stumfilmens mellantexter, textskyltar som klipptes in, kan man läsa vad de säger, ofta i lätt förkortad form.

Mellantexterna ger oss dialogens huvudsakliga budskap och hjälper oss att förstå handlingen. När ljudfilmen uppfunnits konkurrerade den så småningom ut stumfilmen helt och hållet. När bild och ljud noggrant och i detalj följs åt skapas en stark illusion av verklighet. Det vill säga det blir lättare att leva sig in i filmen – vilket kan förklara det publika genomslaget.

Flickan i frack är en svensk dramafilm från 1926 i regi av kvinnliga regissörspionjären Karin Swanström. Filmen bygger på Hjalmar Bergmans förlaga med samma namn från 1925 och handlar om studentskan Katja som chockerar den ytterst konservativa lilla staden Wadköping genom att komma iförd frack på den stora balen.

Katja Kock ber sin far om pengar för att köpa en ny klänning till skolbalen. Då han nekar henne det bestämmer hon sig att gå till varuhuset och köpa nya kläder på kredit. På vägen dit stöter hon på sin bror klädsnobben Curry. Eftersom Katjas far avbeställer Katjas nya klänning bestämmer hon sig för att gå till balen iförd Currys nya frack.

Regissören Karin Swanström som själv spelar rollen som barsk och oförstående ärkedomprostinna är en av få kvinnliga regissörer från den svenska stumfilmstiden.

 

Motivation

Klippet är ett exempel på hur mellantexter kunde fungera på olika sätt. Här används ett lustigt föråldrat språkbruk som illustrerar hur relationen mellan mellantext och bild kan lägga till en ton av ironi eller sarkasm.  

 

Instruktion

Tänk på vilka konsekvenser filmberättandet får av att filmen är stum. Lägg märke till mellantexterna och till skådespeleri.

 

Flickan i frack_810.jpgFlickan i frack, Karin Swanström, 1926, © AB Svensk Filmindustri

 

Frågor

  • Hur skiljer sig skådespeleriet i stumfilm från ljudfilm?

(Större gester, tydligare mimik. Mycket fokus på ögonen, inte sällan uppspärrade och förmedlande av starka känslor)

  • Vad kan uttryckas med miner istället för ord?

Öppen fråga.

  • Vad måste förklaras/förtydligas med hjälp av en textskylt?

(Till exempel aktbyte, platser, tidpunkter, dialog, filmens perspektiv (till exempel om den är berättad i första, andra eller tredje person), kommande händelser, förklaring av situationen, information)

  • Tror ni att alla typer av filmer kan göras som stumfilm?

Öppen fråga.

  • Finns det något som man kan säga med hjälp av en textskylt, som inte går att uttrycka med ord? (till exempel ligger återgivande textskyltar närmre berättarröster än dialog)

Öppen fråga.

 

Vill du visa hela filmen?

 

Vill du strömma filmen? Sök på vodeville.

Boka filmen för skolbiovisning. Filmen går att boka ljudlagd eller med pianist.

Vill du visa filmen i klassrummet? Genom att ta kontakt med filmbolagen eller din lokala AV/mediacentral får du reda på hur du går till väga.

Handledningen kan skrivas ut.