En filmhistorisk resa
Skriv ut

Ljudlektion filmklipp 3 - Att angöra en brygga

Att angöra en brygga, Tage Danielsson, 1965, © AB Svensk Filmindustri

 

Diegetisk/icke-diegetisk musik

 

Introduktion

Att angöra en brygga är en svensk komedifilm från 1965 i regi av Tage Danielsson. Den är en "Hasseåtage"-film, uppbyggd efter en idé som kom från en tecknad serie Hans Alfredson gjort för Kvällsposten, om en man som dag efter dag försökte ta sig upp för en trappa och komma dit han ska. Filmen mottog Chaplin-priset och filmfestivalpris i Barcelona och filmkritikern Mauritz Edström skrev i Dagens Nyheter att filmen var "en enormt rolig svensk filmfars, den roligaste i världen".

I Att angöra en brygga vankas det kräftskiva på skärgårdsön Ensamholmen som ligger långt ut i havsbandet. Fyra av gästerna anländer med segelbåt, men lyckas inte lägga till vid bryggan. De blir kvar till sjöss, en bit utanför ön, och håller på att förgås av törst och tristess. Att låna grannen Garbos båt för att hämta iland gästerna visar sig inte vara lätt.

Ledmotivet, som är specialskrivet för filmen, känner säkert flera igen utan att för den delen ha sett filmen. I filmen är melodin instrumental, men den fick senare en text av Hasse och Tage i en version som framfördes av Monica Zetterlund (som spelar en av filmens roller) och som blev omåttligt populär. Att angöra en brygga har tillsammans med Sällskapsresan kommit att bli sinnebilden för svensk humor på film.

 

Motivation

Filmljud och filmmusik delas in i två huvudkategorier Diegetiskt och icke-diegetiskt ljud/musik. Diegetiskt ljud uppfattas av de som befinner sig i bilden och är sådant som rollfigurerna också kan höra, till exempel någon som spelar på ett instrument eller lyssnar på det befintliga ljudet av en radio, tv, skiva, telefon eller dylikt. Icke-diegetiskt ljud befinner sig utanför filmens handling, och uppfattas av oss i publiken men inte av filmens rollfigurer. Icke-diegetiskt musik är ofta stämningsskapande och känsloframkallande. De båda klippen från Att angöra en brygga visar hur samma låt hörs i två helt olika scener. I det ena karaktärerna musiken, i det andra befinner sig ljudet utanför filmens handling och uppfattas bara av oss i publiken, inte av rollfigurerna.

 

Instruktion

Lägg märke till hur samma musikstycke används på två olika sätt i klippen – som en del av stämningen för filmens berättelse och som musik som filmens karaktärer hör i scenen. 

 

Att angöra en brygga_810.jpg   Att angöra en brygga, Tage Danielsson, 1965, © AB Svensk Filmindustri

 

Frågor

  • Hur fungerar musiken och bilden i det första klippet? Hur låter musiken? Är det förväntad musik utifrån vad som utspelar sig i bild?

(Idyllisk musik och komiska bilder)

  • Är musiken diegetisk eller icke-diegetisk i det första klippet?

(Icke-diegetisk)

  • Det andra klippet börjar med att karaktärerna hör musik och reser sig. Denna gång samma melodi fast denna gång med dragspel. Hur fungerar ljudet här?

(Diegetiskt ljud, karaktärerna hör musiken)

  • Stämmer ljudet som karaktärerna hör med vad vi ser i bild?

(Musiken låter lika oavsett bildutsnitt. I vissa bilder är vi nära ljudkällan/dragspelet och i andra långt ifrån) 

  • Vad skulle ni säga är det vanligast att man använder sig av i filmsammanhang? Diegetisk eller icke-diegetisk musik?

  • Har ni någon gång stött på en film med nästan enbart diegetisk musik (till exempel Cold War, 2018), eller en film utan någon musik alls (till exempel No Country for Old Men, 2007)?

  • Om man hade kunnat skapa ljud i filmens början, de första 30 åren när filmen var stum, tror ni då att filmmusik hade varit en lika stor del av filmer som det är idag?

(När talfilmen/ljudfilmen väl kom hade man redan vant sig vid att se filmer med musik eftersom det nästan alltid var en ensam musiker eller en hel orkester som spelade till filmerna).

 

Vill du visa hela filmen?

 

Vill du strömma filmen? Sök på vodeville.

Boka filmen för skolbiovisning

Vill du visa filmen i klassrummet? Genom att ta kontakt med filmbolagen eller din lokala AV/mediacentral får du reda på hur du går till väga.

Handledningen kan skrivas ut.