Innan du börjar
Hets, Alf Sjöberg, 1944, © AB Svensk Filmindustri
Varför behövs filmhistoria i skolan?
Idag har ungdomar en kamera för rörlig bild, en IMovie-app och en uppsjö visnings- och distributionskanaler i bakfickan nästan dygnet runt. De kan när som helst filma, redigera och kabla ut en film i valfritt format över hela världen. De kan sätta samman scener, forma berättelser, laborera med ljud och bild, grafik och musik. De bidrar på daglig basis till en medie- och filmhistoria som förr var begränsad till ett fåtal professionella. Samtidigt är de konsumenter av en rörlig bildvärld oändligt omfattande och ständigt i förändring. Det är svindlande.
Ungdomarna befinner sig i en värld lik ett harrypotterskt trapphus av rörliga porträtt. Det som förut var stilla är nu självklart i rörelse. Hur kan vi tro att textspråket räcker för att utbildas i en sådan värld? Hur kan vi motivera att bokstäverna, meningsbyggnaden och grammatiken räcker när texten kompletterats av så mycket rörlig bild för kommunikation? Hur ska ungdomarna få den bildning som behövs om hur det rörliga bildspråket fungerar och hur det växt fram till vad det är idag?
Filmen och den rörliga bilden spelar stor roll i våra liv. Precis som att vi lär oss historia om litteratur, musik, konst och fotografi behöver vi bereda plats i skolan för filmens historia. Det ger oss inblick i olika uttryck, sedda över tid och, förstås en möjlighet att sätta ord på saker som tidigare kanske har varit svårt att verbalisera.
Filmen och den rörliga bilden har också stor betydelse för vår förståelse av oss själva. Den speglar oss, stärker vår identitet och förståelsen för andra människor, andra platser, världar och andra tider.
Hur skildrades till exempel en fattig familj på 1920-talet? Hur gestaltades ett barn eller en ung person vid en viss tid? Hur berättade man om kärlek och vardagsliv i olika skeden i historien? Hur har filmens utveckling påverkat hur vi fått med oss bilder från andra tider? Hur låter olika miljöer när filmen går från stum till ljudfilm; ett väggur, dåtidens trafik, en konversation?
Det här materialet kan hjälpa eleverna att sätta sig in i vem hen är i relation till det hen ser i en värld av rörliga bilder.
Med det här materialet vill Filminstitutet underlätta arbete med film i skolan. Här hittar du som lärare klipp och handledningar för att stärka ungas bildning kring filmens språk och dess framväxt.
Materialet innehåller bland annat exempel på vad som skedde med berättandet när man gick från statiska tagningar på avstånd, till möjligheter att foga samman bilder och bildsekvenser i olika bildutsnitt. Här skildras också vilka effekter och berättargrepp som möjliggjordes när man kunde foga ljud till bild, när världen kunde avbildas i allsköns färger, i vidare format, i snabbare bildflöden, i digitala format och hur skådespelares gester tonades ner till förmån för deras röster, när mellantexter ersattes med ljud, när kameran gick från att vara stor och otymplig till mer mobil.