Filmlexikon
Skriv ut

Filmlexikon

Fokus för detta filmlexikon är att ge verktyg att kunna analysera film som estetiskt uttryck genom att förmedla kunskap i hur den är uppbyggd. Analysen är i sig grunden för kritiska perspektiv vad gäller allt från representation till källmedvetenhet. Det sammantaget gör kunskap om filmens språk till en demokratifråga.

Utan filmkunnighet kan vi inte uttrycka oss kunnigt, fritt och nyanserat i vår tids bildrika kommunikationslandskap. En av byggstenarna i detta är att förstå hur något berättas genom kamera, klippning, ljudläggning och iscensättning. Lexikonet innehåller ett hundratal termer som alla berör filmens olika delar, uttryck och dramaturgi.

Film är ett konstnärligt uttryck men också ett språk och en spegling av vårt samhälle. Filmen, precis som alla andra konstarter, kan rasera invanda perspektiv och få oss att se och uppleva världen på nya sätt.

Målgrupp för filmlexikonet är pedagoger och elever från årskurs sju och till gymnasiet och det är fritt att använda för alla. 

Filmen har inte alltid sett ut som den gör idag och den kommer med all säkerhet se annorlunda ut i framtiden. Många av termerna i detta lexikon knyter också an till filmhistorien då filmen, till skillnad ifrån idag, var analog och bestod av ett antal fysiska filmrutor. Idag, när majoriteten av den film som görs är digital, skapas dess rörelse av ettor och nollor och inte genom att ett antal bildrutor rör sig i en viss hastighet genom en filmprojektor.  

För att underlätta för pedagoger att använda film i undervisningen har Svenska Filminstitutet producerat över 800 filmhandledningar men också en övergripande handledning som ger möjlighet att använda för alla filmer.

Vi har också utvecklat en filmpedagogisk modell för undervisning om demokratifrågor utifrån filmklipp och en introducerande handbok vid namn Filmpedagogik - så funkar det.

På Filmarkivet.se hittar du som pedagog unikt rörligt bildmaterial ur arkiven som nu tillgängliggörs på nytt; främst kort-, dokumentär-, journal- och reklamfilm som är helt fritt att visa i skolan. Den särskilda sektionen ”Sektionen För skolan” samlar ett hundratal filmer under tretton teman som går att använda främst i samhällskunskap, geografi och historia, men även i svenska och bild. Varje tema har försetts med ett pedagogiskt material samt rekommendationer angående skolämne och årskurs.

Cinemateket:skola är en pedagogisk verksamhet som levandegör filmhistorien genom visning och kontextualisering av film. Verksamheten äger rum dagtid och riktar sig mot Stockholms skolor, från förskoleklass till gymnasiet.

Detta lexikon är producerat av Det Danske Filminstitut.
Författare: Lise Brix Pape, Liselotte Michelsen och Lars Knudsen
Copyright ©2013, Det Danske Filminstitut 
Översättning: Thomas Andersson, ©2020, Svenska Filminstitutet

  • Filmens grundelement


  • Filmiska uttrycksmedel

    Regissören och filmteamet tänker igenom varenda detalj i filmens uttryck. Ska en person fotograferas nedifrån i grodperspektiv eller uppifrån i fågelperspektiv? Ska filmens färger vara varma som i en kärleksfilm eller kalla som i en skräckfilm? Ska klippningen ha ett högt eller lågt tempo? Ska det finnas bakgrundsmusik? Det är mycket man måste ta ställning till när man beslutar hur filmen ska se ut och hur den ska låta. De estetiska val filmskaparen gör är en del av berättelsen och avgör hur tematiken lyfts fram. Om temat är mobbning och ensamhet kan exempelvis dystert ljus och sorglig musik framhäva innehållet och stämningen. Omvänt kan varma färger och glad musik göra vår upplevelse av en lycklig scen ännu mer positiv. I en skräckfilm kan regissören använda de filmiska uttrycksmedlen för att skapa ett smygande obehag eller ge oss en chockartad upplevelse (viss spänning respektive plötslig överraskning).


  • Mise-en-scène

    Uttrycket är franskt och är ursprungligen en teaterterm som betyder "placera på scen". Mise-en-scène refererar till allt som syns framför kameran och dess utformning - alltså allt i bilden. Här ingår scenografi, kostym och mask, ljussättning och skådespeleri, liksom inspelningsplats och rekvisita.


  • Filmens dramaturgi

    Ordet dramaturgi kommer från grekiskan och betyder författande av drama. Den grekiska filosofen Aristoteles (384–322 f.Kr.) har haft ett stort inflytande på hur vi ser på dramaturgi idag. Hans tankar om ”den goda berättelsen” ligger till grund för vår moderna dramaturgi. Numera är Hollywood-modellen, eller den klassiska dramaturgiska modellen, norm när det gäller att berätta historier på film, åtminstone när det kommer till konventionellt berättad film.

    Om man jämför berättelser upptäcker man att det finns en del likheter. Här finns intressanta figurer (personer) som vi känner och identifierar oss med. Det finns spännande konflikter som gör oss nyfikna och engagerade. Filmen har en framåtrörelse – till exempel tack vare så kallade planteringar (presentationer) som skapar förväntningar och en upplevelse av sammanhang när poängen, den så kallade skörden, så småningom kommer. Det kan röra sig om en långsam, intensiv uppbyggnad av oviss spänning med plötsliga överraskningar.


  • Analysmodeller