Filmlexikon
Skriv ut

Filmlexikon

Fokus för detta filmlexikon är att ge verktyg att kunna analysera film som estetiskt uttryck genom att förmedla kunskap i hur den är uppbyggd. Analysen är i sig grunden för kritiska perspektiv vad gäller allt från representation till källmedvetenhet. Det sammantaget gör kunskap om filmens språk till en demokratifråga.

Bild ur Det sjunde inseglet (Ingmar Bergman, 1957). Fotot: Louis Huch.Bild från Ingmar Bergmans Det sjunde inseglet © AB Svensk Filmindustri (1957) Foto: Louis Huch

Utan filmkunnighet kan vi inte uttrycka oss kunnigt, fritt och nyanserat i vår tids bildrika kommunikationslandskap. En av byggstenarna i detta är att förstå hur något berättas genom kamera, klippning, ljudläggning och iscensättning. Lexikonet innehåller ett hundratal termer som alla berör filmens olika delar, uttryck och dramaturgi.

Film är ett konstnärligt uttryck men också ett språk och en spegling av vårt samhälle. Filmen, precis som alla andra konstarter, kan rasera invanda perspektiv och få oss att se och uppleva världen på nya sätt.

Målgrupp för filmlexikonet är pedagoger och elever från årskurs sju och till gymnasiet och det är fritt att använda för alla. 

Filmen har inte alltid sett ut som den gör idag och den kommer med all säkerhet se annorlunda ut i framtiden. Många av termerna i detta lexikon knyter också an till filmhistorien då filmen, till skillnad ifrån idag, var analog och bestod av ett antal fysiska bildrutor. Idag, när majoriteten av den film som görs är digital, skapas dess rörelse av ettor och nollor och inte genom att ett antal bildrutor rör sig i en viss hastighet genom en filmprojektor.  

För att underlätta för pedagoger att använda film i undervisningen har Svenska Filminstitutet producerat över 800 filmhandledningar men också en övergripande handledning som ger möjlighet att använda för alla filmer.

Vi har också utvecklat en filmpedagogisk modell för undervisning om demokratifrågor utifrån filmklipp och en introducerande handbok vid namn Filmpedagogik - så funkar det.

Filmarkivet.se hittar du som pedagog unikt rörligt bildmaterial ur arkiven som nu tillgängliggörs på nytt; främst kort-, dokumentär-, journal- och reklamfilm som är helt fritt att visa i skolan. Den särskilda sektionen "För skolan" samlar ett hundratal filmer under tretton teman som går att använda främst i samhällskunskap, geografi och historia, men även i svenska och bild. Varje tema har försetts med ett pedagogiskt material samt rekommendationer angående skolämne och årskurs.

Cinemateket:skola är en pedagogisk verksamhet som levandegör filmhistorien genom visning och kontextualisering av film. Verksamheten äger rum dagtid och riktar sig mot Stockholms skolor, från förskoleklass till gymnasiet.

Detta lexikon är producerat av Det Danske Filminstitut.
Författare: Lise Brix Pape, Liselotte Michelsen och Lars Knudsen
Copyright ©2013, Det Danske Filminstitut 
Översättning: Thomas Andersson, Bearbetning: red. Anna Håkansson ©2020, Svenska Filminstitutet

  • Filmens grundelement

    Film kallas ibland för levande bilder. Men i själva verket består en film av en hel mängd stillbilder - bildrutor. En tagning är det vi ser mellan två klipp i filmen. Ibland kallas också en tagning för ett klipp. En scen består av en rad tagningar och innehåller en avgränsad handling. En sekvens består av en rad scener. En sekvens är ett längre, avgränsat händelseförlopp i en film.


  • Filmiska uttrycksmedel

    De filmiska uttrycksmedlen bidrar alla till berättandet av historien och till den stämning och spänning som skapas i filmen. Regissören och filmteamet tänker igenom varenda detalj i filmens uttryck. Ska en person fotograferas nedifrån i grodperspektiv eller uppifrån i fågelperspektiv? Ska filmens färger vara varma som i en kärleksfilm eller kalla som i en skräckfilm? Ska klippningen ha ett högt eller lågt tempo? Vilken sorts musik ska sätta stämningen? Det är mycket man måste ta ställning till när man beslutar hur filmen ska se ut och hur den ska låta. De estetiska val filmskaparen gör är en del av berättelsen och avgör hur tematiken lyfts fram.


  • Mise-en-scène

    Mise-en-scène är ett franskt uttryck och är ursprungligen en teaterterm som betyder "placera på scen". Mise-en-scène refererar till allt som syns framför kameran och dess utformning - alltså allt i bilden. Här ingår scenografi, kostym och mask, ljussättning och skådespeleri, liksom inspelningsplats och rekvisita.


  • Filmens dramaturgi

    Ordet dramaturgi kommer från grekiskan och betyder författande av drama. Den grekiska filosofen Aristoteles (384–322 f.Kr.) har haft ett stort inflytande på hur vi ser på dramaturgi idag. Hans tankar om "den goda berättelsen" ligger till grund för vår moderna dramaturgi. Numera är Hollywood-modellen, eller den klassiska dramaturgiska modellen, norm när det gäller att berätta historier på film, åtminstone när det kommer till konventionellt berättad film.


  • Analysmodeller

    Det finns olika modeller med vilkas hjälp man kan analysera filmers dramaturgi. Den klassiska dramaturgiska modellen, kontraktsmodellen och treaktsmodellen fokuserar på filmens förlopp, det vill säga berättelsens utveckling och form. Filminstitutet har också tagit fram en egen analysmodell, baserad på analys av hur filmen närmar sig frågor som rör demokrati, exempelvis makt. En viktig del av denna modell är att se närmare på frågor som rör representation.