Oviss spänning och plötslig överraskning
Oviss spänning och plötslig överraskning är två former av berättarteknik. Oviss spänning är när spänningen är så utdragen att den nästan blir outhärdlig. Vid en plötslig överraskning blir vi som åskådare överraskade av något fullständigt oväntat som får oss att rycka till där vi sitter. Både den ovissa spänningen och den plötsliga överraskningen är dramaturgiska grepp.
Den ovissa spänningen är en spänning som långsamt stegras. Den uppstår när vi (åskådarna) vet mer än personerna i filmen, till exempel att det finns en tickande bomb eller en mördare i källaren. Korsklippning används ofta för att skapa en sådan spänning. Till exempel klipps det mellan den intet ont anande huvudpersonen och mördaren som närmar sig. Det har en nervkittlande effekt och vi får lust att varna huvudpersonen. Tidsförlängning kan öka den ovissa spänningen. Även ljudet har stor betydelse för uppbyggnaden av den ovissa spänningen.
Den plötsliga överraskningen är en chockverkan eller en dramatisk händelse som kommer som en blixt från klar himmel. Vid en plötslig överraskning vet vi inte mer än personerna i filmen. Såväl åskådarna som filmens personer blir överraskade och förskräckta. En plötslig överraskning kan vi till exempel drabbas av när en mördare oväntat hoppar fram ur mörkret. Ibland används den plötsliga överraskningen som ett förebud eller ett spår (se uppslagsordet Plantering och skörd). Vi blir redan tidigt i filmen överraskade eller får en chock. Efteråt kan vi börja tvivla på att det vi upplevde verkligen var viktigt för handlingen. Det får vi inte reda på förrän senare i filmen.