Filmlexikon
Skriv ut

Ramberättelse

En ramberättelse rymmer en eller flera andra berättelser, det vill säga en av berättelserna utgör ramen för de andra. Ramberättelsen kan till exempel utspelas i en nutid där en person berättar en historia om något som tidigare ägt rum.

I en ramberättelse finns det en ”ram” – ett självständigt och ofta ganska kort handlingsförlopp. Inuti ramen finns det ett annat handlingsförlopp som vanligtvis utgör filmens huvudhandling. Ibland finns det flera olika handlingsförlopp inuti ramen. Ramberättelsen utspelas vanligtvis vid en senare tidpunkt än huvudhandlingen. Då blickar man tillbaka på huvudhandlingen. Ibland kommenterar ramberättelsen huvudhandlingen. I andra fall ger huvudhandlingen en förklaring på sakernas tillstånd i ramberättelsen.

Om ramberättelsen utspelas i nutid och huvudhandlingen utspelas i det förflutna är huvudhandlingen faktiskt en mycket lång återblick. Det ser man i till exempel spelfilmen Titanic (1997). Här utspelas ramberättelsen i filmens nutid, där en av de överlevande berättar historien om fartyget Titanics förlisning. Hennes berättelse om Titanic är filmens huvudhandling.

Ramberättelsen ligger ofta i början och slutet av filmen. Då kan den även kallas prolog (inledning) och epilog (avslutning).