Skriv ut

Filmisk tid

• Realtid

  Det är mycket sällsynt att en hel film äger rum i realtid, men en sekvens kan mycket väl göra det. Många scener utspelas i realtid.

  ^{Realtid i Levan Akins And Then We Danced (2019). Institutionella rättigheter: FilmCentrum}

  
  

• Tidsförkortning

  I nästan alla filmer används tidsförkortning. Den vanligaste tidsförkortningen är att regissören tar bort händelser mellan två tagningar och/eller mellan två scener för att inte ägna tid åt saker som inte är viktiga för berättelsen. Åskådaren ser en scen som till exempel äger rum på morgonen som klipps direkt till en scen som utspelas på kvällen. Vi hoppar framåt i tiden. Det innebär att filmen frångår realtiden. Vi är så vana vid den sortens tidssprång i filmer att vi inte tänker på dem. Vi kan själva föreställa oss vad som händer mellan scenerna.

  Tidsförkortning i Gabriela Pichlers Äta Sova Dö (2012). Institutionella rättigheter: FilmCentrum

   

  En annan typ av tidsförkortning är fastmotion. Här rör sig allting snabbare än normalt. Effekten skapas genom att fotografen spelar in i långsammare hastighet. När man sedan spelar upp i normal hastighet skapas intrycket att allt rör sig snabbare än normalt. Fastmotion används ofta för att skapa en stressad eller hektisk stämning.

  En extrem form av tidsförkortning är timelapse. Här spelar fotografen exempelvis in en bild en gång i minuten eller en gång i timmen. När filmen spelas upp i normal hastighet blir följden att man kan se blommor slå ut på bara några sekunder och årstider som skiftar på ett ögonblick.

  Tidsförkortning i Levan Akins And Then We Danced (2019). Institutionella rättigheter: FilmCentrum

   

  
  

• Tidsförlängning

  När tidsförlängning används frångår filmen realtiden. När regissören och klipparen förlänger tiden med hjälp av klippningen infogar de ”extra” tagningar – vilket betyder att flera av de händelser vi ser faktiskt äger rum samtidigt. Det skapar en illusion av att tiden dras ut. Denna typ av tidsförlängning används ofta i dramatiska scener för att öka spänningen. Regissören skjuter upp höjdpunkten.

  En annan typ av tidsförlängning är slowmotion. Här rör sig allt mycket långsamt. Fotografen kan skapa denna effekt genom att exempelvis spela in i dubbel hastighet. När filmen spelas upp i normal hastighet ser det ut som om allting sker långsamt. Slowmotion kan skapa en särskild stämning, till exempel en drömlik eller storslagen atmosfär. Effekten används även ofta om en huvudperson är påverkad av exempelvis droger och vi får uppleva världen genom hens ögon.

  Tiden kan även hejdas helt. Det kallar man frysruta, att frysa bilden. Det används ibland i en films sista tagning för att markera att filmen är slut. Bilden ”dröjer sig kvar på näthinnan”.

  
  

• Återblick

  En återblick visar oss en händelse i det förflutna som har betydelse för den handling som vi följer i filmens nutid. Filmens nutid behöver inte vara densamma som vår (åskådarnas) nutid. I en historisk film kan filmens nutid vara exempelvis år 1850. Då skildrar en återblick något som ägde rum före 1850. I en science fiction-film är filmens nutid exempelvis år 2097. Då kan en återblick skildra till exempel vår egen nutid.

  Återblickar används i många filmer och har olika funktion. En återblick kan förklara något som händer i filmens nutid. En återblick kan till exempel säga något om varför en situation är som den är eller varför en person beter sig som hen gör. Med hjälp av återblickar kan vi foga ihop hela berättelsen bit för bit. En återblick kan även vara ett minne sett ur en viss persons synvinkel.

  
  

• Framåtblick

  En framåtblick visar oss en händelse i framtiden som har betydelse för den handling vi följer i filmens nutid. Filmens nutid behöver inte vara vår nutid. I en historisk film kan filmens nutid vara exempelvis 1850. Då äger det som framåtblicken skildrar rum efter 1850. I en science fiction-film kan filmens nutid vara exempelvis år 2097. Då skildrar framåtblicken något som äger rum efter 2097. Framåtblickar är mycket mer sällsynta i filmer än återblickar. Det finns det flera anledningar till. Det förflutnas händelser (återblickar) har – precis som i verkligheten – stor betydelse för nutiden, och därför är det rimligt att föra in dem i berättelsen. Framtidens händelser (framåtblickar) har inte inträffat än och har därför ingen betydelse för nutiden. Vi känner igen återblickar från vår vardag, t.ex. när vi berättar om något vi har upplevt. Däremot är det inte särskilt många som kan berätta om vad som kommer att hända i framtiden – om man inte är synsk. Därför behöver vi en bra förklaring om en framåtblick används i en film. Det kan exempelvis vara en science fiction-film som utspelas i en framtid där man kan manipulera människans medvetande eller resa i tiden. I andra fall kan framåtblickandet vara en del av en konstnärligt experimenterande films berättarstil.

  När vi ser framåtblickar i filmer är det ofta förenat med något mystiskt eller kusligt. Det kan exempelvis vara en drömscen, en plötslig insikt eller ett förebud. Därför ser man ibland framåtblickar i skräckfilmer.