Klipptempo
Klipptempot i en film beror på hur långa tagningarna är mellan klippen. Om tagningarna är korta är klipptempot högt, om tagningarna är långa är klipptempot lågt.
Klipptempot betyder mycket för vår upplevelse av filmen. Det är filmens puls. Det skapar spänning, framhäver handlingen och förstärker rollfigurernas känslor. Klipptempot skiftar under en film. Vanligtvis stegras det när handlingen närmar sig en höjdpunkt, på samma sätt som vår puls ökar när vi upplever något dramatiskt. Efter höjdpunkten sjunker klipptempot igen, på samma sätt som vår puls går ner när vi lugnar ner oss igen. Ibland kallas klipptempo även för klipprytm.
När klipptempot är högt är tagningarna många och korta och klippen täta, vilket ger en upplevelse av till exempel fart, oro, action eller drama. Det kan skapa en hektisk stämning. När klipptempot är lågt är tagningarna långa och klippen glesa, vilket ger ett intryck av exempelvis lugn och eftertänksamhet. Vi får tid att dröja vid stämningar och detaljer. När personernas psykologi står i fokus ger ett lågt klipptempo oss tid att leva oss in i det vi ser och reflektera över det. Scenerna kan då bli mer känslomässigt intensiva.