Filmpedagogik
Ur Min lilla syster
Ur Fucking Åmål (1998) © Memfis Film AB

Demokrati i Sverige 100 år

Svensk demokrati fyller 100 år i år och på denna sida har vi samlat några av de projekt och evenemang som genomsyras av Svenska Filminstitutets arbete med demokratiska frågor och med kopplingen mellan film och demokrati. Men först några ord från Filminstitutets projektledare för Barn och unga, Fatima Khayari.

Varför är kopplingen film och demokrati så stark?

En välfungerande demokrati förutsätter att vi som medborgare kan förhålla oss till olika former av budskap och att vi kan ge uttryck för vår åsikt och själva beskriva vår situation.  I dagens digitaliserade värld innebär det att också behärska den rörliga bildens språk.

Varför är det så viktigt att barn och unga lär sig om rörlig bild och film?

Idag ser och skapar barn och ungdomar film och rörlig bild till största delen på nätet och i olika sociala medier. Utbudet och möjligheterna är enorma och behovet av kunskap och vägledning är minst lika stort.

Vi på Filminstitutet arbetar för att alla barn och unga ska få möjlighet att se, samtala om och skapa film. Dels tar vi fram pedagogiska material, dels ger vi stöd till projekt som främjar filmkunnighet och dessutom arbetar vi strategiskt med att lyfta in frågan om film och rörlig bild som en demokratisk rättighet på lärarutbildningar och i befintlig skolverksamhet.

Tf VD Mathias Rosengren skriver under "Deklaration för stark demokrati"

Kommittén Demokratin 100 år har fått i uppdrag av regeringen att under åren 2018 – 2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Insatserna samlas under rubriken Vår demokrati – värd att värna varje dag.

Tanken med deklarationen, som tagits fram av  är att alla organisationer som undertecknar den på olika sätt åtar sig att skapar demokratistärkande aktiviteter runt om i landet. Deklarationen är just nu uppe i ca 300 underskrifter.

Filmpedagogisk modell för demokratifrågor

Vem får älska vem? Vem har makt? Vem har ansvar? Det här är exempel på frågor som ingår i denna filmpedagogiska modell. Materialet har tagits fram för att erbjuda pedagoger underlag för att, utifrån filmscener, initiera och leda samtal om rättvisa, jämställdhet och demokrati.

Ur Sameblod

Vems blick? Vems berättelse?

Film&TV-Producenterna, SF Studios, Svenska Filminstitutet och Fackförbundet Scen & Film bjöd 8 mars 2021 in den svenska film- och tv-branschen till ett digitalt kunskapsmöte om hur branschen kan verka för ökad inkludering och representation av personer som rasifieras.

Journalisten Bilan Osman var en av dagens moderatorer.Bilan Osman, journalist Foto: CMDS


Mediekunniga medborgare - en förutsättning för demokratin

På uppdrag av regeringen koordinerar Statens medieråd den nationella kraftsamlingen för stärkt medie- och informationskunnighet. Fatima Khayari på Filminstitutet delar tillsammans med några av det nationella nätverket MIK Sveriges aktörer med sig av sina bästa verktyg för en starkare demokrati.

Moderator Anette Novak och Henrik Nyberg, Mediekompass, Agnes Hansius, Ung media, Fatima Khayari, Svenska Filminstitutet och Jeanette Gustafsdotter, generalsekreterare, Sveriges museer  

 

Filmhandledningar på tema demokrati

Filmhandledningar är studiematerial som i första hand är avsedda för lärare men som också kan passa för elevarbeten. Handledningarna presenterar filmen och ger en ingång till de ämnen och frågor som filmen behandlar eller ställer. De allra flesta av dem berör på ett eller annat sätt värdegrundsfrågor då det är svårt att hitta film som inte på ett eller annat sätt berör detta tema. Många handlar dessutom specifikt om demokrati, både ur ett historiskt och mer samtida perspektiv. Bland dem återfinns, bland många andra: Suffragette, Ingeborg Holm, Imorgon hela världen, Judas and the Black Messiah

Imorgonhelavarlden_555.jpg
Ur Imorgon hela världen. Distribution: Folkets Bio 

 

 

Kampen om allmän och lika rösträtt

På gratistjänsten Filmarkivet.se finns ett tema om demokratin i Sverige och dess historia. I september lyftes särskilt en underrubrik fram: ”Kampen om allmän och lika rösträtt”, med åtta filmer från 1910 till 1938, bland annat en veckorevy som dokumenterar det första svenska valet med allmän kvinnlig rösträtt.

Filmarkivet.se för klassrummet

På Filmarkivet.se finns en särskild sektion riktad till skolan: För klassrummet. Med ett hundratal filmer presenteras där tretton olika teman som går att använda främst i samhällskunskap, geografi och historia, men även i svenska och bild. Varje tema är försett med ett pedagogiskt material samt rekommendationer angående skolämne och årskurs. Flera teman har fokus på demokratifrågor, hur demokratin växt fram i Sverige och de illustreras exempelvis genom journalfilmer, partiernas valfilmer och informationsfilmer om de folkomröstningar som skett i Sverige.

Nordic Women in Film

Nordic Women in Film är en del av Filminstitutets jämställdhetsarbete. Databasen och webbplatsen nordicwomeninfilm.com tillgängliggör namnposter, fördjupande artiklar, intervjuer och filmklipp som verkar för att sprida kunskap och medvetenhet om kvinnors professionella insatser inom filmens område, ur ett historiskt perspektiv och i samtiden.

Vi fokuserar på att förmedla en i stora stycken okänd historia, den om kvinnors roll och betydelse i filmhistorien. Filmhistorien, som vi känner den, domineras av män. I filmens barndom fanns det relativt gott om kvinnliga filmarbetare, i både kreativa och administrativa funktioner. Med ljudfilmen blev de tydligt färre. Även om det funnits pionjärer och solitärer i de följande decennierna, skulle det dröja ända till 1970-talet innan kvinnliga regissörer tog plats på bredare front. Vi vill lyfta fram de kvinnliga filmskaparna och filmarbetarna, ge kvinnors berättelser och yrkeskompetens genom den svenska filmhistorien dess rättmätiga plats och titta närmare på filmer och insatser som glömts, negligerats – eller kanske sablats ned av en manlig kritikerkår.

Illustration av Siri Hagerfors

 

Skriv ut