Barnen från Frostmofjället
Barnen från Frostmofjället är en sann klassiker – den första svenska barnfilmen! – som också har mycket att berätta för oss i dag. Både om den svenska historien och om hur det kan vara att hals över huvud tvingas lämna sitt hem.
En tidlös roadmovie ...
Laura Fitinghoffs bok Barnen ifrån Frostmofjället utkom första gången 1907 och blev omedelbart en succé som trycktes i flera nya upplagor.
Filmatiseringen av Rolf Husberg från 1945 fick ett liknande lyckligt öde; strålande recensioner och en stor publik – och även om den är svartvit och lite gammaldags i sedvänjor och språkbruk så är den i många avseenden en tidlös roadmovie.
De sju syskonen från Frostmofjället ger sig av på en vandring när de blivit föräldralösa. De jagas av kommunen som vill sälja dem på auktion till "lägstbjudande", de utsätts för naturens faror och elaka människor som vill dem illa. Men de möter också godhet och hjälpsamhet längs vägen och vid berättelsens slut har de alla en ljusnande framtid framför sig.
... om flykt, mod och solidaritet
Barnen från Frostmofjället är en stark historia om flykt,mod och solidaritet – ämnen som i allra högsta grad är aktuella än i dag. Även om det numera sällan är Sverigefödda barn som tvingas hemifrån.
Som adaption, alltså filmatisering av en bok, är filmen intressant i flera avseenden, inte minst genom att den dels bär tydliga spår av den tid den tillkom i (1945), dels att den stöpts om ganska drastiskt för att passa ett filmiskt berättande.
Rek från åk 1
Publicerad 12 oktober 2015