Filmpedagogisk ordlista
För att underlätta en snabb och smidig start av filmpedagogiska projekt har vi här samlat en mängd begrepp - alltifrån institutionella rättigheter till Mediecentralen - som du med största sannolikhet kommer att stöta på när du möter filmens pedagogiska värld.
Biografcentralen
Arbetar för att tillgodose kvalitetsfilmsbiografernas behov genom nätverk, kompetenshöjande åtgärder, stärkt internationell samverkan och påverkan/information. Detta för att på sikt förbättra kvalitetsfilmens möjligheter att nå ut till en bredare och större publik.
Censur
År 2011 avskaffades Statens biografbyrå som var den statliga instansen för filmcensur som granskade och åldersbestämde all film som visades på biograf. Nu lämnar filmdistributören i stället sin film till Statens Medieråd om de vill att den ska få en lägre åldersgräns än 15 år. För allmän visning på biograf gäller följande åldersgränser: Barntillåten, Från 7 år, Från 11 år (7 år i vuxet sällskap) och Från 15 år. För institutionella visningar, exempelvis en skolbiovisning, gäller inte dessa åldersgränser utan det är upp till arrangören, exempelvis läraren, att bedöma för vilken ålder filmen lämpar sig. I Svenska filminstitutets filmhandledningar finns åldersrekommendationer till arrangörens hjälp.
Distributör
Kallas de bolag som äger visningsrättigheter till film och som möjliggör visningar på biograf, dvd, tv och alla andra kanaler. Det finns i dag cirka 15 aktiva distributionsbolag för film på biograf i Sverige (se vidare www.sfi.se/sv/filmiskolan/Filmbolag). För att visa film på en skola behövs institutionella rättigheter och då har vanligtvis dessa biodistributörer överlåtit rättigheterna till något av de bolag som arbetar med institutionella rättigheter, såsom Filmcentrum eller Swedish Film.
Filmarkivet.se
Är en webbkanal där man kan se unikt rörligt bildmaterial ur arkiven som nu tillgängliggörs på nytt; främst kort-, dokumentär-, journal- och reklamfilm, som speglar ett svenskt århundrade i förvandling och framväxten av dagens samhälle. Det är helt gratis att använda filmarkivet.se som undervisningsmaterial i klassrummet och på www.sfi.se/filmiskolan finns diskussionsmaterial. Filmarkivet.se är ett samarbete mellan Svenska filminstitutet och Kungliga biblioteket.
Filmbokning
För visning av film på en skola sker vanligtvis genom kontakt med det filmbolag som innehar de institutionella rättigheterna till filmen. En aktuell lista med kontaktinformation till filmbolagen finns på www.sfi.se/filmiskolan. För att boka skolbio, det vill säga visning av film på biograf, är det enklast att vända sig till den lokala biografen.
Filmbolag
Är vad man vanligtvis kallar företag som producerar eller distribuerar film. Se även Distributör.
Filmcentrum
Filmcentrums riksorganisation, med säte i Stockholm, distribuerar spel-, kort och dokumentärfilm med institutions- och biblioteksrättigheter och bedriver en omfattande pedagogisk verksamhet runtom i Sverige. Se vidare www.filmcentrum.se.
Filmhandledning
En filmhandledning är ett studiematerial som i första hand är avsett för pedagoger men ibland även passar elever. Filmhandledningen beskriver filmens handling, placerar in filmen och dess teman i en vidare kontext, ger uppslag till övningar och/eller samtal att föra i klassrummet efter en visning samt ger tips på ytterligare fördjupning. Filmhandledningen skrivs av en skribent med stor filmkännedom och, ofta, specialkunskaper inom det ämne som filmen behandlar. Svenska filminstitutet publicerar årligen ett 20-tal filmhandledningar på www.filminstitutet.se/filmiskolan. Även Filmcentrumproducerar filmhandledningar som finns att ladda ner på deras hemsida.
Filmpedagog
Är en person som arbetar med film som ett pedagogiskt verktyg. Det filmpedagogiska arbetet är vittomfattande och kan innebära alltifrån att lära ut hur man själv skapar film till att föra ett samtal i klassrummet om värdegrundsfrågor utifrån en filmupplevelse. Många som kallar sig filmpedagoger har en bakgrund som pedagog i kombination med kunskaper inom något estetiskt ämne men några formella kunskapskrav för yrkesgruppen. I Sverige finns ett fåtal högskoleutbildningar i angränsande ämnen, såsom mediepedagogik och filmdidaktik. Se vidare www.studera.se.
Filmpedagogerna Folkets Bio
Är en grupp filmpedagoger som med Hagabiografen i Göteborg som bas arbetar med att arrangera lärarkurser och framför allt föreläsa för Göteborgs gymnasieelever kring film och medier men de är även aktiva föredragshållare för andra åldersgrupper och på annan ort. Se vidare http://www.filmpedagogerna.se
Filmpedagogik
Är ett sätt att lära ut via filmen. Ofta talar en om tre olika aspekter av filmpedagogiken, de tre "s":en: Se, samtala och skapa. Det innebär således att uppleva film som konstform, att sätta ord på denna upplevelse och de reflektioner den leder vidare till samt att själv uttrycka sig med filmen som medium. Filmpedagogiken har en lång historia i Sverige och kan i dag ses som en av grundstenarna inom Medie- och informationskunnighet.
Filmvetenskap
Är det akademiska ämne som studerar de rörliga bildmediernas historia, teori, estetik och funktioner. I Sverige växte ämnet växte fram på Stockholms universitet på 1970-talet och har haft en tvärvetenskaplig, intermedial och pluralistisk prägel. I dag kan man studera filmvetenskap vid ett tiotal svenska högskolor. Se vidare http://www.studera.nu
Folkets Bio
Är en kulturförening som importerar, distribuerar och visar kvalitetsfilm från hela världen. Till riksföreningen är lokalavdelningar från hela Sverige anslutna. Det är de lokala avdelningarna som ansvarar för Folkets bios biografer. Se vidare http://www.folketsbio.se
Folkets Hus och Parker
Driver biografer över hela landet, främst på mindre orter och är faktiskt, om man räknar antalet biografstolar, Sveriges största biografkedja. Folkets Hus och Parker har sedan länge varit en drivande kraft inom skolbioverksamheten. Se vidare http://www.fhp.nu.
Institutionella rättigheter
Den som visar film på dvd i skola, fritidshem, kyrka, förening eller liknande måste hyra eller köpa filmen med så kallade institutionella rättigheter. Det går också att hyra eller köpa film från de bolag som distribuerar film med institutionella rättigheter. Dessa bolag kan erbjuda olika typer av avtal. Kostnad varierar beroende på avtalets utformning. Vissa skolor har tillgång till ett urval av olika filmer via en AV/Mediecentral som också kan förmedla program från UR. Ett brett utbud av spelfilmer och dokumentärfilmer med institutionella rättigheter finns hos Swedish Film och Filmcentrum. Kortfilmer och utbildningsfilmer finns hos distributörer som till exempel Kunskapsmedia. När det gäller användning av tv-program kan organisationen Copyswede erbjuda olika typer av avtal till dem som vill använda vissa radio- och tv-program i sin undervisningsverksamhet.
Kamera
När en scen förberetts är det dags för kameran att spela in iscensättningen. Precis som att mise-en-scène innebär en mängd urval och beslut så gäller detsamma när det kommer till kameraarbetet. Hur visas scenen? Vilka vinklar används? Visas scenen i grodperspektiv eller i fågelperspektiv? Upplevs kameran som subjektiv eller objektiv, det vill säga visas ett perspektiv upp som härstammar från en viss person eller visas ett mer allmänt objektivt perspektiv? Vilka bildutsnitt används? Helbild, halvbild, närbild, extrem närbild? Här är det lika viktigt att studera vad och hur bilderna ramats in som att studera vad som finns utanför inramningen. Vilka effekter för upplevelsen får till exempel en närbild i en viss scen? Vad hamnar i förgrund respektive bakgrund? Genom att studera utifrån det för kameran valda perspektivet kan eleven öka sin förståelse för betydelsen av att välja perspektiv.
Klippning
Genom att sätta samman det filmade materialet i en viss ordning och rytm mejslas en film fram. Ordet montage har sin grund i hur bilder monteras eller fogas samman. Det är en konst som, när den följer vissa mönster och är skickligt utförd, kan sägas antingen bli väldigt synlig som i mer experimentella uttryck, eller osynlig eller omärkbar för publiken i mer traditionellt filmberättande. Ett exempel är det som kallas kontinuitetsklippning, som används för att skapa ”sömlöshet” och största möjliga begriplighet för åskådaren. Genom att sammanfoga bilder kan filmskaparen frambringa en i sammanhanget filmisk logik kring tid och rum, men som egentligen utesluter och binder samman tid och rum som inte följer på varandra i verkligheten. Genom att studera klipp i film får eleverna syn på hur valet av sammanfogade bilder påverkar helhetsintrycket. Att räkna klipp under en viss tid i filmen brukar ge eleverna en bra uppfattning om hur en film satts samman. Övningen är också bra för att upptäcka skillnader mellan filmstilar.
Kulturskolor
Är en kommunalt finansierad verksamhet som erbjuder kurser inom musik, drama och bild för barn och unga, i skolan och på fritid. Exakt vilket uppdrag och inriktning kulturskolan ska ha bestäms av varje enskild kommun. De kommunala musik- och kulturskolorna har ett samarbetsorgan där man kan hitta kontaktuppgifter till Sveriges alla kulturskolor. Se vidare http://www.smok.se.
Mediecentral
(ofta benämnt AV-Media) är en resurs som tillhandahåller filmmaterial till skolor antingen i fysisk form eller genom streaming direkt till skolan. Enskilda skolor eller kommuner kan sluta avtal med mediecentraler i syfte att förenkla tillgången till filmmaterial. Alla kommuner och skolor har inte sådana avtal. I takt med att tekniken utvecklats har många mediecentraler eller mediepooler i dag utvecklat sin verksamhet och erbjuder även film- och mediepedagogiska kurser. Se vidare på www.urplay.se och läs mer i sidfoten under ”Om UR Access”
Medie- och informationskunnighet (MIK)
Är den svenska översättningen av begreppet Media and Information Literacy (MIL) som Unesco initierat. MIK innebär förmågan att "läsa" alla medier som vi i dag omges av såsom litteratur, tidningar, bilder, reklam, internet, film, tv och datorspel. Unesco menar att MIK är nödvändigt för att man ska kunna tillvarata sina demokratiska rättigheter sådana de formuleras i artikel 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Här slås fast att vi alla ska ha "frihet att utan ingripande hysa åsikter och att söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel".
Regionalt resurscentrum
Sedan slutet av 1990-talet finns det 19 regionala resurscentra i Sverige som finansieras via regionala medel och stöd från Svenska filminstitutet. Numera ingår stödet till regionala resurscentrum för film och video i den så kallade Samverkansmodellen där regionala kulturpengar fördelas av Kulturrådet. Det innebär att landstingen/regionerna får statliga bidrag till regional kulturverksamhet som de i sin tur fördelar till olika regionala kulturaktörer utifrån en regional kulturplan. Detta innebär att vissa regioner inte längre använder begreppet ”regionalt resurscentrum” för att beskriva sin regionala filmverksamhet. Det regionala filmuppdraget fokuserar vanligtvis på filmpedagogik, visningsfrågor och stöd till unga filmare och jobbar aktivt med att stötta skolor och lärare i deras arbete. Se vidare http://www.filmresurscentrum.se.
Skolbio
Innebär att barn och ungdomar ser film på den lokala biografen under skoltid. Skolbioverksamhet har faktiskt bedrivits i Sverige ända sedan slutet av 1910-talet! Skolbio arrangeras lokalt av varje enskild skola, biograf eller kommun. Svenska filminstitutet stöttar skolbioverksamhet genom att kontinuerligt ta fram metodmaterial till aktuella filmer i form av filmhandledningar, artiklar och pedagogisk dokumentation samt genom det ekonomiska stöd som kommuner och skolor kan söka för att bedriva filmpedagogisk verksamhet.
Skolfilm
Är en för (skol)undervisning avsedd film kring ett visst ämne, gjord med fokus på information och inte konstnärligt uttryck eller underhållning. Dessa filmer förmedlas vanligtvis via AV/Mediecentraler. I dag är begreppet även ett samlingsnamn för Sveriges distributörer av institutionell film. Se vidare http://www.skolfilm.com
Statens Medieråd
Har i uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten följer medieutvecklingen när det gäller barn och unga, sprider information och ger via webbplats och skrifter vägledning om barns och ungas mediesituation. Myndigheten har även i uppdrag att fastställa åldersgränser för film avsedd att visas för barn under 15 år om filmen ska visas offentligt. Se vidare http://www.statensmedierad.se
Swedish Film
Är en stor distributör av strömmad spelfilm och utbildningsfilm med institutionella rättigheter i Sverige. Swedish film representerar bolag som Warner Bros., Walt Disney, Universal, Paramount, MGM, Nordisk Film, Scanbox, Sandrews, Sony Pictures, Svensk Filmindustri, Njutafilms och Columbia TriStar Picture. Genom Swedish Film kan du hyra film för enstaka visningar, sluta skolavtal eller teckna licensavtal. Se vidare http://www.filmochskola.se
Strömmad film
Är när filmen inte finns lagrad vare sig på en dvd-skiva eller på en fil på datorn utan skickas ut via nätet direkt till mottagaren. Det går också att prata om video-on-demand, eller VOD. I dag finns flera olika aktörer som erbjuder streaming av film för privat bruk (som Netflix, Viaplay och SF Anytime) men för att visa strömmad film i klassrummet måste skolan ha institutionella rättigheter att visa filmen. I dag erbjuder distributörer som Filmcentrum, Biografcentralen och Swedish Film och aktörer som AV/Mediecentraler möjligheten att lagligt strömma film direkt till skolan.
Skapande skola
Är en satsning som administreras av Kulturrådet och som syftar till att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet för att alla elever ska få tillgång till så många olika konst- och kulturuttryck som möjligt. Skolan kan exempelvis med hjälp av Skapande skola-medel bjuda in aktiva filmregissörer eller filmpedagoger för att genomföra ett filmprojekt. Se vidare http://www.kulturradet.se/bidrag/skapande-skola/
Svenska Filminstitutet
Stiftelsen Svenska filminstitutet har en ledande roll inom svensk film. Filminstitutets mål är att stödja produktion, distribution och visning av värdefull film, att bevara och tillgängliggöra det svenska filmarvet samt att representera den svenska filmen internationellt. Svenska filminstitutet bedriver också en omfattande filmpedagogisk verksamhet samt fördelar ekonomiskt stöd till filmpedagogisk verksamhet. Se vidare http://www.filminstitutet.se.
Svensk Filmindustri (SF)
Bildades 1919, genom fusion av AB Svenska Biografteatern och Filmindustri AB Skandia, och har sedan dess varit Sveriges största och mest inflytelserika biograf-, distributions- och produktionsbolag. I den så kallade Filmstaden i Solna kommun producerade SF film av svenska filmlegendarer som Mauritz Stiller, Victor Sjöström och Ingmar Bergman.
UR/Utbildningsradion
Producerar och sänder tv- och radioprogram för hela utbildningsområdet och har också särskilda pedagogiska webbplatser. UR har slutit avtal med Copyswede och Sveriges kommuner och landsting, flera av landets lärosäten, samt folkhögskolor och studieförbund. Detta innebär att elever, lärare och studerande kan få tillgång till UR:s programutbud via lösenordsskyddade nätverk, det vill säga även program som innehåller upphovsrättskyddat material. Kontakta din skola eller mediecentral för mer information kring visning av UR-program. Se vidare www.ur.se och http://www.urplay.se
Åldersgräns
Se Censur.
Publicerad 09 mars 2021