Skolbiorapporter

Filminstitutets skolbiorapport 2022 genomfördes våren 2023 och konstaterar bland annat att skolbioverksamheter i Sverige är på tillbaka på samma nivåer som innan pandemiåren. Samtidigt har coronapandemin alltjämt haft en effekt på skolbio i flera kommuner under 2022, bland annat i form av inställda och uppskjutna visningar. Därtill har synen på skolbion bland skolbioansvariga som en självklar, förankrad och kontinuerlig basverksamhet minskat något jämfört med innan pandemin.

Filminstitutets skolbiorapport 2021, genomförd våren 2022, visade bland annat att skolbio var på väg tillbaka efter pandemin. Rapporten visade också att skolbio framför allt anordnas i tätbefolkade kommuner med höga snittinkomster, och att det är i få kommuner som skolbioerbjudandet täcker samtliga skolor och elever.

Av de medverkande kommunerna arrangerade 42 procent skolbio under 2021, jämfört med 38 procent pandemiåret 2020. Men jämfört med tidigare, då siffran legat runt hälften, så var skillnaden ändå klart märkbar.

Filminstitutets skolbiorapport 2020 genomfördes våren 2021 och kartlade hur stor andel av Sveriges kommuner som erbjuder skolbio till elever i grundskolan och på gymnasiet, och hur verksamheten präglades av coronapandemin. Bland annat konstaterades:

• Skolbioverksamheten hade minskat, ställts in och skjutits fram på grund av pandemin. Den verksamhet som genomfördes gjorde det med färre klasser per visning, men också med fler visningar per film.
• Skolbio flyttade till datorskärmarna, precis som annan verksamhet. Filmer visades i klassrum och på elevdatorer i stället för på bio. Undersökningen frågade särskilt hur dessa erfarenheter kommer att påverka skolbio i framtiden.
• Det framkom också att det är angeläget att all filmvisning i skolan, inte bara skolbio, sker medvetet utifrån kvalitet och pedagogisk tanke. För det behöver skolpersonal stöd och fortbildning.

Filminstitutets skolbioenkät för 2019 genomfördes våren 2020 och visade på stora skillnader mellan kommunerna och brist på kontinuitet från år till år. 60 procent av de kommuner som besvarat enkäten anger att de har arrangerat skolbio i kommunal regi under 2019. I hela 80 kommuner saknades skolbio. Av dessa kommuner hade 21 procent skolbio året innan. Dryga 20 procent av kommunerna svarade också följdriktigt att det råder en osäkerhet från år till år vad gäller kontinuiteten för skolbioverksamheten.

Den vanligaste anledningen till att inte erbjuda skolbio är att ekonomiska resurser saknas. Ett annat starkt vägande skäl är att kommunen prioriterar annan kulturverksamhet.

Skolbioenkäten gick ut till landets alla 290 kommuner varav 201 kommuner svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 69 procent. Det innebär en ökad svarsfrekvens jämfört med 2019 års frekvens på 59 procent. Av de kommuner som svarade på enkäten anger 60 procent att de har arrangerat skolbio i kommunal regi under 2019. Förra årets rapport visade att 68 procent av kommunerna hade skolbio 2018. Att andelen är lägre för 2019 tyder inte på att det finns någon generell nedgång av skolbio, resultatet är en följd av att svarsfrekvensen har ökat och därmed fångar upp en mer rättvis bild av hur det faktiskt ser ut i landet. Nio av tio kommuner som inte hade skolbio svarade att de vill och är intresserade om resurser finns.

Den överlägset mest populära skolbiofilmen 2019 var Halvdan Viking (Gustaf Åkerblom, 2018). Filmen fick flest antal rapporterade besök och var även den som fick störst spridning med visningar i 28 olika kommuner runt om i landet under 2019. På andra plats kommer franska Stora stygga räven (Le grand méchant renard et autres contes..., Benjamin Renner & Patrick Imbert, 2018) som visats för lågstadieelever i 15 kommuner. Tredje platsen Fight Girl (Vechtmeisje, Johan Timmer, 2018) från Nederländerna har 18 kommuner valt att visa.

Europeisk film står för den största andelen titlar, följt av filmer från Sverige och Nordamerika. Jämfört med det ordinarie bioutbudet 2019 bestod repertoaren av fler europeiska filmer (37 visavi 33 filmer), men framför allt fler svenska filmer (28 visavi 17 filmer). Framförallt utgjorde skolbioutbudet en kontrat mot ordinarie repertoars nordamerikanska dominans. (21 visavi 40 filmer).

Filminstitutets skolbioenkät för 2018 genomfördes våren 2019 och gick ut till landets alla 290 kommuner varav 170 kommuner deltog, vilket ger en svarsfrekvens på 59 procent. Av de kommuner som svarade på enkäten anger 109 av 160 (68 procent) att det i kommunal regi visats film på biograf under skoltid 2018. 61 kommuner har rapporterat in titelstatistik med en total besökssiffra på drygt 174 000.

Utöver bristande ekonomi nämns långa avstånd till biografen, brist på engagerad personal och konkurrens med annan kulturverksamhet som främsta anledningar till att skolbio inte arrangeras.

De populäraste skolbiotitlarna 2018 som också hade störst kommunal spridning var enligt enkäten Amanda Kernells Sameblod (2016), Linda Hambäcks Gordon & Paddy (2017) och dansk-svenska Agatha – granndetektiven (Karla von Bengtson, 2017) med tillsammans drygt 25 000 besök.

Ta även del av Filminstitutets skolbiorapport för läsåret 2016/2017. Resultaten i den rapporten tyder bland annat på att skolbio bortprioriteras i  stora delar av landet, samtidigt som resultaten visar att skolbio präglas av god pedagogisk uppföljning och når ut till många skolelever.

Rapporten för läsåret 2016/2017 baseras på Filminstitutets skolbioenkät som under hösten 2017 gick ut till alla kommuner utom kommuner i Västra Götaland, som sammanställer skolbiostatistik i en egen enkät. Syftet med enkäten var att undersöka hur stor del av landets elever som får ta del av skolbio och att visa på den publik som finns för barn- och ungdomsfilm vid sidan av den vanliga biografstatistiken. 102 kommuner svarade på enkäten.

Rapporten innehåller också visnings- och besöksstatistik för kommuner som arrangerar skolbio samt information om de mest sedda skolbiofilmerna under 2017.