En lektion i kärlek
En romantisk äktenskapskomedi signerad Ingmar Bergman där det njutbara samarbetet mellan skådespelarna Eva Dahlbeck och Gunnar Björnstrand får den kvicka dialogen att spraka.
Spelfilm
År: 1954
Regissör: Ingmar Bergman
Skådespelare: Gunnar Björnstrand, Eva Dahlbeck, Åke Grönberg, Harriet Andersson, Yvonne Lombard
Längd: 96 min
Åldersgräns: Från 15 år
Rättigheter: AB Svensk Filmindustri.
Boka filmen för biografvisning i Filminstitutets distribution.
David (Gunnar Björnstrand) och Marianne (Eva Dahlbeck) är gifta sedan 15 år tillbaka, men sedan gynekologen David låtit sig förföras av en patient (Yvonne Lombard) är äktenskapet i upplösning. När David inser att han älskar sin hustru iscensätter han ett raffinerat spel för att vinna henne tillbaka. Han överraskar Marianne på tåget på väg till Köpenhamn där hon ska möta sin älskare Carl-Adam (Åke Grönberg), som är en vidlyftig skulptör och ungdomsvän till dem båda. Väl framme i Köpenhamn övergår filmen i ett spritdränkt triangeldrama med oväntade vändningar.
En lektion i kärlek fick ett blandat mottagande och lämnade bland annat Harry Schein i BLM likgiltig, medan signaturen Robin Hood i Stockholms-Tidningen skrev: "Jag tycker Ingmar Bergman gjort en förtjusande film. Den är ingenting för avantgardister och litterära djupingar. Den är en 'vanlig' film, men sådana vanliga filmer är ovanliga." I Arbetaren skrev Mauritz Edström i samma tonläge: "Det beundransvärda i En lektion i kärlek är hur Ingmar Bergman lyckats samla alla disparata element i sin komedi, sina frågor, glåpord och ironier i en fast filmatisk form".
Bergman var själv förvånad över filmens mottagande och skriver i Bilder: "Jag bevistade premiären på En lektion i kärlek. Jag vankade olycklig, osalig i Röda Kvarns foajé. Plötsligt hörde jag inifrån salongen den ena skrattsalvan efter den andra. Jag tänkte: Det är inte möjligt! De skrattar. De skrattar åt någonting som jag har gjort."
Samspelet mellan Dahlbeck och Björnstrand hade inletts redan i Bergmans Kvinnors väntan (1952) och kom att upprepas och förfinas ytterligare i Sommarnattens leende (1955). De syrliga sarkasmerna känns också igen från Bergmans senare verk som Scener ur ett äktenskap (1972). Utöver detta könsmaktspel finns här karaktärer som parets ångestridna tonårsdotter Nix, spelad av Harriet Andersson. Det är ett för tiden okonventionellt porträtt av en ung queer kvinna som skyr äktenskapet och kvinnorollen. Även Yvonne Lombards sexuellt utlevande Suzanne, Davids älskarinna, är en kvinna som tar för sig. Men båda överträffas av Eva Dahlbecks imposanta Marianne, sofistikerad och kvicktungad. Ett "Pansarskeppet kvinnligheten", vilket också var Bergmans epitet för Dahlbeck själv.
En lektion i kärlek utmärks av sin intelligenta och lättsinniga dialog där både äktenskapets och könsrollernas konventioner skärskådas. Det lätta handlaget och skådespeleriets lediga skicklighet skänker filmen en modern känsla, där dagens romcoms står sig slätt i jämförelse.
Text: Anna Håkansson (2015)