Mannekäng i rött
Hitchcock-inspirerad, spännande och virtuos thriller om deckarparet Hillman som tar sig an fallet med en mördad modell från ett modehus. Makalöst färgfoto av Hilding Blad, kostymer av Mago och med Arne Mattsson som regissör.
Spelfilm
År: 1958
Regissör: Arne Mattsson
Skådespelare: Karl-Arne Holmsten, Annalisa Ericson, Nils Hallberg, Lena Granhagen, Anita Björk
Längd: 109 min
Åldersgräns: 15 år
Rättigheter: AB Svensk Filmindustri.
Boka filmen för biografvisning i Filminstitutets distribution.
Kapten tillika privatdeckaren John Hillman får höra om ett aktuellt och olöst fall kring den försvunna mannekängen Katja Sundin. Johns fru Kajsa tar anställning på modehuset där mannekängen arbetade, för att undersöka fallet och hålla ett öga på personalen.
I skyltfönstret på modehuset upptäcker de att en skyltdocka faller ihop. "Skyltdockan" visar sig vara den försvunna mannekängen. Hon är död och en dolk sitter i ryggen. Polisen tillkallas. Det uppenbaras att mannekängen bedrev utpressning i stor skala, och hennes anteckningsbok är fylld av högt uppsatta personers namn.
Det som följer är en bitvis komplicerad historia. Stilmässigt påminner filmen om en blandning av Hitchcock och italienska Giallofilmer. Mannekäng i rött verkar ha inspirerat filmskaparen Mario Bava och dennes Gialloklassiker Blood and Black Lace från 1964.
Mannekäng i rött är den andra filmen i Arne Mattssons "färgserie", där man följer paret Hillmans deckaräventyr. Det gjordes fem filmer i Hillman-serien och huvudkaraktärerna spelas av Karl-Arne Holmsten och Annalisa Ericson, som löser mordfall ihop med assistenten Freddy (Nils Hallberg) och dennes fästmö Sonja (Lena Granhagen), som komiska sidekicks. Varje film hade en färgkoppling i titeln. Folke Mellvig och Lars Widding skrev manusen och förebilden verkar ha varit de engelska filmerna om den gäckande skuggan (The thin man) med William Powell och Myrna Loy som deckarparet Nick och Nora Charles.
Arne Mattsson var en hyperproduktiv, mångsidig och tekniskt väldigt duktig regissör. Han rörde sig mer eller mindre genreobehindrat och blandade komedier med Strindbergfilmatiseringar, tyngre dramer med kriminalfilmer, och var kanske mest känd för filmen Hon dansade en sommar, en stor publik- och kritikersuccé. Mattson visste dessutom hur man skrämde slag på publiken. Många vågade inte gå och se den första Hillmanfilmen, Damen i svart, eftersom det sades att folk svimmade i salongerna.
Mannekäng i rött är en utpräglad genrefilm, där inte bara intrigen handlar om ytliga miljöer. Själva filmen verkar härma sin egen handling och är intressant i sin nästan parodiska avsaknad av djup. Den är oerhört stiliserad och artificiell, kanske just för att kunna visa upp världen den behandlar.
Det är inte bara Mattsson som är i sitt esse i den här filmen. Han valde att samarbeta med filmsveriges stora namn, som satte prägel på filmen. Mattsson, förtjust i komplicerade kamerarörelser, samarbetade med fotografen Hilding Bladh, känd inte minst för Ingmar Bergmans Gycklarnas afton. Kameraarbetet är fantasifullt och överskuggar bitvis filmens handling. Bibi Lindström, en av Sveriges mest anlitade scenografer, ansvarade för filmens uppfinningsrika utseende, medan Mago (Max Goldstein), sin tids kanske mest fantasifulla kostymmakare, ansvarade för kläddesignen.
Filmen uppskattades av de flesta kritikerna, som såg den som en hygglig spänningsskapare, även om en del spökeffekter ansågs väl lättköpta. På flera håll gavs miljöskildringen särskilt beröm.
Text: Sanjin Pejkovic (2015)