Kortfilm
År: 1948
Regissör: Arne Sucksdorff
Medverkande: Katarina Taikon, familjen Taikon, familjen Bull, familjen Demeter
Längd: 10 min
Åldersgräns: 15 år

Rättigheter: AB Svensk Filmindustri.
Boka filmen för biografvisning i Filminstitutets distribution.
Se filmen på Filmarkivet.se.

När den legendariska dokumentärfilmaren Arne Sucksdorff spelade in Uppbrott 1948 hade han som första svensk fått en Oscar, för den impressionistiska kortfilmen Människor i stad som fångade livet i Stockholm. Nu ville han göra en film om ett romskt läger och kom i kontakt med sextonåriga Katarina Taikon.
Senare skulle hon bli känd som politisk aktivist för romernas rättigheter och hyllad barnboksförfattare, men här är hon flickan som dansar barfota vid lägerelden. Det är svårt att ta blickarna från henne; kring henne finns ett ljus och en livskraft som Sucksdorff förstärker genom att korsklippa hennes dans med närbilder på blommor som slår ut.

Filmen börjar med att lägret under Årstabron i Stockholm packar ihop. Medan alla väntar på att en trasig motor ska lagas samlas männen för kortspel och musik, medan kvinnorna börjar dansa. En ganska oproblematisk bild av romernas liv, full av värme och gemenskap och bråk över generationsgränser.
Senare skulle Katarina Taikon ge en betydligt bistrare bild av att växa upp som rom i trettio- och fyrtiotalets Sverige: familjen erbjöds ingen fast bostad och tvingades flytta var tredje vecka, barnen fick inte gå i skola och om vintrarna var det fruktansvärt kallt i tälten. Det dröjde till 1959 innan romerna fick lagstadgad rätt till bostad och skolgång, men fördomar och förtryck försvinner inte över en natt.

Katarina Taikon blev under sextio- och sjuttiotalen en känd talesperson för romernas rättigheter, och med de självbiografiska barnböckerna om Katitzi skrev hon in sig i den svenska litteraturhistorien.

Uppbrott visades som förfilm till Ingmar Bergmans Törst som hade premiär julen 1948. Katarina Taikon skulle spela med i flera filmer under femtiotalet, men Uppbrott var viktig på flera sätt. Lawen Mohtadi berättar i sin bok om Katarina Taikon, Den dag jag blir fri (Natur & Kultur, 2012), om hur inspelningen av Uppbrott gjorde det möjligt för Katarina Taikon att skilja sig från mannen som hon två år tidigare hon blivit bortgift med. Den unga kvinnan som dansar vid lägerelden kommer snart att vara fri att gå ut i världen och förverkliga sig själv.

Text: Lena Jordebro (2015)