En politik för svensk filmnäring?

Analys och statistik

KOMMENTAR. Den 30 september arrangerades Film- och TV-branschens näringsdag 2015. Huvudfrågan var hur man kan skapa rimliga marknadsförutsättningar för den svenska filmnäringen. Filmbranschen är hotad dels av digitala globala företag, dels av en illegal sektor som blivit allt mer professionell. Värdeskapande baserat på immateriella rättigheter är samtidigt en fråga som rör många näringar, inte bara filmen. Svensk filmnäring skulle dra fördel av en uppdatering av den generella näringspolitiken, insatser som kan stärka svensk ekonomi över lag.

Den 30 september arrangerades Film- och TV-branschens näringsdag 2015. Bakom evenemanget stod Film- TV-branschens Samarbetskommitté. Huvudfrågan under dagen var hur man kan skapa rimliga marknadsförutsättningar för den svenska filmnäringen. De medverkande branschrepresentanterna beskrev dagens situation som en kris och var mycket kritiska till regeringens föreslagna filmpolitik.

Bristande konkurrens

Andrew Keen, tech-entreprenör och författare, pratade utifrån sin nya bok Internet är inte svaret. Keen utgår från den positiva diskurs som omgett internet sedan dess genomslag. Internet har setts som en väg till fördjupad demokrati och som ett alternativ till den tratt som de kulturella näringarna länge har medfört. Enligt Keen har internet i verkligheten lett till den raka motsatsen. Skillnaden mellan superstjärnor och alla andra har ökat, inte minskat. En liten grupp av företag och personer har fått allt större makt. Blockbusterfiering är ett fenomen som syns överallt. Mellanskiktet har i princip försvunnit och med det även den kreativa medelklassen. Ingen vill investera i innehåll. Mot bakgrund av detta ser Keen att offentliga stöd har blivit allt viktigare. Den europeiska modellen med statsägda medier kan vara framtidens modell. Men även starkare antitrustlagar kan vara en väg framåt.

Svag immateriell rätt i Sverige

På plats fanns också Stefan Fölster och Nima Sanandaji från Reforminstitutet. De presenterade en ny rapport som bland annat tar upp äganderättens betydelse för ett lands välstånd. Äganderätten ser ofta olika ut för materiell och immateriell egendom, vilket kan vara befogat. Samtidigt menar de att skillnaden i äganderätt för materiell och immateriell egendom är för stor, åtminstone i Sverige. Enligt analysen har kunskapskapital blivit allt viktigare för tillväxten. Investeringar i kunskapskapital ökar globalt sett. I Sverige är dock skyddet för immateriell egendom svagt, vilket är ett hot mot innovationen på sikt. Redan nu ser man att svenska företag minskar investeringar i forskning eller flyttar sin forskning till andra länder. Samtidigt stärks patentskyddet både i Kina och Indien. Filmen är ett av många exempel på näringar som hämmas av en svag immateriell rätt i Sverige.

Minskad lönsamhet

Boston Consulting Group presenterade en ny analys av svensk filmnärings utmaningar och möjligheter. De konstaterar att intäkterna sjunker totalt, samtidigt som intresset för film är fortsatt starkt. En ökad andel av intäkterna kommer från digitala tjänster, även om de fortfarande ligger på en låg nivå. Samtidigt innebär det att intäkter kommer senare till producenter och distributörer, eftersom digitalt framförallt innebär s-vod än så länge. Filmbolagens lönsamhet har gått ner och inhemska vod-tjänster har svårt att överleva. En förklaring är enligt BCG att tittandet via illegala sajter är markant högre i Sverige än i andra länder. Många länder är mer aktiva än Sverige vad gäller bekämpandet av illegal spridning av film. Av de länder som BCG undersökt gör Frankrike och USA mest. Det är också länder med starka inhemska filmnäringar. Ytterligare ett orosmoln för den svenska filmbranschen är EU:s planer på en Digital Single Market. Om dessa planer genomförs kan globala spelare få det lättare att breda ut sig Europa och konkurrera ut lokala företag.

Professionella pirater

Även Rättighetsalliansen, Polisen och Åklagarmyndigheten deltog på seminariet och berättade om det praktiska arbete som genomförs för att begränsa den illegala spridningen av film i Sverige. De upplever att de illegala aktörerna har blivit bättre och bättre på att dölja sig. Ofta behövs hjälp från utlandet för att lösa brott. Det har blivit färre illegala tjänster som står för tittandet och de som finns kvar är helt kommersiella. Ofta finns det kopplingar till annan kriminalitet och organiserad brottslighet. De tjänar stora pengar samtidigt som de maximala påföljderna är låga. Straffen står inte i proportion till den finansiella skada de skapar. Vissa förmögenhetsbrott kan leda till höga straff, men inte immateriell egendom. Hårdare maximala straff för upphovsrättsbrott skulle ge polisen bättre förutsättningar att bedriva förundersökningar.

En politik för film och andra näringar

Kultur- och demokratiministern var på plats och berättade bland annat om planer på rundabordssamtal om piracy med både upphovspersoner och internetleverantörer. Samtidigt är det tydligt att många av de frågor som lyftes under dagen snarare berör Närings- och Justitiedepartementen. Som Tillväxtverket skriver i sitt remissvar till departementsskrivelsen om ny filmpolitik är filmen ett viktigt medel för att nå ett flertal näringspolitiska mål. Region Skåne, Västra Götalandsregionen och flera andra regioner har redan strategier för utveckling av filmen både som konst och näring. Därför efterlyser regionerna också tydligare samverkan på nationell nivå mellan Kultur- och Näringsdepartementen. Värdeskapande baserat på immateriella rättigheter är en fråga som rör många näringar, inte bara filmen. Svensk filmnäring skulle dra fördel av en uppdatering av den generella näringspolitiken, insatser som kan stärka svensk ekonomi över lag.

Skriv ut