Kung Fury – en av många framgångsrika genrefilmer från Norden. Foto: Laser Unicorn Productions

Ökad export av nordisk genrefilm

Analys och statistik

KOMMENTAR. Att efterfrågan på nordiska filmer och tv-serier har ökat utanför Nordens gränser är en tydlig trend. I en ny bok ges några förklaringar till detta. Enligt boken är det framförallt en ökad produktion av genrefilm i de nordiska länderna som ligger bakom. Att använda genrer har blivit en viktigare strategi för att nå ut till publiken, både i Sverige och internationellt.

Att efterfrågan på nordiska filmer och tv-serier har ökat utanför Nordens gränser är en tydlig trend. Några exempel från de senaste åren är Brottet, Bron, Millenium-triologin, Låt den rätte komma in och Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. I en ny bok, "Nordic Genre Film", ges några förklaringar till denna tendens. Boken är i sig ett exempel på det ökade intresset för nordisk film internationellt. Den ingår i "Traditions in World Cinema", en bokserie som fokuserar på filmrörelser från jordens alla hörn. Tidigare volymer tar bland annat upp japansk skräckfilm, kinesisk martial arts-film, italiensk neorealism, spansk skräckfilm och fransk post-beur-film. Den här titeln är en av få böcker om nordisk film som finns utgiven på engelska.

Genrefilmer bakom framgång

Bokens författare menar att nordisk film visserligen har funnits med i periferin av det globala medvetandet sedan länge. Men en nyhet är att nordisk film har fått en mer central plats i den globala populärkulturen. Uppfattningen att nordisk film är synonymt med misär, Bergman och Kaurismäki har ersatts av en bild av nordisk film som något "coolt". En viktig förklaring till detta menar de är att produktionen av genrefilm har ökat i de nordiska länderna. Från 1950-talet och fram till millennieskiftet var nästan alla nordiska filmer som exporterades arthousefilmer. De genrefilmer som gjordes var till största delen lokala komedier. Visserligen dominerade dessa filmer ofta de lokala topplistorna, men de syntes sällan internationellt.

Tillbaka till guldåldern

Annorlunda var det då den nordiska filmexporten blomstrade i början av 1900-talet. Enligt författarna var de första nordiska filmerna som exporterades genrefilmer, liksom det mesta som exporterades under den svenska "guldåldern" 1917-1924. Några exempel är komedin Kärlek och journalistik, kriminalthrillern Dödskyssen och, den största exportsuccéen av alla under dessa år, animationsserien Kapten Grogg. Under 2000-talet har fenomenet med internationellt fungerande nordiska genrefilmer återkommit. Liksom under guldåldern har även exporten av nordiska talanger till Hollywood ökat. Det finns en koppling mellan export av genrefilm och export av talanger. Ofta är det regissörer som gjort genrefilm på hemmaplan som sen fått en inbjudan till Hollywood. Några exempel som nämns i boken är Mauritz Stiller och Victor Sjöström från "guldåldern" samt Tommy Wirkola, Joachim Rønning, Espen Sandberg, Susanne Bier och Nicolas Winding Refn från senare år.

Filminstitutens roll

En viktig förklaring till att produktionen av genrefilmer var mer begränsad under andra halvan av 1900-talet är enligt författarna att filminstitut inrättades i de nordiska länderna. En effekt av detta blev att stora delar av produktionen styrdes mot arthouse- och sociala problem-filmer. Förändringar började dock äga rum redan i slutet av 1980-talet, i och med att instituten blev allt öppnare för kommersiell filmproduktion. I Sverige förstärktes denna trend av införandet av regionala filmfonder under 1990-talet. Enligt boken har omstruktureringen av de nordiska filminstituten spelat en nyckelroll i framväxten av den nya nordiska genrefilmen. En amerikansk biografägare, som citeras i boken, har till exempel märkt av en förändring i Norska Filminstitutets inställning till genrefilm.

Mid-concept

Arthouseinriktningen inom nordisk film är dock inte död, menar författarna. Ofta kan nordiska genrefilmer beskrivas som mid-concept-filmer, inte minst om man jämför med de största Hollywoodfilmerna. Det vill säga filmer som förenar inslag av low-concept (arthouse) med inslag av high-concept (populära genrer). Ofta sker det genom att formen följer internationella genrekonventioner medan filmens innehåll är lokalt. På så sätt kan nordiska producenter positionera sina filmer på ett sätt som utnyttjar både globala kulturella flöden och detaljer från de lokala kulturerna. Nationella filmkulturer och internationella genrer kan kombineras på ovanliga sätt vilket kan gynna båda delarna. De nordiska filmer som fungerar internationellt gör det ofta eftersom det finns ett specifikt, historiskt sammanhang. Ett vanligt drag i samtida nordiska genrefilmer är ironi och "quirkiness".

Digitala medier

Parallellt med att filminstituten har förändrats har också en omorientering skett inom den nordiska filmindustrin. Att använda genrer har blivit en viktigare strategi för att nå ut till publiken, både i Sverige och internationellt. Enligt boken har det skett en professionalisering av filmproduktionen i Norden vilket kan kopplas till den ökade betydelsen av genre. Ett ökat fokus på marknadsföring och distribution av film inom branschen är ytterligare en förklaring. Genomslaget för nya digitala medier och möjligheten till crowdfunding har också bidragit till ökade möjligheter för lokala genrefilmer. Enligt finska regissören Timo Vuorensola, som intervjuas i boken, kan internet bidra med mer resurser för europeiska filmer och göra dem mer konkurrenskraftiga i förhållande till Hollywood. Digitala medier kan också bidra till en ökad export av kortfilmer från Norden. Ett exempel på detta är de stora framgångarna för Kung Fury.

Skriv ut