Till minne av Hans Alfredson
En varm regissör, komiker, improvisatör och tusenkonstnär har gått ur tiden.
Hans Alfredson föddes i Malmö och började tidigt skriva filmrecensioner i Helsingborgs-Posten. Senare skulle också flera av hans filmer komma att utspela sig i Skåne. Alfredson gick vidare till studentspex i Lund, tog filosofie kandidatexamen i litteratur- och konsthistoria och arbetade 1956-1960 på Sveriges Radio i Stockholm.
Vid radion träffade han Tage Danielsson och de bildade duon Hasseåtage och företaget Svenska Ord. Deras varumärke kom under decennier att stå för både varm och spetsig humor med en mix av samhällsengagemang och galenskap. De skrev, spelade och regisserade, gjorde revyer och filmer, ofta med Alfredson i sitt esse med olika gubbar. Den improviserade Lindeman är kanske hans mest kända, en kuf med nytt förnamn och livsbana varje gång han dök upp. Andra gubbar är titelfiguren i sketchen "Gamle man" i revyn "Gula Hund" (1964), fiskaren Garbo i filmen Att angöra en brygga (1965) och Johan Björk i filmen I huvet på en gammal gubbe (1968).
Alfredson arbetade även med Lena Nyman, Povel Ramel, Per Åhlin, Martin Ljung, Peter Dalle, Tina Ahlin och många fler. Så som det blir när en är så brett verksam i ett lands epicentrum för underhållning och kultur under så lång tid.
Han regisserade Gösta Ekman, Birgitta Andersson och Max von Sydow i Ägget är löst! (1975), regisserade och skrev manus (ihop med Stellan Skarsgård) till familjekomedin Jim och piraterna Blom (1987). Han skrev även manus till flera av de svenska klassiker som Tage Danielsson regisserade, till exempel Äppelkriget (1971) och Picassos äventyr (1978).
Efter hand öppnade Alfredson en ännu mörkare sida där hans tidigare underliggande samhällskritik och existentialism klev fram i en mer bärande roll. Hans Den enfaldige mördaren belönades med Guldbaggar för Bästa film, Bästa regi och Bästa manliga huvudroll (Stellan Skarsgård). Skarsgård fick även en Silverbjörn vid filmfestivalen i Berlin för sin insats. Med mera. Även thrillern Falsk som vatten (1985) gav honom en Guldbagge för Bästa regi.
Utöver detta var Hans Alfredson dramatiker, scenograf, författare, översättare och spelade in den ikoniska barnskivan Blommig falukorv. Han var även chef för Skansen 1992 – 1994.
Nedan ett citat av Kalle Lind om Hans Alfredsons filmskapande, och specifikt om Ägget är löst!. Texten publiceras i sin helhet i samband med nylanseringen av Svensk Filmdatabas, senare i år:
De sex filmer Hans Alfredson gjorde i eget namn har alla olika genrebeteckningar, vilket tyder på en orolighet och nyfikenhet som i Sverige bara matchas av Bo Widerberg. Även om somliga skådespelare är tydligt Alfredson-associerade – Stellan Skarsgård, Lena Nyman, Gösta Ekman och en mängd Tomelillabor och gamla spexarkompisar från Lund – så byts även aktörgalleriet ut med otålig energi.
Ändå kan man se att en och samma person har bildsatt sina visioner. Det syns dels i det påfallande mörker som präglar dem: flera av filmerna slutar med ond bråd död och alla kretsar kring teman som kapitalism, fascism, rasism, svartsjuka och döden. Dels märks det just på den rastlösa stilen, där absurda associationer tillåts också i seriösa sammanhang och där ett uppslag gärna lämnas åt sidan för att ge plats åt nästa.
Med Ägget är löst! (1975) visade den folkkäre komikern, improvisatören och gamängen upp sin svartsynta sida för den stora publiken. I inför-intervjuer närmast varnade Alfredson publiken för att se den.
Två allt annat än komiska idéer är filmens utgångspunkt. Dels finns ett Oidipus-tema där miljonärsarvingen (Gösta Ekman) skjuter sin far (Max von Sydow) och går till sängs med sin mor (Birgitta Andersson). Dels finns Alfredsons kanske enskilt mest originella och poetiska motiv: den unge pojken som kastas i vattnet, fastnar med fötterna i bottnen men har huvudet ovan ytan, överlever av det som flyter omkring och kastas upp pånyttfödd nio månader senare.
Dessa båda ämnen blandas sen hejvilt med Chaplin-inspirerad fabrikssatir, becksvart familjedramatik, ett enskilt musikalnummer och en revolution som upphovsmannen nog anser vara ofrånkomlig. Filmens industrimagnat har gjort sin förmögenhet på en "rövkliarmanick", tillverkad av det äggbaserade materialet ovolit – en hård men ändå lekfull känga åt den konsumistiska marknadsekonomin.
Ägget är löst baserades delvis på en novell Alfredson skrev för byrålådan 1967, "Pojken i vattnet", och på liknande vis plockade han senare motiv och berättelser ur sina böcker till sina filmmanus.
Hans Alfredson fick en Hedersguldbagge vid Guldbaggegalan 2013. Se hans tal från galan:
Publicerad 11 september 2017