Mellan 2010 och 2016 gick den svenska biografmarknaden från en digitaliseringsgrad på 17 procent till att i stort sett alla biografsalonger i Sverige var digitaliserade. Hur har det påverkat en films biografsättning? Bild: Filminstitutet

Hur har digitaliseringen påverkat en films tid på bio?

Analys och statistik

Digitaliseringen av Sveriges biografsalonger har inneburit att fler filmer kan spridas till fler besökare. Men i ett digitalt biolandskap går allt fortare. Kopior sprids bredare men kan samtidigt tas ner från biotablån snabbare. Och med fler filmer blir konkurrensen om besökare och långa speltider hårdare. Denna analys undersöker hur filmers biografsättning har påverkats av digitaliseringsarbetet mellan 2010-2016.

Under första halvan av 2010-talet digitaliserades majoriteten av Sveriges biografer. Mellan 2010 och 2016 gick den svenska biografmarknaden från en digitaliseringsgrad på 17 procent till att i stort sett alla svenska biografsalonger var digitaliserade, och idag möjliggör det digitala biolandskapet en bredare och snabbare filmdistribution. Samtidigt är antalet premiärsatta filmer 30 procent fler idag än under 2010. Med fler filmer ökar konkurrensen om speltid och en mer flexibel filmdistribution medför att filmer snabbare kan tas ner från biotablån. Hur har detta påverkat en films tid på bio? Här undersöks hur den genomsnittliga filmens biografsättning har förändrats över de senaste sju åren. Vi har undersökt samtliga långfilmer med premiär mellan 2010-2016 och tittat på antalet filmer, premiärsalonger och spelveckor samt andel besök per spelvecka. Filmer med premiär 2016 som hade en betydande andel av sina besök under 2017 har inte inkluderats i urvalet. 

Filmens tid på bio kortas ner och besök koncentreras till premiärveckan

Övergången till digitala filmkopior har medfört att filmer snabbare kan spridas till ett större urval biografer. Detta tillåter bredare premiärsättningar och har föranlett ett trendskifte vad gäller hur brett filmer sätts upp under en films inledande tid på biograf. 

Genomsnittligt antal premiärsalonger per film och år

 

Mellan 2010 och 2016 har det genomsnittliga antalet premiärsalonger per film ökat markant. Den mest betydande ökningen var mellan 2010 och 2013, under samma period som antalet digitaliserade biografsalonger i Sverige ökade som hastigast. Sammantaget har det genomsnittliga antalet premiärsalonger ökat från 36 till 84 under den förevarande sjuårsperioden.

I takt med att filmers premiärsättningar blivit bredare har andelen besök under en films inledande tid på bio också ökat. Ser man till andel besök per spelvecka är det tydligt att filmens första spelveckor har fått en mer betydande roll efter digitaliseringen.

Andel besök per film och spelvecka 2010 och 2016

 

Andelen besök under de två första spelveckorna har ökat med totalt 18 procent för den genomsnittliga filmen. Andelen besök under den första spelveckan har ökat med 26 procent. Idag får den genomsnittliga filmen nästan hälften av sina besök under den första spelveckan. Andelen besök under resterande spelveckor var lägre 2016 jämfört med 2010. Samtidigt som besök koncentreras till en films inledande spelveckor har den genomsnittliga filmens tid på bio kortats ner med 36 procent; en films genomsnittliga tid på bio har minskat från 14 till 9 spelveckor.

Ser man till den genomsnittliga filmens totala speltid och besök på bio kan man alltså se ett tydligt trendskifte mellan 2010 och 2016. Trenden är att filmer visas under en kortare tid och når en större majoritet av sina besökare under de första spelveckorna.

Sammanfattning

  • Den genomsnittliga filmens tid på bio har förändrats mycket under digitaliseringen. Storleken på en films premiärsättningar har fördubblats, besök koncentreras till en films första spelveckor och filmens speltid har kortats ner med 21 procent.
  • Detta trendskifte kan ses som ett resultat av att digitaliseringen har möjliggjort en snabbare och bredare filmdistribution. Jämfört med för sju år sedan kan man idag nå ut till fler besökare under en kortare tid. Samtidigt har det ökade antalet filmpremiärer ökat konkurrensen om biobesökare. År 2016 hade 30 procent fler filmer premiär än under 2010 och det genomsnittliga antalet besökare per film har under samma period minskat från 59 446 till 46 477. En kortare och bredare biografsättning skulle därför kunna ses som ett konkurrensmedel i en biografmarknad där konkurrensen om biobesökare blir hårdare.

Text och analys: Henrik Ekwall

Skriv ut