Jag älskar dig – en skilsmässokomedi är en film som i likhet med många svenska filmer har lockat arbetare och personer i hushåll med låg inkomst. Foto: Nordisk Film

Befolkningsgrupperna som ser mest (och minst) svensk film

Analys och statistik

Finns det en svensk film för alla? Denna analys jämför publikprofiler för 36 svenska filmer från 2014-2017. Resultatet visar att filmernas spridning är bred, samtidigt som vissa grupper sticker ut.

Syftet med denna analys är att undersöka hur och i vilken grad demografiska faktorer påverkar konsumtionen av svensk film. Analysen fokuserar på svenska filmer från de senaste åren och redovisar signifikanta skillnader mellan olika befolkningsgrupper och befolkningen totalt sett avseende andelen som har sett dessa filmer. För varje befolkningsgrupp redovisas hur många av filmerna som gruppen har sett i högre och lägre grad än snittet för befolkningen.

Analysen bygger på data från publikundersökningar som har genomförts av marknadsundersökningsföretaget YouGov på uppdrag av Filminstitutet 2015, 2016 och 2017. Undersökningarna omfattar personer mellan 15 och 74 år som ser på film minst en gång per år och är representativa för den svenska befolkningen i denna åldersgrupp. Analysen omfattar de 36 svenska långfilmer som ingick i dessa tre undersökningar, vilka hade premiär 2014–2017. Alla dessa filmer har haft minst 35 000 biobesök i Sverige. Med konsumtion avses i denna analys dock inte enbart biobesök, utan alla sätt som publiken har sett filmerna på.

Andel av filmerna där följande demografiska faktorer påverkar konsumtionen

Andel av filmerna där följande demografiska faktorer påverkar konsumtionen

Sysselsättning, ålder och typ av hushåll är de demografiska faktorer som har störst påverkan på konsumtionen av ny svensk film. Alla filmerna når ut till viss del i alla de undersökta befolkningsgrupperna. Däremot är det ingen film som når ut till alla grupper i lika hög grad, det vill säga demografin är en påverkande faktor för samtliga undersökta filmer. Den film som kommer närmast ett lika stort genomslag för alla grupper är Tjuvarnas jul – Trollkarlens dotter. Här var det bara en demografisk faktor som hade en påverkan på konsumtionen; typ av hushåll. En förklaring i detta fall kan dock vara att filmens främsta målgrupp, personer under 15 år, inte ingick i den aktuella publikundersökningen.

Det är stor skillnad mellan olika demografiska faktorer avseende vilken påverkan de har haft på konsumtionen. Kön har till exempel bara en påverkan i 9 fall, jämfört med 27 fall för sysselsättning. Dock har alla de demografiska faktorerna en påverkan i minst 25 procent av fallen.

Antal filmer som olika åldersgrupper har sett jämfört med snittet för befolkningen

Antal filmer som olika åldersgrupper har sett jämfört med snittet för befolkningen

Vad gäller olika åldersgrupper är det 15–29-åringar som har sett flest filmer i högre grad, följt av 55–74-åringar. Samtidigt är det dessa åldersgrupper som också har sett flest filmer i lägre grad. Resultatet för båda dessa gruppen är förvånande mot bakgrund av att personer mellan 55–74 år generellt har en betydligt mer positiv attityd till svensk film än unga. En förklaring till detta kan vara att äldre människor generellt konsumerar mindre film än yngre.

Antal filmer som kvinnor och män har sett jämfört med snittet för befolkningen

Antal filmer som kvinnor och män har sett jämfört med snittet för befolkningen

Sett till könstillhörighet visar analysen att kvinnor har sett filmerna i högre grad än män. Detta går i linje med att kvinnor generellt sett har en mer positiv syn på svensk film än män. Samtidigt är det som tidigare nämnts i relativt få av fallen som kön har haft en påverkan på konsumtionen. Att det inte skiljer sig så mycket i vilken grad kvinnor och män har sett filmerna kan ha att göra med att de flesta människor ser film tillsammans med andra. Resultat från olika publikundersökningar pekar på att kvinnor är mer aktiva i valet av svensk film än män.

Antal filmer som olika typer av hushåll har sett jämfört med snittet för befolkningen

Antal filmer som olika typer av hushåll har sett jämfört med snittet för befolkningen

Personer i hushåll med barn, där det yngsta är 7 år eller äldre, är den typ av hushåll som har sett flest av filmerna i högre grad. Samtidigt har de sett jämförelsevis få filmer i lägre grad. Det motsatta gäller för personer under 46 år i hushåll utan barn. De har en lägre konsumtionsgrad i fler fall än en högre. Samtidigt är det en grupp som generellt har en negativ attityd gentemot svensk film.

Antal filmer som invånarna i olika regioner har sett jämfört med snittet för befolkningen

Antal filmer som invånarna i olika regioner har sett jämfört med snittet för befolkningen

*Gävleborgs län, Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län, Norrbottens län.
**Värmlands län, Örebro län, Västmanlands län, Dalarnas län, Uppsala län, Södermanlands län.
***Östergötlands län, Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar län, Gotlands län, Västra Götalands län.

Norra Sverige är den region vars invånare har sett flest filmer i högre grad. Norra Sverige är också den region vars invånare har sett flest filmer i lägre grad, medan övriga regioner i de allra flesta fall ligger nära rikssnittet. Antalet filmer som boende i Norra Sverige har sett i högre grad är dock fler än antalet som de har sett i lägre grad. Boende i Norra Sverige är också en grupp som generellt har en positiv attityd till svensk film.

Antal filmer som olika sysselsättningsgrupper har sett jämfört med snittet för befolkningen

Antal filmer som olika sysselsättningsgrupper har sett jämfört med snittet för befolkningen

Sett till sysselsättning är arbetare den grupp som har sett överlägset flest filmer i högre grad. Av de befolkningsgrupper som ingår i analysen är arbetare den med en högre konsumtionsgrad för flest filmer. Arbetare är också en grupp som generellt har en positiv syn på svensk film. Det motsatta gäller studerande, som också har en lägre konsumtionsgrad avseende filmerna i denna analys.

Antal filmer som invånare i olika typer av orter har sett jämfört med snittet för befolkningen

Antal filmer som invånare i olika typer av orter har sett jämfört med snittet för befolkningen

*Storstad: mer än 200 000 invånare. Mellanstor stad: 50 000-200 000 invånare. Mindre stad: 20 000-49 999 invånare. Småstad: Färre än 20 000 invånare.

Generellt sett är det små skillnader mellan olika typer av orter vad gäller konsumtionen av filmerna. Undantaget är boende på landsbygd, vilka har sett många av filmerna i lägre grad än snittet. En förklaring till det kan vara att möjligheten att se film generellt är mindre på landsbygden, till exempel kan det vara långa avstånd till en biograf.

Antal filmer som olika inkomstgrupper har sett jämfört med snittet för befolkningen

Antal filmer som olika inkomstgrupper har sett jämfört med snittet för befolkningen

*Avser hushållets årsinkomst (brutto).

Personer i hushåll med låg inkomst är den inkomstgrupp som har sett flest filmer i högre grad. Denna grupp har också sett relativt få filmer i lägre grad. De övriga inkomstgrupperna sticker inte ut särskilt mycket åt varken ena eller andra hållet.

Antal filmer som olika utbildningsgrupper har sett jämfört med snittet för befolkningen

Antal filmer som olika utbildningsgrupper har sett jämfört med snittet för befolkningen

*Låg utbildning: högst grundskola/gymnasium. Medelhög utbildning: högst eftergymnasial. Hög utbildning: universitet/högskola/forskarutbildning.

Personer med hög utbildning är den utbildningsgrupp som sticker ut mest, både positivt och negativt. Denna grupp är med andra ord splittrad vad gäller konsumtionen av de här filmerna.

Sammanfattning

  • Sysselsättning, ålder och typ av hushåll är de demografiska faktorer som har störst påverkan på konsumtionen av ny svensk film.
  • Konsumtionen av de undersökta filmerna är i samtliga fall påverkad av demografiska faktorer. Samtidigt når alla filmerna till viss del ut i alla de undersökta befolkningsgrupperna.
  • De grupper som har haft en högre konsumtionsgrad än snittet för befolkningen i fler fall än en lägre är framförallt arbetare, personer i hushåll med låg inkomst och personer i hushåll med barn där det yngsta är 7 år eller äldre. Även boende i Norra Sverige, kvinnor och personer med en medelhög utbildning har haft en högre konsumtionsgrad i fler fall. Detta speglar vilka grupper som har en positiv attityd till svensk film. En skillnad är dock att äldre människor har en betydligt mer positiv attityd till svensk film än yngre, samtidigt som äldre inte har sett de undersökta filmerna i högre grad.
  • De grupper som har haft en lägre konsumtionsgrad än snittet i fler fall än en högre är framförallt boende på landsbygd, egna företagare, tjänstemän och personer under 46 år i hushåll utan barn.
  • Grupper som har haft en högre konsumtionsgrad lika ofta som en lägre är till exempel personer mellan 15 och 29 år och personer i hushåll utan barn som är 46 år eller äldre och aktiva på arbetsmarknaden. Dessa grupper är med andra ord viktiga målgrupper för vissa svenska filmer, men inte för alla.
  • Det är relativt stor variation mellan de olika filmerna avseende vilka befolkningsgrupper som sticker ut i konsumtionen. För en övervägande majoritet av grupperna finns det minst en specifik film som lockat gruppen.

Text och analys: Torkel Stål

Skriv ut