Två typer av filmintresserade

En fråga som Filminstitutet undersökt under flera år är vad som driver filmtittandet. Mot bakgrund av att det är svårt för svenska filmer att nå publiken har olika aktörer efterfrågat mer kunskap om vad publiken vill uppleva när de ser film.

Forskning vid University of Glasgow (se länk nedan) har visat att det finns fyra grundläggande känslor som är gemensamma för alla människor: överraskning, lycka, sorg och avsky. Som en tidigare analys visat vill de flesta uppleva glädje/skratt eller spänning/förvåning när de ser film. Att bli berörd/gråta och att uppleva skräck/obehag är å andra sidan känslor som framförallt är viktiga för vissa grupper. Därmed kan ett sätt att positionera sig mot ett tydligt segment av marknaden vara att fokusera på en av de här känslorna.

Filmtittare som vill bli berörda/gråta

Människor som vill bli berörda/gråta när de ser film utgör 24 procent av filmtittarna. Den här gruppen ser film oftare än befolkningen generellt, både vad gäller bio, filmfestivaler, filmkanaler i tv, breda tv-kanaler, webb-tv, s-vod och t-vod. De är i högre grad kvinnor, boende i stockholmsområdet och högutbildade jämfört med filmtittarna generellt. Men de har samma åldersfördelning som den totala befolkningen.

De skulle i högre grad än andra rekommendera svensk film till en vän eller kollega och de har också sett aktuella svenska filmer i högre grad än snittet för befolkningen.

Filmtittare som vill uppleva skräck/obehag

14 procent av filmtittarna vill uppleva skräck/obehag när de ser på film. Liksom den andra gruppen utgörs denna av storkonsumenter av film, både vad gäller biograf, filmfestivaler, filmkanaler i tv, fysisk köpfilm/hyrfilm, t-vod, s-vod och illegala webbsidor. Men till skillnad från den andra gruppen är de som vill uppleva skräck/obehag i högre grad 15–29 år. De bor oftare i norra mellersta Sverige (Dalarnas län, Värmlands län, Örebro län, Västmanlands län, Uppsala län och Södermanlands län). Jämfört med filmtittarna generellt är de i högre grad sysselsatta inom arbetaryrken. De har oftare medelhög utbildning samt utländsk bakgrund.

Till skillnad från den andra gruppen skulle de inte rekommendera svensk film högre grad än snittet för befolkningen, och de har inte heller sett aktuella svenska filmer i högre grad.

Text och analys: Torkel Stål

Denna analys bygger på data från en publikundersökning som genomfördes av marknadsundersökningsföretaget YouGov på uppdrag av Filminstitutet hösten 2018. Undersökningen omfattade personer mellan 15–74 år som ser på film minst en gång per år. Filminstitutet genomför årligen publikundersökningar som ska svara på olika frågor kring filmen i Sverige. Nyheter under taggen Analys och statistik förmedlar insikter bland annat från dessa undersökningar.