Eva Henning fyller sekel

"Eva tillförde filmen en alldeles oväntad ton av ren sorg”. Så uttryckte sig Ingmar Bergman om Eva Henning i sin självbiografi Bilder. Och sällan har väl en mer sorgsen gestalt skådats i en svensk film än Eva Hennings lilla fröken Ensam/Dagmar Brink i den ständigt hyllade Flicka och hyacinter (1950) av Hasse Ekman. Anders Eks rollkaraktär i filmen säger om henne: ”Jag har aldrig sett någon människa se så jävla ensam ut som hon gjorde”. Flicka och hyacinter, som i dag är ett omistligt mästerverk i den svenska filmhistorien, har blivit mer aktuell än någonsin då den även anses vara en av de viktigaste svenska queerfilmerna under nittonhundratalet. 

När Flicka och hyacinter hade premiär hade Eva Henning redan hunnit medverka i tjugo filmer på tio år. Med något enstaka undantag blev resten av filmerna hon gjorde under 50-, 60- och 70-talen inte de stora konstnärliga triumferna som var fallet med filmerna under 40-talet.

Redan i filmdebuten, komedin Gentleman att hyra (1940) av Ragnar Arvedson, uppmärksammades hon så här av signaturen Axon i Nya Dagligt Allehanda: ”En liten fin flickstudie presenterades av Eva Henning, som är ett stort löfte för framtiden. Hon gör inget väsen av sig i sin blygsamma roll, hon spelar endast enkelt och naturligt rollen av en liten älskande flicka, men det är kanske därför man lägger märke till henne och minns henne efter föreställningen”. 

Det enkla och naturliga - kombinerat med att filmkameran älskade hennes ansikte - blev Eva Hennings signum och det som filmkritiker och publiken uppskattade i film efter film.

Eva Henning föddes i Newark, New Jersey i USA av norska föräldrar den 10 maj 1920. Hon kom in på Dramatens elevskola 1938 och i likhet med Greta Garbo och Ingrid Bergman avbröt hon studierna på Dramaten för att börja filma. Parallellt med filmarbetet spelade hon då och då teater, främst på Blancheteatern i Stockholm.

Genombrottet kom i den allra första filmversionen av Elvira Madigan (1943) av Åke Ohberg. Två år senare hade Eva Henning och Hasse Ekman mötts vilket resulterade i den kritikerrosade Kungliga patrasket (1945), som ansågs vara en skildring av den amerikanska film- och teaterfamiljen Barrymore men också inspirerad av Hasse Ekmans egen familj. Filmen blev även en publiksuccé och gick i åtta veckor för utsålda hus på biografen Royal i Stockholm och därefter ytterligare sju veckor på Grand och Astoria i samma stad. Året efter, 1946, gifte sig Eva Henning och Hasse Ekman och samma år föddes deras dotter Fam.

I paret Ekman-Hennings andra film Vandring med månen (1945) fick Eva Henning sitt konstnärliga genombrott. Robin Hood skrev i Stockholmstidningen: ”Hon är utomordentlig, i hög internationell klass, varm och frigjord, nyansrik och äkta. Spelet kommer inifrån och replikerna sägs väl. Vad hon utvecklats.”

Totalt blev det elva filmer som Eva Henning och Hasse Ekman gjorde tillsammans. De fortsatte att filma ihop även efter att äktenskapet upplösts i början av 1950-talet. Bland annat i Hasse Ekmans första färgfilm Eldfågeln från 1952.

En kuriositet i sammanhanget är att Ingmar Bergman, som var avundsjuk men också lät sig inspireras av Hasse Ekmans framgångsrika filmer på 40-talet, frågade Hasse Ekman om lov för att få använda Eva Henning i Törst (1949). Förstahandsvalet Maj-Britt Nilsson var redan engagerad på annat håll. Hasse Ekman var lite ovillig att släppa från sig Eva Henning till sin värste konkurrent men det slutade med att de ”delade” på henne. I samma veva spelade nämligen Hasse Ekman in Flickan från tredje raden (1949) med Eva Henning i huvudrollen.

För sitt naturalistiska spel som vindrickande, frustrerad och bitter hustru till Birger Malmsten i Törst fick Eva Henning motta Filmsamfundets plakett. Men hon fick även utmärkelsen för Banketten (1948), en annan av paret Ekman-Hennings mest hyllade filmer.

Eva Henning gifte sig 1953 med den norske skådespelaren Toralv Maurstad och därefter blev filmandet mycket sparsamt. Sista filmrollen kom att bli Fröken Jansson i Pelle Berglunds Ture Sventon – privatdetektiv (1972) i vilken hon spelade mot Jarl Kulle.

Innan Eva Henning gick bort 18 april 2016 fick hon, på avstånd, uppleva att hennes filmer visades för begeistrade amerikanska filmkritiker och entusiastisk publik på Museum of Modern Art i New York i samband hundraårsminnet av Hasse Ekmans födelse hösten 2015. När Kungliga patrasket visades fanns Eva Hennings och Hasse Ekmans dotter Fam Ekman på plats.