Halvdan Viking skolbio
Halvdan Viking. Foto: SF Studios

Halvdan Viking mest sedda filmen på skolbio 2019

Analys och statistik

Filminstitutet undersöker årligen hur skolbioverksamheten ser ut i Sveriges kommuner. Resultaten visar att det finns ett stort utbud av titlar på skolbio i Sverige. Det finns även ett stort intresse att starta upp skolbio bland kommunerna som inte hade någon verksamhet 2019.

I dagarna släpps Filminstitutets årliga skolbiorapport som kartlägger den kommunala skolbioverksamheten i Sverige. Skolbio innebär, enligt den breda definitionen, att elever får se film på biograf under skoltid. Rapporten visar att 60 procent av kommunerna arrangerade skolbio under 2019. De flesta kommuner arbetar även filmpedagogiskt med hjälp av filmhandledningar och att eleverna erbjuds uppföljande samtal i samband med visningen. Filmutbudet präglas av en stor mångfald av titlar som oftast är utvalda utifrån kvalitet och tematik. Resultaten i rapporten är insamlat via en enkät som skickats ut till en representant i var och en av Sveriges 290 kommuner. Enkäten gav en svarsfrekvens på 69 procent vilket är en ökning med tio procentenheter från förra året.

Stort intresse att starta skolbio

Nytt för i år är att Filminstitutet frågade hur många av de kommuner som inte erbjuder skolbio som skulle vara intresserade av att starta en verksamhet om de rätta förutsättningarna fanns. Det visar sig att det finns ett stort intresse där nästan nio av tio kommuner anger att de är intresserade av att starta upp en skolbioverksamhet. Den vanligaste anledningen att skolbio inte erbjuds till eleverna är liksom tidigare år bristande ekonomi. Andra vanliga anledningar är att kommunen prioriterar annan kulturverksamhet och att det saknas en engagerad person som driver frågan. En del kommuner saknar en egen biograf och i andra kommuner uppges bussresan från skolan till biografen vara för omständlig. Detta är något som särskilt drabbar mindre såväl som vidsträckta kommuner. Även om eleverna inte erbjuds skolbio i kommunal regi så anger drygt en fjärdedel av kommunerna att det visas film på annat sätt i skolan än på biograf och kommunerna arbetar även filmpedagogiskt på andra sätt.

Filmutbudet

Alla kommuner för inte statistik över antalet elever som får se en viss film, i den här undersökningen har 71 procent av de kommuner som arrangerat skolbio bidragit med besöksstatistik. I dessa kommuner har totalt 288 unika titlar eller kortfilmspaket visats under året. Titlarna består av en bred variation av filmer med ursprung i 44 olika länder. Europeisk film står för den största andelen titlar följt av filmer från Sverige och Nordamerika. Flera av filmerna som visats har inte gått upp på den ordinarie biografrepetoaren i Sverige.

Produktionsland för filmer som visades på skolbio 2019

Skolbio1.PNG

Källa: Svar från 84 kommuners besöksstatistik för skolbio 2019. Baserat på 282 identifierade titlar.

Totalt har kommunerna rapporterat in 198 135 besök fördelat på 1 827 visningar. Tidigare år har även visningar för förskola ingått i skolbiostatistiken men i år har endast besök från grundskolan och gymnasieskolan rapporterats in. En del kommuner uppskattar antalet besök med en schablon så besöksantalet bör betraktas som en uppskattning. Den överlägset populäraste filmen 2019 var Halvdan Viking (Gustaf Åkerblom, 2018) som riktar sig främst till elever på mellanstadiet. Filmen fick flest antal rapporterade besök och var även den som fick störst spridning 2019 med visningar i 28 olika kommuner runt om i landet. På andra plats kommer franska Stora stygga räven (Le grand méchant renard et autres contes..., Benjamin Renner & Patrick Imbert, 2018) som vistas för lågstadieelever i 15 kommuner. Tredje platsen Fight Girl (Vechtmeisje, Johan Timmer, 2018) från Nederländerna har 18 kommuner valt att visa riktat främst mot elever på högstadiet.

Topplista över flest antal rapporterade besök 2019

Skolbio2.PNG

Källa: Svar från 84 kommuners besöksstatistik för skolbio 2019
* Till dessa titlar tillhandahåller Filminstitutet filmhandledning
– Filmen har inte haft svensk premiär

Text och analys: Ida Höier

Skriv ut