Sven Wollter
Sven Wollter i Mannen på taket (1976). Foto (c) AB Svensk Filmindustri

Sven Wollter – till minne

Nyheter om svensk film

En varm septemberdag för 19 år sedan bjöds skådespelarparet Sven Wollter och Viveka Seldahl in av Filminstitutets dåvarande vd Åse Kleveland till hennes chefsrum i Filmhuset.  Paret hade några veckor tidigare blivit belönade som bästa skådespelare respektive bästa skådespelerska för sina insatser i Bille Augusts film En sång för Martin på Karlovy Varys stora filmfestival i Tjeckien.

Viveka Seldahl var dock vid denna tid mycket sjuk och därför kunde de inte åka till Tjeckien för att motta priserna. I stället skickade priserna till Filmhuset i Stockholm och överlämnades ståtligt till det populära paret. Två månader efter denna ceremoni gick Viveka Seldahl bort. Och nu har vi även mottagit beskedet att Sven Wollter avlidit. Sörjd av många.

VivekaSeldahl.SvenWollter.jpg
Viveka Seldahl och Sven Wollter i Filmhuset i Stockholm hösten 2001. Foto: Jan Göransson


Sven Wollter hade förmågan att beröra många människor under sin mycket långa filmkarriär. Han var också en mycket kär gäst som ofta gästade Filmhuset och en Guldbaggegala utan Sven Wollter som gäst var ingen riktig gala.

Filminstitutets vd Anna Serner om Sven Wollter:

– När jag tittar ut från mitt fönster på Gärdet ser jag flaggan vaja på halv stång. Jag hör hans oefterhärmliga varma röst som jag nog kommer bära med mig resten av livet. Sven har gett mig så många glädje- men också sorgestunder när jag suttit i biomörkret. Han var en mångsidig och skicklig aktör men vad jag också tyckte mycket om hos honom var att han alltid kraftfullt stod upp för orättvisor. Han är så saknad.

En som tidigt såg Sven Wollters begåvning var Stig Björkman. När han fick möjlighet att göra en kortfilm valde han Eva-Britt Strandberg och Sven Wollter – som då var ett par – till att spela huvudrollerna i Sanningen om Anna Susanna från 1967. En absurd komedi, inspirerad av franska vågen, där klädmärket Mah-Jong förekommer flitigt. Filmen finns att se på Filmarkivet.se

Sven_Den vita väggen.jpg
Bild från Stig Björkmans Den vita väggen (1975), där Sven Wollter spelade mot bland andra Harriet Andersson. Foto: Jean Montgrenier (c) Svenska Filminstitutet


Stig Björkman minns Wollter:

– Sven Wollter är död – det är ett besked som är lika svårt att ta in som att acceptera. För Sven var ju en så levande människa, i allt. Som skådespelare, sångare, diktare, agitator, provokatör, samhällsmedlem och samhällsomstörtare, som tolkare av dramer och komedier i det publika såväl som i det privata. Och naturligtvis som make och far, det kan andra vittna om. De gånger som våra vägar korsades, i arbete och fest, ofta svårt att skilja åt för arbetet blev en fest tillsammans med Sven – alltid lika närvarande och omfamnad, säger Stig Björkman.

När Björkman skulle långfilmsdebutera som regissör året efter, 1968, med Jag älskar, du älskar valde han igen att låta paret Strandberg-Wollter spela huvudrollerna. Filmen blev mycket omtalad då man för första gången visade ett samlag där kvinnan är gravid.

Även den mycket flitiga regissören Karsten Wedel såg att Sven Wollter passade perfekt för filmmediet. I beställningsfilmen Som ringar på vattnet från 1965 filosoferar den 31-årige Wollter om stressen i vår tillvaro. Filmen går nu att se på Filmarkivet.se.

År 2018 tilldelades Sven Wollter Leninpriset. Filmaren Stefan Jarl höll ett tal till sin kollega och vän som nedtecknat här: Kamrat Sven.

Sven_Mannen från mallorca.jpg
Wollter och Tomas von Brömssen i Mannen från Mallorca (1984). Foto: Joakim Strömholm (c) AB Svensk Filmindustri

 

En annan regissör Wollter samarbetade med flera gånger var Bo Widerberg. I hans mästerliga polisthriller Mannen på taket (1976) gjorde Wollter av sina mest minnesvärda roller, som Martin Becks närmaste kollega Lennart Kollberg. Ett fulländat möte mellan Widerbergs nerviga jakt på närvaro och Wollters självklara, naturalistiska spelstil. De var helt i synk, och när Widerberg ett knappt decennium senare gjorde sin nästa kriminalfilm Mannen från Mallorca (1984) fick Wollter spela spanaren Jarnebring. För den insatsen – och för rollen i Jon Lindströms Sista leken samma år – blev han också Guldbaggebelönad.


Det skulle bli många fler roller, både på film och tv, under en lång karriär. Vi minns honom som den tjuriga storbonden i Colin Nutleys Änglagård (1992), som läkaren i Tarkovskijs sista film Offret (1986), som blixtförälskad fotograf i Mats Arehns En film om kärlek (1987), som kommissarie Van Veeteren i en rad filmer efter Håkan Nessers romansvit, eller som alzheimer-drabbad dirigent i Bille Augusts En sång för Martin (2001), en roll som gav Sven Wollter hans andra Guldbagge för Bästa manliga skådespelare.

Trots tilltagande ålder slog han inte av på takten. Mot slutet blev det förutom teatern en film och/eller tv-serie om året. Han sista film, dramakomedin Dag för dag, har ännu inte haft premiär. Filmen är regisserad av Felix Herngren och så här talar han till Sven Wollter efter att han fått dödsbeskedet:

–Att göra film är aldrig lätt, men med dig blev så mycket självklart, Sven. När andra lägger till repliker, stryker du, för dina ögon berättade allt. Du fick verkligen scenerna att lysa, med små medel. Tack för att jag fick jobba med dig Sven, du var en sann mästare, säger Felix Herngren.

 

Text: Jan Göransson och Per Perstrand

 

Skriv ut