Svenska Filminstitutet
406 Days

På väg mot en jämställd filmproduktion

Jämställdhetsperspektivet genomsyrar allt som görs på Svenska Filminstitutet: från produktionsstöd till val av filmer att lyfta fram från arkivet, till det redaktionella urval som görs på webbplatser och på sociala plattformar, och till rekrytering av ny personal. Ett av Filminstitutets mål är även att skapa förutsättningar för en jämställd filmbransch.

Jämställdhetsrapport 2021/2022: 406 dagar - en tidsfråga

Visste du att filmprojekt med kvinnliga manusförfattare i genomsnitt tar 406 dagar längre att bli klara jämfört med manliga? I Filminstitutets jämställdhetsrapport 2021/2022 406 dagar – en tidsfråga, som presenterades på Filmforum Sverige under Göteborg filmfestival 2022, har vi tittat närmare på tidsaspekten på när en film blir till.

Att det tar längre tid för långa spelfilmsprojekt med kvinnliga filmskapare att bli klara påverkar vilka filmer som når publiken varje år. Men varför tar det längre tid? Rapporten är en pusselbit för att synliggöra de strukturer som finns när en film blir till.


Jämställdhetsrapport 2019/2020: Vilka kvinnor?

Vilka kvinnor? är en kvalitativ undersökning av arbetsvillkoren i den svenska film- och tv-branschen för äldre kvinnor och kvinnor som rasifieras. Den visar att branschen riskerar att gå miste om relevant talang och angelägna berättelser och fortsätta reproducera stereotypa samhällsbilder. Filminstitutet menar därför att mångfald och inkludering är en ännu outnyttjad potential inom svensk film, både kvalitativt och kommersiellt.

Alla branschens aktörer – producenter, distributörer, finansiärer, Filminstitutet – är viktiga pusselbitar i arbetet för mer mångfald inom svensk film. Vilka kvinnor? vill inspirera till och stötta branschens förändrings- och hållbarhetsarbete, och uppmuntra till en konstruktiv dialog i hela den svenska filmbranschen.

Underlaget till rapporten består av djupintervjuer med 19 etablerade kvinnliga skådespelare, regissörer, producenter och manusförfattare mellan 27 och 66 år. Respondenterna belyser bland annat följande:

  • Kvinnor får generellt lägre budgetar än män, då kvinnliga historier ses som smalare filmer med större finansiellt risktagande. 
  • Ett fokus på utseende och ålder osynliggör många kvinnor, vilket begränsar arbetstillfällen och försummar kreativa talanger.
  • Respondenterna vittnar om att de ofta förväntas ta rollen som mångfaldsexperter som ska utbilda medarbetare inom olika arbetsområden.
  • Typecasting är ett problem som finns i alla delar av filmskaparprocessen och på olika sätt, från stereotypa rollkaraktärer till exotifiering och osynliggörande.
  • Arbetsmiljöer riskerar att avprofessionaliseras när tid och energi går åt till olika former av kränkningar, vilket i förlängningen stjäl tid och pengar från produktioner.
  • Filmbranschen är till stor del en frilansbransch, vilket kan skapa en tystnadskultur där man räds att stöta sig med kollegor och beslutsfattare.

Läs rapporten som pdf via länk i Läs mer-rutan längst ner.

Han, hon och pengarna: Jämställdhetsrapport 2018

Vid en pressträff i Filmhuset 28 november 2018 presenterades Filminstitutets jämställdhetsrapport Han, hon och pengarna. I rapporten framgår att pengarna, och hur de fördelas mellan könen, tydligt berättar hur det står till med jämställdheten i filmbranschen. Ett par av de punkter som sammanfattar den data som tagits fram, är:

  • Kvinnor, oavsett nyckelposition i filmprojektet, får tillgång till betydligt lägre budgetnivåer än män. I genomsnitt är kvinnors budgetar 6 miljoner kronor lägre än männens.
  • Filmer med en låg budget har en relativt jämställd könsfördelning mellan kvinnor och män, både inom regi, manus, producent och i huvudroll. Men i takt med växande budget minskar andelen kvinnor på alla positioner.
  • Filmer med en manlig regissör får en högre andel av sin finansiering från privat kapital, distributörer och kommersiella tv-aktörer. Denna struktur går även igen för manusförfattare, huvudroller och producenter.

Bläddra i rapporten nedan eller ladda ner den som pdf (länk i grå rutan längst ner på sidan).

Internationellt genomslag och internt arbete

Filminstitutets jämställdhetsarbete har fått mycket internationell uppmärksamhet och har inspirerat andra liknande organisationer (t.ex. BFI och Eurimages), samt genererat en hel del press, till exempel i The Hollywood Reporter, 15 maj 2016: "The British Film Institute and other U.K. film organizations, such as Directors UK, plan to further gender equality in film funding with a strategy modeled after the FiftyFifty by 2020 system first launched in Sweden in 2012."

2020

Berlin

Vid årets EFM Horizon under Berlin International Film Festival var Svenska Filminstitutet med och arrangerade panelen 50/50 A Roadmap for the Future, där vägen framåt för 50/50 by 2020-rörelsen diskuterades. 

Anna Serner höll öppningsanförandet och berättade om det jämställdhetsarbete som pågått på Svenska Filminstitutet sedan tidigt 10-tal, och som fick sitt genombrott vid Cannes filmfestival 2016. Hon delade också med sig av sina tankar om hur det ser ut idag.  

Anna Serner tog sedan plats i panelen för att ett fortsatt samtal, med Dame Heather Rabbatts (DBE, Chair of Time’s Up UK), Delphyne Besse (Co-Founder och Co-President av Frankrikes Collectif 50/50) och moderator Wendy Mitchell (Contributing Editor, Screen International och Screen Daily).
Konversationen belyste erfarenheter och insikter från de nyckel-aktörer som skapat inkluderande och nytänkande initiativ för att åtgärda obalanser i branschen, men lyfte även kritik mot de institutioner och aktörer som fortfarande släpar benen efter sig. 

Dame Heather Rabbatts, ordförande Time’s Up UK; Anna Serner, vd Svenska Filminstitutet och Wendy Mitchell, contr. editor Screen International.

Cannes

Vid årets Marché du Film – Festival de Cannes med-arrangerade Svenska Filminstitutet en digital panel om inkludering i filmbranschen, Creating the New Normal: Intersectionality in the Film Industry, som uppföljning på de framsteg som gjorts med hjälp av 50/50 by 2020-rörelsen. Panelen bestod av Anna Serner, vd Svenska Filminstitutet; Dr. Emilia Roig, grundare och vd, Center for Intersectional Justice; och Franklin Leonard, vd, The Black List. Moderator var Kaleem Aftab, journalist.

2019

Filminstitutets arbete under året har varit fokuserat på att stötta och stärka andra aktörer, både i Sverige och internationellt. Inom nätverket för europeiska filminstitut, Efads, har Filminstitutets vd Anna Serner varit ordförande för en jämställdhetsgrupp som hade som mål att alla filminstitut ska börja räkna. Arbetet har varit framgångsrikt så till vida att European Audiovisual Observatory numera har som uppdrag att samla in uppgifter på kön på nyckelpositionerna regi, manus och producent.

I Sverige har Filminstitutet deltagit i och stöttat arrangemang av WIFT, bland annat på festivalerna i Berlin och Cannes och #TystnadTagning som genomförde sin andra årsdag där bland andra kulturministern deltog.

Filminstitutets sajt Nordic Women in Film har översatts till engelska och många grupper internationellt använder sajten som en förebild för hur de önskar att deras arbete ska lyfta kvinnliga filmskapare.
Jämställdhetsfrågor har också aktivt lyfts in i filmkunnighetsarbetet som främst riktar sig mot skolvärlden, både för lärare och elever.

Anna Serner keynote Mill Valley Film Festival
Anna Serner höll en key note på Mill Valley Film Festival i oktober.

2018

Med stöd av Cannes filmfestival genomfördes under festivalen eventet Take Two: Next moves for #MeToo.
Tillsammans med Sveriges kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke och Frankrikes kulturminister Françoise Nyssen, bjöd Svenska Filminstitutets vd Anna Serner in till ett evenemang om arbetet mot sexuella trakasserier, övergrepp och maktmissbruk mot kvinnor – med fokus på filmbranschen.
Med sammanlagt fem kulturministrar på plats markerade eventet ett betydelsefullt skifte på internationell nivå för jämställdhetsarbetet i filmbranschen.
Mer information om innehåll och deltagare finns via länk längst ner på sidan. Nedan ett längre klipp med flera av talen.

I samband med Internationella filmfestivalen i Berlin 2018 arrangerades seminariet Closing the Gap. Filminstitutets vd, Anna Serner deltog i en panel tillsammans med representanter från WIFT Germany och WIFT Nordic. Panelens syfte var att diskutera hur kvalitet ska säkerställas genom att främja jämställdhet och mångfald vid finansieringen.

Seminarium Closing the Gap Berlin 2018
Några av panelens medlemmar, från vänster till höger: Nicole Ackermann, WIFT Germany, Andrea Reuter, journalist och moderator, Anna Serner, vd Svenska Filminstitutet, Laurence Lascary, producent, Christine Berg, vd German Federal Film Board, Joyce Pierpoline, prisbelönt producent och Cornelia Köhler, producent och styrelsemedlem WIFT Germany. Foto: Christine Kisorsy/WIFT

Seminarium Closing the Gap Berlin 2018, Screen
Den internationella filmtidskriften Screen skrev om evenemanget i sin Berlinaleupplaga.

2017

Svenska Filminstitutet och WIFT Nordic presenterade 50/50 by 2020 – Global Reach, ett seminarium på Cannes Film Market som handlade om hur jämställdhetsarbetet fortgår utanför Sveriges gränser. Filminstitutets vd Anna Serner pratade med regissörerna Agnieszka Holland och Jessica Hausner om filmskapande och kvalitet, och representanter från Norge, Irland, USA och Kanada berättade om sinaderas initiativ för en mer jämställd filmbransch.
5050 by 2020 - Global Reach, Cannes 2017
Seminariedeltagare, från vänster till höger: Jessica Hausner, regissör, Michèle Maheux, Executive Director & COO TIFF, Canada, James Hickey, CEO, the Irish Film Board, Lydia Dean Pilcher, US independent producer, Sindre Guldvog, vd, Norska Filminstitutet, Anna Serner, vd, Svenska Filminstitutet, Agnieszka Holland, regissör. Foto Marie-Therese Karlberg

2016

Kulturdepartementet gav 2016 i uppdrag till Filminstitutet att leda arbetet med ett seminarium i Cannes under parollen "Fiftyfifty by 2020" i syfte att med utgångspunkt i Sveriges framhållna position inom jämställdhet i filmproduktion höja det internationella intresset för frågan. Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke tillsammans med Filminstitutets vd Anna Serner bjöd in en panel bestående av Emilie Lesclaux regissör, Chiara Tilesi, grundare av produktionsbolaget We do it Together, Ruben Östlund, regissör och Roberto Olla, vd Eurimages som högt och lågt diskuterade förutsättningar för en jämnare fördelning i filmbranschen.

Panelsamtal i Cannes 2016 med Emilie Lesclaux (regissör), Chiara Tilesi (produktionsbolaget We do it Together), Ruben Östlund (regissör), Alexandra-Therese Keining (regissör) och Roberto Olla (vd Eurimages). Anna Serner modererade. Foto Marie-Therese Karlberg

 

Skärpning av målen har gett resultat

I 2013 års filmavtal skärptes jämställdhetsmålet, vilket innebar att produktionsstöden skulle fördelas jämnt mellan kvinnor och män. Vid slutet av avtalsperioden (2016) skulle summan  av de utdelade stöden under avtalsperioden ha delats ut till 50 procent kvinnor och 50 procent män inom var och en av de tre yrkeskategorierna regissör, manusförfattare och producent. Det målet uppfylldes i princip, men då det finns mycket kvar att göra (se nedgången andel kvinnliga manusförfattare och regissörer under, den kortare mätperioden, 2017) fortsätter arbetet och en ny handlingsplan publicerades i juli 2016. (Läs mer om den nedan).

En jamstalld filmproduktion 2000-2017

Vad gör vi mer?

Filminstitutet tog 2013 fram handlingsplanen På väg mot en jämställd filmproduktion, där några av de åtgärder och satsningar som skulle hjälpa oss att nå målen lyftes fram. En av satsningarna var Moviement, ett mentors- och förändringsprogram för kvinnor som regisserar. Ett annat exempel är webbplatsen Nordic Women in Film, som lanserades i april 2016 och vars syfte är att synliggöra kvinnliga filmarbetare.

I november 2017 arrangerades ett Filmrum under rubriken Hur mycket jämställdhet tål Norden? Sajten nordicwomenfilm.com blev äntligen nordisk och tillsammans med Stockholms universitet firade Filminstitutet detta med en nordisk heldag i Filmhuset, med Filmrum, seminarier och film med levande musik på Cinemateket. (Länk till eventet nedan.)

nordicwomeninfilm.com skärmdump 2018
Nordicwomeninfilm.com lanserades i april 2016. I november 2017 blev sajten nordisk, och innehåller nu svenska, norska och danska personposter och texter. (Skärmdump)

Under 2017 publicerade Filminstitutet en Jämställdhetsrapport, Hit och ännu längre, med förord av Anna Wahl, professor och vice rektor vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Syftet med rapporten är både att ge en historisk tillbakablick och en initierad inblick i det pågående arbetet och de resultat som uppnåtts och ska uppnås. (Länk till rapporten nedan.)

Som ett led i det pågående arbetet, påskyndat i spåren av #metoo-rörelsen och uppropet #tystnadtagning har Filminstitutet infört utvidgade krav på dokumenterad kompetens inom diskriminerings- och arbetsmiljölagstiftning, med fokus på sexuella trakasserier och andra typer av trakasserier, för att vara berättigad fullt produktionsstöd. (Länk till branschmeddelande nedan.)

Mål 2020

Vid ett seminarium på Almedalsveckan 2016 presenterade Filminstitutet den nya handlingsplanen: En jämställd filmproduktion, både framför och bakom kameran. Planen har fyra konkreta åtgärder: 

  • Fler kvinnor i fler stora produktioner: Målet är att få in fler kvinnor i nyckelpositioner. Vi gör även en undersökning av vilka filmer kvinnor får göra.
  • Vi ökar synligheten: Vi arbetar kontinuerligt med nordicwomeninfilm.com
  • Vi fortsätter räkna: Vi tar fram årliga jämställdhetsrapporter och räknar kvinnor och män både framför och bakom kameran.
  • Vi ökar kunskapen om genus och breddad representation: Vi genomför ett årligt filmpedagogiskt seminarium med inriktning på genus, riktat till lärare och pedagoger.
Skriv ut