Nationella minoriteter på Svenska Filminstitutet

Filmen är fri att sprida och använda vidare. Du kan högerklicka på filen nedan och spara ner den.

Var tionde svensk definierar sig till någon av de erkända minoritetsgrupperna i Sverige – tornedalingar, sverigefinnar, judar, romer och samer (som också är ett urfolk). De historiska minoritetsspråken är meänkieli, finska, jiddisch, romani chib, samiska. Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under lång tid samt att de utgör grupper med en uttalad samhörighet och en vilja att behålla sin identitet.

Så här arbetar Filminstitutet med uppdraget

Det är praxis att när en verksamhet på Filminstitutet planerar en aktivitet som rör en nationell minoritet, kontakta representanter för den berörda nationella minoriteten. Det finns också en vilja hos Filminstitutet att lyssna in perspektiv på filmens möjligheter att göra skillnad för de nationella minoriteterna och för att öka kunskapen internt.

Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor. I egenskap av stiftelse omfattas inte Filminstitutet av detta, förutom när det gäller stöd specifikt riktade till de nationella minoriteterna.

I dagsläget finns två stöd som faller inom denna ram: Stöd till filmkulturell verksamhet för barn och unga på de nationella minoritetsspråken och Stöd till spridning och visning av film på de nationella minoritetsspråken. I övrigt ingår arbetet med de nationella minoriteterna i Filminstitutets arbete med mångfald och bred representation för vilken det finns en övergripande strategi och genom nämnda dialogmöten.

Dialogmöten

För att lyssna in perspektiv på filmens möjligheter att göra skillnad för de nationella minoriteterna och för att öka kunskapen internt har Filminstitutet en dialog med representanter för de nationella minoriteterna. På dessa möten förmedlar Filminstitutet relevant information om Filminstitutets verksamhet, följer upp vad som hänt sen sist och vad som är på gång, till exempel vilka projekt som fått beviljade stöd, visningar som ägt rum eller planeras och annat som berör den nationella minoriteten. Representanterna har också möjlighet att ge feedback både på det som ägt rum och det som ska äga rum. De har också möjlighet att ge feedback på den referensgrupp som finns för stödet som ska främja tillgången till film för barn och unga på de nationella minoritetsspråken och föreslå nya personer till den. Om Filminstitutet fått nya uppdrag som kräver nya referensgrupper har representanterna möjlighet att föreslå medlemmar till dessa grupper.

Dialog sker en gång per år, på våren, men om ska informeras om relevanta händelser när behovet av dialog uppstår. Gruppen består av 3-6 representanter, om någon slutar ska det finnas en dialog kring nytillsättningar. Dagordning till mötet skickas två veckor innan och representanterna har möjlighet att anmäla punkter till dagordningen efter utskicket.

Stöden

Till Stöd till filmkulturell verksamhet för barn och unga på de nationella minoritetsspråken och Stöd till spridning och visning av film på de nationella minoritetsspråken finns en referensgrupp som läser och ger feedback på de ansökningar som kommit in för att ge fler perspektiv i stödgivningen. Referensgruppens sammansättning bestäms av Filminstitutet i dialog med representanterna för de nationella minoriteterna. Arbetsordningen för referensgruppen bestäms av stödens handläggare utifrån stödens specifika behov.

Andra uppdrag och referensgrupper

Vid nya uppdrag gällande de nationella minoriteterna eller när Filminstitutet bedömer det som relevant att tillsätta en referensgrupp ska det ske i dialog med representanterna för de nationella minoriteterna. Arbetsordningen för nya referensgrupper sätts av Filminstitutet.

Flaggdagar

De nationella minoriteternas flaggdagar uppmärksammas i Filmhuset och i Filminstitutets sociala medier.