Nationella minoriteter på Svenska Filminstitutet
Svenska Filminstitutet har i uppdrag att 'främja tillgången till film för barn och unga på de nationella minoritetsspråken'. Under Läs mer längre ner på sidan kan du läsa Filminstitutets strategi som tydliggör hur arbetet ska genomföras. Och här kan du se vår film om vilka minoriteterna är och om filmens möjligheter:
Filmen är fri att sprida och använda vidare. Du kan högerklicka på filen nedan och spara ner den.
Vi är övertygade om att film stärker språk, identitet och kunskap. Utifrån det arbetar vi med att genomföra och stötta konkreta aktiviteter kopplade till strategin. Har du tankar kring uppdraget, kontakta oss gärna. Kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan.
Under Läs mer nedan publicerar vi kontinuerligt information kring de olika insatser som genomförs.
BAKGRUND
Var tionde svensk definierar sig till någon av de erkända minoritetsgrupperna i Sverige – tornedalingar, sverigefinnar, judar, romer och samer (som också är ett urfolk). De historiska minoritetsspråken är meänkieli, finska, jiddisch, romani chib, samiska.
Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under lång tid samt att de utgör grupper med en uttalad samhörighet och en vilja att behålla sin identitet. 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention, som erkänner de nationella minoriteternas språk och kultur som en mänsklig rättighet, som ska stödjas, skyddas och bevaras. De fattade också beslut om en minoritetspolitik. Den omfattar frågor om skydd och stöd för de nationella minoriteterna och de historiska minoritetsspråken. 2010 trädde Lagen om nationella minoriteter i kraft.
(Källa: minoritet.se och Stockholm Stad)
REFERENSGRUPP
Tintin Poggats Sarri, Samiska ungdomsförbundet Sáminuorra
Laura Hagström, Sverigefinska ungdomsförbundet Ungfin
Anne Kalmering Josephson, producent, sångerska, leder jiddischkör
Nanna Huolman, filmregissör
Alecio Araci, filmregissör mm
Publicerad 31 maj 2018