Svenska Filminstitutet
Äldre svartvit exteriörbild på Filmhuset

Historik

Stiftelsen Svenska Filminstitutet bildades 1963 på initiativ av filmkritikern och affärsmannen Harry Schein (1924-2006), som också blev stiftelsens första vd.

Filmreformen

Harry Schein skisserade tillsammans med den socialdemokratiska finansministern Gunnar Sträng fram filmreformen, som innebar att staten och filmbranschen undertecknade ett avtal där biograferna befriades från nöjesskatt mot att tio procent per såld biobiljett betalades till Filminstitutet, som i sin tur skulle dela ut pengarna i form av stöd.  Dessutom skulle en del av resurserna användas för arkiv, dokumentation och restaurering av film.

Riksdag och regering ansåg att det var viktigt med en inhemsk filmproduktion och att det minskande biobesökandet i Sverige gjorde att statligt stöd krävdes. Man såg också ett behov av en samlande huvudman för att bevara filmarvet.

Filmavtalet 1963–2016

Den svenska filmpolitiken har mellan 1963-2016 reglerats och finansierats genom filmavtal oavsett regering. Avtalen omförhandlades omkring vart femte år. Finansieringen förändrades upprepade gånger under åren. 1973 började staten ge direkta bidrag till filmavtalets ändamål. 1982 tillkom videobranschen som avtalspart och 1992 Sveriges Television och Nordisk Television (TV 4). 2006 tillkom de övriga tv-bolagen. Videobranschen lämnade filmavtalet 1998.

Den filmkulturella delen av Filminstitutets verksamhet, såsom arkiv och Cinematek, har genom åren finansierats växelvis via filmavtalet och helstatlig finansiering. Biografavgifterna, som från början var Filminstitutets enda finansiering, motsvarade under de sista filmavtalsperioderna för knappt 25 procent av intäkterna.

En ny filmpolitik från 2017

I maj 2015 tog regeringen beslut om att säga upp 2013 års filmavtal för att bereda väg för en ny statlig filmpolitik, vilket innebär att staten tog ett helhetsansvar för finansierngen av den nationella filmpolitiken. 
 
Filmpropositionen om den nya filmpolitiken trädde i kraft den 1 januari 2017. Den tio-procentiga biografavgiften avskaffades och momsen på biografföreställningarna höjdes från sex procent till 25 procent. Sedan dess finansieras Filminstitutets verksamhet genom statliga medel.

Förändring av uppdrag

Det filmpolitiska uppdraget har kontinuerligt förändrats under åren. Från slutet av 1960-talet producerade Filminstitutet film, en verksamhet som pågick fram till 1993. Filmskolan, som ursprungligen var en del av Filminstitutet, blev 1970 en egen verksamhet under namnet Dramatiska institutet.

Fördelningen av stöd har också förändrat genom åren. I början fördelades stödmedlen till producenter i efterhand, baserat antingen på publikstorlek eller på jurydefinierad kvalitet. Från och med 1970-talet beviljades stöd i förhand av nämnder. Sedan 1993 fördelas stöd till produktion av ny film av filmkonsulenter.

Historik i urval

2024 Regeringen tillsätter en filmutredning ledd av Eva Bergquist
2017 Ny filmpolitik träder i kraft
2002 Filmarkivet i Grängesberg etableras
1998 Videobranschen lämnar filmavtalet
1993 Konsulentsystemet införs, Filminstitutet slutar producera film
1975 Filminstitutet förvärvar AB Hollywood Filmlaboratorium (i Rotebro)
1971 Filmhuset invigs
1970 Filmskolan blir Dramatiska Institutet
1967 Filmhuset börjar byggas.
1964 Guldbaggen delas ut för första gången, Filmhistoriska samlingarna övertas och blir Filmarkivet vid Svenska Filminstitutet, Filmskolan startar 
1963 Stiftelsen Svenska Filminstitutet bildas och första filmavtalet undertecknas

Vd:ar genom tiderna

2024 Anna Croneman
2023 Åsa Sjöberg (tillförordnad)
2022 Anette Novak
2021 Mathias Rosengren (tillförordnad)
2011 Anna Serner 
2010 Bengt Toll (tillförordnad)
2006 Cissi Elwin Frenkel
2000 Åse Kleveland
1998 Hans Ottosson
1994 Lars Engqvist
1989 Ingrid Edström
1982 Klas Olofsson
1978 Jörn Donner
1972 Harry Schein
1970 Bo Jonsson
1963 Harry Schein

Skriv ut