Cinemateket
Stardust Memories

Stardust Memories

Originaltitel: Stardust Memories

Regi: Woody Allen

Capitol Lägg till i kalender

Jazziga toner, lysande foto av Gordon Willis och strålande skådespel i Woody Allens 8½, där regissör jagas av groupies, kritiker och före detta älskarinnor på filmfestival där man visar hans ”tidiga, roliga” filmer.

Regissören Sandy Bates har bestämt sig för att göra en allvarlig film. Hans producenter försöker övertala honom att klippa om den till en komedi – det är trots allt för dem han är känd. Vid en filmfestival på Stardust Hotel hålls en retrospektiv av hans tidiga filmer, ”the early funny ones” och Sandy är inbjuden gäst. (1) Festivalen blir för Sandy en promenad längs minnenas gata. I en salig röra blandas frågor om meningen med livet med minnen, drömmar och samtal om Proust. Av nostalgiskäl tar han kontakt med en gammal flamma, som dyker upp med sina barn i släptåg, och vid mer än ett tillfälle stöter han ihop med sin barndoms jag.

Woody Allens Stardust Memories är ett slags tragikomisk variant av Federico Fellinis 8 ½ (1963) och flera element minner om Fellinis film, inte minst den inledande drömsekvensen på tåget och raden av excentriska statister (varav vissa pratar italienska!) som porträtteras i felliniskt täta närbilder.

Men filmen för också tankarna till Ingmar Bergman. I början av filmen hörs en klocka ticka likt i Bergmans Smultronstället (1957) och Charlotte Rampling genomför samma sorts närbildsmonolog som Ingrid Thulin i Nattvardsgästerna (1963). (2)

Stardust Memories fick vid premiären ett ljumt mottagande. Allen ansågs upprepa sig, vara alltför självreflexiv och dessutom nedlåtande mot filmkritiker och beundrare. The New York Times Janet Maslin lyfte fram Gordon Willis visuellt tilltalande foto, de utmärkta skådespelarna och att filmen förvisso stundtals var riktigt trevlig men att ”så många scener är bleka ekon av Annie Hall att effekten därav är överväldigande sorglig”. Dagens Nyheters Hanserik Hjertén var inne på samma spår när han konstaterade att Allen borde ”börja se om sina tillgångar och hitta en väg bort från det egna jagsprattlet, som hur nöjsamt det än kan vara riskerar tomgång”.

Allen själv anser att Stardust Memories är en av hans bästa filmer och berättar i en intervju med Stig Björkman att han tycker att kritikerna har missförstått den:

”Man misstog huvudpersonen för mig! Man såg honom inte som en fiktiv person utan som ett självporträtt och att jag gav uttryck för en fientlig hållning gentemot min publik. Och det var naturligtvis inte vad filmen handlade om. Den handlade om en person som av allt att döma haft ett nervöst sammanbrott och som trots sina framgångar har nått en kritisk punkt i sitt liv. Men reaktionerna var desamma. ”Så du anser att kritiker är värdelösa, du anser att publiken är värdelös?” Men jag protesterade och sa att huvudpersonen inte var jag.” (3)

(1) 2015 visade Cinemateket under rubriken ”Woody Allen – the early, funny ones” fem tidiga filmer av Woody Allen.
(2) Smultronstället ingår också i höstens program.
(3) Allen intervjuad i Stig Björkman, Woody om Allen (1993).

Filmfakta

Originaltitel: Stardust Memories
Regi: Woody Allen
Medverkande: Charlotte Rampling, Jessica Harper, Woody Allen, Marie-Christine Barrault
År: 1980
Land: USA
Format: 35 mm
Längd: 1 tim 28 min
Dialogspråk: engelska
Text: svensk text
Åldersgräns: Tillåten från 11 år
Läs mer om ”Stardust Memories” i Svensk Filmdatabas

Stardust Memories ingår i temat

Immemory: Minnets geografi och den rörliga bilden

Hösten 2021 uppmärksammar Cinemateket filmen som minnesteknologi. Hur bilder har gjort oss till dem vi är, hur de kommer att forma oss i morgon och hur filmskapare de senaste 126 åren har undersökt filmens förmåga att bevara, återskapa och ifrågasätta det förflutna.

Vi tar oss an temat under rubriken Immemory – Minnets geografi och den rörliga bilden, där vi uppmärksammar filmer som funderar kring vad det är att minnas. En av filmskaparna som mest konsekvent tagit sig an fenomenet är Chris Marker, vars Sans soleil och Terrassen inleder höstprogrammet.

Utanför temat visar vi film av Luis García Berlanga och William Wyler. Och som vanligt rymmer programmet Unga Cinemateket, där unga får möjligheten att upptäcka filmhistorien på stor duk.
Läs mer om temat

Skriv ut

Ingår i Immemory: Minnets geografi och den rörliga bilden