
Resan till Kythera
Originaltitel: Taxidi sta Kythira
Regi: Theo Angelopoulos
Skådespelare: Manos Katrakis, Dora Volanaki, Julio Brogi
Befinner vi oss i regissörens minne? En förnimmelse av framtiden? Det vet vi inte. Som i sina andra filmer lyckas Theo Angelopoulos med Resan till Kythera upplösa tiden och anspela på temat om vad det innebär att vara en modern grekisk konstnär som lever i inbördeskrigets skugga.
Regissören Alexandros kommer till filmstudion där en provspelning hålls. Rummet är fyllt av äldre män som alla upprepar frasen ”det är jag”. Även hans far Spyros, som återvänt till Grekland efter 32 år i Sovjetunionen, upprepar senare samma replik: ”Det är jag.”
Filmen går att koppla till aktuella händelser i den grekiska politiska samtiden i början på 1980-talet. En allmän amnesti hade gjort att tusentals grekiska kommunister i exil kunde återvända. Kriget slutade med kommuniststyrkornas förlust och omkring 130 000 flydde utomlands, mestadels till Sovjetunionen. Vissa förvisades efter att ha avtjänat fängelsestraff för brott mot staten.
Spyros upptäcker att han känner sig som en främling i hemlandet efter att ha varit borta i så många år. Tidssprickan har gjort att det Grekland han känt till försvunnit. Kapitalismen har gjort sitt. Under landsflykten har grekiska byar, som den han återvänder till, förändrats dramatiskt. Landsbygden töms när grekerna migrerar på jakt efter arbete och ett bättre liv, antingen utomlands eller till Aten.
Spyros ser att byborna är på väg att sälja sin mark till ett företag som har för avsikt att utveckla en semesterort. Han vägrar att underteckna och blockerar därmed affären. Genom att göra det väcker han gamla fiender och inbördeskrigsminnen. För Angelopoulos representerar Spyros landets icke-uppgjorda förflutna som inte kan försona sig med samtiden.
Fotot är påfallande vackert, drömlikt och poetiskt. I långa tagningar utforskas flyktens tysta erfarenheter någonstans i skärningspunkter mellan det personliga och det politiska. Det estetiska anslaget skymmer dock aldrig den filosofiska tanken.
Likt andra filmer av Angelopoulos är Resan till Kythera en variant på Odysséen, med Spyros som Odysseus som återvänder till sin ö Ithaka och hustrun Penelope. Men Spyros är för evigt en fördriven person utan nationell hemvist. Han hör inte till någonstans, utan tvingas på flykt om och om igen.
Text: Sanjin Pejkovic.