Cinemateket
Alien – Director’s Cut

Alien – Director’s Cut

Originaltitel: Alien – Director’s Cut

Regi: Ridley Scott

Det går inte längre att köpa biljetter till denna föreställning

De sju rymdknegarna på fraktskeppet Nostromo väcks ur hypersömn efter en signal från en närliggande måne. Väl i land hittar de ett rymdskepp, vars otäcka hemligheter får dem att lämna månen – med en åttonde passagerare ombord. Oscarbelönad kroppsskräck där en stenhård Sigourney Weaver försöker överleva i en rymd där ingen kan höra dig skrika.

Efter att ha fångat upp en signal från en måne väcks besättningen på fraktskeppet Nostromo ur sin hypersömn. I land på månen upptäcker de ett rymdskepp, vilket leder till ”den åttonde passageraren” som utlovades i undertiteln när originalversionen distribuerade på video och tv i Sverige.

Ridley Scotts gastkramande klassiker blandar socialrealistiska människoporträtt med visionära varelseskildringar, i en sci-fi-film med så otäcka katt och råtta-lekar att det emellanåt känns som en slasher förlagd till rymden.

Redan i denna första del av den populära sci-fi-filmserien är kroppskräcken central. Själva titelvarelsen, den så kallade xenomorphen, designades av den schweiziska konstnären H.R. Giger. Konceptet härrörde från hans målning Necronom IV (1976), vars namn inspirerades av Necronomicon – den ockulta boken som förekommer i författaren H.P. Lovecrafts kosmiska skräckuniversum.

”This is a movie about alien interspecies rape”, har manusförfattaren Dan O’Bannon sagt i en dokumentär. Idén om en rymdvarelse som planterar ägg och har en dödlig demonfallos som skjuts ut ur munnen – med en obekvämgörande air av ”homosexuell oralvåldtäkt”, enligt O’Bannon – gör xenomorphen till ett sexuellt laddat monster.

Varelsen i Alien, den mest lågmälda och skräcknischade i serien, presenterar sig själv efter att Nostromos besättning upptäcker mystiska ägg på det övergivna rymdskeppet på månen. John Hurts rollfigur faller offer för den ansiktsgreppande parasiten som kallas ”facehugger”, vilken i sin tur planterar den ”chestburster” som gör entré genom Hurts bröst i filmens mest berömda scen.

Havandeskapet är en röd tråd som löper genom hela filmserien – från xenomorphdrottningen i Aliens – återkomsten (1986) och den raskorsande graviditeten i Alien 3 (1992) till Noomi Rapaces halsbrytande självabortscen i Prometheus (2012). Och namnet på Nostromos dator? ”Mother”, så klart.

Text: Sebastian Lindvall.

Regi: Ridley Scott, medverkande: Tom Skerritt, Sigourney Weaver, Ian Holm, John Hurt, Harry Dean Stanton, Yaphet Kotto, 1979/2003, Storbritannien, USA, 1 tim 56 min, engelska, svensk text, 35 mm, bildformat: 2.35:1, tillåten från 15 år. Visningsmaterial från Svenska Filminstitutets filmarkiv.

Läs mer om ”Alien – Director’s Cut” i Svensk Filmdatabas

Alien – Director’s Cut ingår i temat

Kropp: 14 filmer om kropp

Kroppen har varit ett nästan ständigt förekommande motiv i filmen, och en önskan att kunna fånga och återge dess rörelser kan sägas vara en av orsakerna till att filmen först uppfanns. Kroppen har gestaltats och behandlats på en rad olika sätt, vilka inte låter sig återspeglas i enskilda filmskapares filmografier, varför vi här lyfter fram ett urval enskilda verk som tillsammans uppenbarar de många och olikartade roller och funktioner som kroppen har haft inom filmkonsten, från filmens första årtionde fram till vår nutid.
Läs mer om temat

Skriv ut

Ingår i Kropp: 14 filmer om kropp