Cinemateket

Program

Film gestaltar tid genom tid. Tiden har komprimerats, expanderats och vänts på, parallella händelser har klippts ihop och rollfigurer har kämpat mot klockan. Men har vi tid för tid när allt ska påskyndas och effektiviseras? Under hösten 2024 beger sig Cinemateket ut på spaning efter den tid som flyr.

Filmer
Teman

Tiden är en dröm - del 1, Jan Lindqvist

tis 8/10 kl. 18:00

Spegeln

Vid slutet av 1970-talet inledde Jan Lindqvist arbetet med sin monumentala historieskrivning över den svenska industrialismens framväxt: Tiden är en dröm. Den första delen färdigställdes och hade premiär 1999, och behandlar perioden från 1859 till 1879. Att projektet tog tid har mindre sin förklaring i att filmerna enbart består av stillbilder, och att Lindqvist var tvungen att göra grundliga efterforskningar i arkiv och samlingar för att hitta, identifiera och datera det material han sökte, utan snarare i att projektet har kantats av både ekonomiska och tekniska problem. Den första delen består av runt femhundra bilder, valda ur en massa av fyra gånger så många bilder. Miljöerna är centrala i Tiden är en dröm, och det åskådaren betraktar i projektets första del är människor på olika platser som landsbygd och stad, genom vilka Lindqvist tecknar ett porträtt över vår näraliggande historia - källan till det som är vårt nuvarande sociala och ekologiska tillstånd. Vid premiären av den första delen belönades Lindqvist med en guldbagge för sin "kreativa insats" och filmen fick ett gott mottagande bland kritikerna. Dagens Nyheters Henrik Berggren sammanfattade sin recension med orden: "Tiden är en dröm kommer att få en internationell lyskraft som vida överstiger det mesta av svensk historisk forskning". Tiden är en dröm - Del 1 Sverige 1859 - 1879. 1999, Sverige, 2 tim 7 min, svenska, utan text, digital kopia, tillåten från 7 år. Visningsmaterial från Svenska Filminstitutet.

Bruxelles-Transit, Samy Szlingerbaum

tis 15/10 kl. 18:00

Spegeln

I Samy Szlingerbaums film om sina föräldrars flykt från Polen efter andra världskriget får dramatiserade bilder från ett samtida Bryssel utgöra fond för en berättelse från sent 1940-tal. Efterkrigstiden existerar framförallt i dramaturgin medan scenografin till stor del tillhör 1980-talet. Det är en dåtid konstruerad med nutid där anonyma bilder av tåg, stationer och gator vävs samman med dramatiserade scener och svartvita fotografier. Med sin avmätta, recitativmässiga berättarstil påminner regissören om experimentfilmarna Boris Lehman (som i filmen gestaltar Szlingerbaums hårt arbetande pappa) och Chantal Akerman, med vilka han under några år samarbetade. Via moderns minnen utforskas i filmen - som mestadels är på jiddisch - det förflutna genom berättarröst och sång. Det är berättelsen om att försöka bygga ett hem, finna ett arbete och integreras i ett nytt land när du saknar såväl rätt papper som ett gemensamt språk och du förblir en främling bland främlingar. Du har lämnat något bakom dig, men ännu inte slagit rot och befinner dig i en tillvaro av ständig transit. Tiden är på samma gång i framtiden som i det förflutna. Du är fast i limbo, en icke-tid. 1980, Belgien, 1 tim 17 min, jiddisch, franska, engelsk text, digital kopia, tillåten från 15 år. Visningsmaterial från Cinémathèque royale de Belgique.

Tillbaka till framtiden, Robert Zemeckis

tis 22/10 kl. 18:00

Spegeln

Tonåringen Marty McFly råkar åka 30 år tillbaka i tiden till 1955 i en till tidsmaskin ombyggd DeLorean som hans excentriske uppfinnarvän konstruerat. I dåtiden råkar han av misstag förhindra sina föräldrars första möte och omintetgör därmed sin egen framtida tillblivelse när hans mor dessutom råkar bli förälskad i honom. För att rädda sin egen och sina syskons framtid måste Marty därför få modern att i stället intressera sig för fadern innan han kan försöka återvända till sin egen tid. Med spänning och humor lyckas regissören Robert Zemeckis, som även var med och skrev filmens manus, att på ett underhållande sätt behandla den filosofiska frågan om vilka konsekvenser det skulle få för samtiden ifall det vore möjligt att resa bakåt i tiden och ändra historien. Tillbaka till framtiden blev en enorm publikframgång och fick inom de nästkommande fem åren två stycken uppföljare. För Michael J. Fox blev rollen som Marty det stora genombrottet som filmskådespelare. Han kom emellertid in i produktionen först efter några veckors filmande sedan det visat sig att den skådespelare som först anlitats inte fungerade i rollen. Back to the Future. 1985, USA, 1 tim 56 min, engelska, svensk text, 35 mm, tillåten från 11 år. Visningsmaterial från Svenska Filminstitutet.

Tiden är en dröm - del 2, Jan Lindqvist

tis 29/10 kl. 18:00

Spegeln

2014 lyckades Jan Lindqvist färdigställa den andra delen av den ännu ej färdigställda filmsviten Tiden är en dröm. Kapitlet skildrar perioden från 1880 fram till det förra sekelskiftet, och precis som i den första delen består materialet av stillbilder som Lindqvists kamera varsamt undersöker medan hans egen berättarröst ger oss den information som krävs för en nödvändig navigering i tid och rum. Under den period som filmen skildrar lämnade en tredjedel av befolkningen landet. Industrialismen skulle snart ta fart på riktigt - och med den även en växande arbetarrörelse. I Magasinet Walden skrev filmkritikern Eva af Geijerstam att Lindqvist "noggrant och skickligt inordnat [bilderna] i historien om hur Sverige blev en sammanbunden nationalstat och - inte minst - formade sin självbild som en driftig, naturälskande och framtidsoptimistisk nation". Hon noterar projektets bäring i förhållande till dagens mediebruk och fortsätter: "Man kan faktiskt se hela projektet som en stark appell för det analoga fotografiet som historisk källa, dess rumslighet, dess fysiska materialitet, så sällsynt i dagens bildinfekterade digitala samtid." Tiden är en dröm - Del 2. 2014, Sverige, 1 tim 43 min, svenska, utan text, digital kopia, tillåten från 15 år. Visningsmaterial från Svenska Filminstitutet.

Processen mot Jeanne d'Arc, Robert Bresson

tis 5/11 kl. 18:00

Spegeln

Samma år som Orson Welles filmar Franz Kafkas Processen (1962) gör Robert Bresson sin första historiska film: Processen mot Jeanne d'Arc. Men trots rättegångstematiken skiljer sig filmerna åt mycket. Bressons film är en historisk film där han försöker undgå att hemfalla åt klichéerna inom genren. Bresson vill "med hjälp av ord som är historiska finna en sanning som inte är historisk". Jeannes ord skapar en kontrast mellan den mänskliga och gudomliga tiden. Både rum och tid är fragmenterade i filmen. Vi ser aldrig en totalbild på hur rättegångssalen ser ut, eller hur olika rollfigurer är placerade i relation till varandra. Samma osäkerhet gäller tiden då det är oklart exakt hur lång tid både rättegången och Jeannes fängelsevistelse tar. Likt En dödsdömd har rymt (1956) ser vi de repetitiva händelserna som hör till ett liv i fångenskap. Det är omöjligt att här inte tänka på Carl Th. Dreyers En kvinnas martyrium (1928). Där dansken fokuserar på närbilder på Maria Falconettis uttrycksfulla ansikte som tittar upp så filmar fransmannen sin så kallade modell genom att visa enskilda kroppsdelar som händer och fötter samt ansiktet som blickar ner. Bresson ska ha sagt till sin fotograf att inte ta några närbilder på Jeannes ansikte, allt för att undvika jämförelser med Dreyer. Procès de Jeanne d'Arc. 1962, Frankrike, 1 tim 5 min, franska, engelsk text, digital kopia, tillåten från 15 år. Visningsmaterial från MK2.

Desert Hearts, Donna Deitch

tis 12/11 kl. 18:00

Spegeln

Baserad på Jane Rules roman från 1964 gjorde Donna Deitch ett romantiskt drama där Helen Shaver och Patricia Charbonneau axlar huvudrollerna som två kvinnor som möts i det sena 1950-talets Nevada och inleder en romans. Med sin film ville Deitch skapa en historia om lesbisk kärlek inom mainstreamfilmen - ett område som, åtminstone sett till kritikern Vincent Cranbys recension, inte var redo för det än. I sin text frågar han sig om den ena rollfigurens lesbianism i själva verket inte var en "hysterisk reaktion av hennes skilsmässa". Tiden förändras - som tur är - och numera har filmen restaurerats digitalt inom ramen för UCLA:s Legacy Project, ett projekt som syftar till att bevara och tillgängliggöra queerfilm. I själva filmen förändras tiden även för Shavers Vivian Bell, som flyr Columbia University och New York, och får uppleva en helt annan tidslighet i Nevadas ökenlandskap, och med Charbonneaus Cay Rivers livsrytm. Den senare skulpterar på dagtid och arbetar natt på ett lokalt kasino - en enorm skillnad från den normativa tidslighet som präglade Vivan Bells liv i New York. Tiden blir på så sätt central i Deitchs ikoniska queerfilm. Desert Hearts. 1985, USA, 1 tim 35 min, engelska, utan text, digital kopia, tillåten från 15 år. Visningsmaterial från Janus Films.

Ghost in the Shell 2: Innocence, Mamoru Oshii

tis 19/11 kl. 18:00

Spegeln

Mamoru Oshiis labyrintiska cyberpunkthriller var den första och hittills enda animefilm som tävlat om prestigefulla Guldpalmen i Cannes. Några år efter händelserna i Ghost in the Shell (1995) återser vi den cyberkrigförande antiterroristorganisationen Sektion 9 som får i uppdrag att utreda mord där gyonider - feminina, humanoida robotar - vänt sig mot sina ägare. Kollisionen av konspirationer, falska minnen och virtuella verkligheter tvingar männen på fältet att ta hjälp av ett spöke från det förflutna. Likt föregångaren blandas handritat med datorgjort i läckert självreflexiv form, denna gång animerad av Production I.G. i samarbete med Studio Ghibli. Och likt ettan finns gott om actionpackade scener med häpnadsväckande mekanisk design - men även dialog med referenser till Platon, Konfucius, Bibeln och Buddha som förankrar moderniteten i en tradition av mänskligt tänkande. Resultatet är en techfilosofisk tankenötsthriller vars transhumanistiska teman och problemformuleringar gör filmen mer aktuell idag än vid premiären för tjugo år sedan. Innocence. 2004, Japan, 1 tim 40 min, japanska, kantonesiska, engelska, engelsk text, digital kopia, tillåten från 15 år. Visningsmaterial från Production I.G.

La Ciénaga, Lucrecia Martel

tis 26/11 kl. 18:00

Spegeln

Uppmärksammad långfilmsdebut om matriarken Mecha och hennes stora familjs vistelse i sommarhuset La Mandrágora. In medias res kastas vi rakt in bland apatiska, trötta och berusade vuxna som traskar runt som zombies eller ligger i solstolar vid husets simbassäng i den fuktiga hettan. Barnen och ungdomarna är desto mer aktiva och får ibland till och med ta hand om sina odugliga föräldrar. Det tidsmässiga är allmänt oklart, men känslan är att vi befinner oss före eller efter en möjlig katastrof. Lucrecia Martel hade stora svårigheter att få filmen gjord. Av sin producent fick hon rådet att skicka ett första utkast av manuset till Sundance filmfestival. Där vann det ett pris vilket möjliggjorde finansieringen av filmen. La Ciénaga behandlar ämnen som kön, klass, ras och sexualitet. Den skildrar relationen mellan en övre medelklass i förfall och dess nedsättande behandling av tjänstefolket som tillhör ursprungsbefolkningen. Filmen berör även den incestuösa relationen mellan några av rollfigurerna. När de inte befinner sig runt poolen ligger de mest och slumrar i varandras sängar. La Ciénaga. 2001, Argentina, Frankrike, Spanien, 1 tim 43 min, spanska, engelsk text, digital kopia, tillåten från 15 år. Visningsmaterial från Lita Stantic Producciones.

En kväll att minnas, Mitchell Leisen

tis 3/12 kl. 18:00

Spegeln

Några dagar före jul står Barbara Stanwycks snattare Lee Leander åtalad för att ha stulit ett armband från en smyckesbutik. Åklagaren - som inte vill att juryn ska drabbas av julstämning och känna sympati med juveltjuven - lyckas skjuta upp rättegången till efter julhelgen, men får dåligt samvete och löser ut Lee mot borgen så att hon ska slippa fira jul ensam i fängelset. Problematiska känslor med amorösa toner uppstår när Lee får följa med åklagaren till hans barndomshem över högtiden. En kväll att minnas var den andra film Mitchell Leisen regisserade efter manus av Preston Sturges. För Sturges var det hans sista manus att spelas in av en annan regissör. Samma år började han en egen regissörskarriär med Skojare gör karriär. Sturges manus var oerhört omfattande (130 sidor!) och eftersom Leisen inte bara regisserade filmen utan också producerade den, beslöt han att hoppa över flera sekvenser ur manuset, bland annat flera långa åklagarmonologer som Leisen tyckte kändes teatrala samt krävde en annan typ av skådespelare än Fred MacMurray. Stanwyck däremot har kvar nästan alla sina repliker i den färdiga filmen, vilket gör hennes roll större i förhållande till MacMurrays, vilket inte var fallet från början. Remember the Night. 1940, USA, 1 tim 34 min, engelska, utan text, digital kopia, barntillåten. Visningsmaterial från Park Circus.

Visa fler filmer