Cinemateket hösten 2023: Lögn
– förord till en filmhöst
Det har nu gått så långt att lögn har kommit att låta som sanning och sanning som lögn. Varje uttalande, varje upplysning, varje tanke är förpreparerad i kulturindustrins centraler.
- Theodor W. Adorno
Så uttryckte sig filosofen Theodor W. Adorno i boken Minima Moralia, ursprungligen publicerad 1951. Såväl dessförinnan som efteråt har filmens eventuella förljugenhet kritiserats och dess potential att återge fakta diskuterats. Frågan återaktualiserades bland annat när filmen Sabaya (2021) anklagades för att överskrida dokumentärfilmens krav på autenticitet. Ett annat exempel är Erika Balsoms omtalade essä ”Den verklighetsbaserade gemenskapen”, publicerad 2017, i vilken hon argumenterade för att den självreflexiva essäfilmen kanske inte är verktyget bäst lämpat att skärskåda vår så kallade “postfaktiska” värld.
Kanske beror dessa frågor på att filmen som teknik bygger lika mycket på indexikalitet – att filmkamerans mekaniska öga skildrar det som är framför den – som på att filmens återgivelse av tid och rörelse bygger på illusion. Oavsett vad har frågorna ställts alltsedan filmen utgjorde en nymodighet, och detta program öppnar upp för ett historiskt perspektiv på dessa frågeställningar. Hos både Preston Sturges och Thor Modéen återfinns lögnen som katalysator för komiska förvecklingar och intriger. Hos Federico Fellini rör vi oss från neorealismen till högst subjektiva fantasmer som inte nödvändigtvis har lägre sanningshalt än hans tidiga och mer jordnära berättelser. Sist men inte minst visas även dokumentärfilmaren Helke Sanders filmer, som rör sig från 1960-talets konfrontativa verk till ett mer självreflexivt och analytiskt uttryck. Därtill kompletteras dessa fyra retrospektiver av ett sjuttiotal filmer som skänker ytterligare perspektiv, såväl historiska som geografiska, på frågan om filmens eventuella lögnaktighet.
Inom ramen för det tematiska programmet gästas vi bland annat av Jurij Meden från Filmmuseum Wien, som kommer till Stockholm för att visa ett program av den slovenska experimentfilmaren Karpo Godina. Därtill gästas Filmhuset, om än på digital väg, av filmskaparna Margaret Honda och Morgan Fisher, vars materialistiska undersökningar av förbisedda och mystifierade aspekter av filmteknik också presenteras. Sist men inte minst besöker Carl Johan de Geer Cinemateket för att presentera den för temat kongenialt betitlade film Lögn från 1996.
Vid sidan av höstens tema fortsätter den kompletta Fritz Lang-retrospektiven som inleddes under våren, och även Gunnel Lindbloms, Brian de Palmas och Zhang Yimous filmer visas. Därtill visas även den portugisiska João César Monteiros filmer, och vi ser i synnerhet fram emot att välkomna Maria João Madeira från Cinemateca Portuguesa som besöker Filmhuset för att presentera hans verk. Under rubriken Forskning om film gästas Cinemateket dessutom av Anna Sofia Rossholm och John Sundholm, som är inbjudna för att presentera sina respektive forskningsprojekt.
Ett fokus på filmen och dess falsarier kan lätt leda till ett retorik- eller källkritikbetonat perspektiv på filmkonsten. Ett sådant perspektiv har såklart sina meriter, men minst lika viktigt är filmlögnens estetik; att inte bara syna drömfabrikens bluffar utan även låta sig tjusas av dess illusioner.
Stefan Ramstedt, curator
Publicerad 15 juni 2023